onsdag 30 september 2015

Rött och höstbusigt

Under vår och sommar har hallonröda tobaksplantor stått för färgen i cykelkorg och på pakethållare. Till hösten byter jag helt enkelt ut det som blivit skräpigt men grundplanteringen får vara kvar. Gillar när de silvriga växterna spretar och hänger lite lagom busigt. Nu är det bollkryss fram och en polkadahlia bak.



Allt gott




söndag 27 september 2015

Vackert monster


Så här ser det ut längs vägen där jag passerar regelbundet. För er som känner till Alvesta kommun, närmare bestämt väg 25, 2 km väster Sjöatorpsrondellen. Mitt i skogen ute på landet är viltstängslet helt övervuxet av Parkslide (Fallopia japonica). Den drar verkligen blickarna till sig med sin storlek, sitt vackra bladverk och nu även gulvita blomvippor.


Bestämde mig för att stanna och titta närmare på detta vackra monster. Stjälkarna för tankarna till bambu, med sina tydliga ringar, men Parkslide är en flerårig ört som tillhör familjen slideväxter. Ursprunget är dock Asien. Till Sverige har den kommit som parkväxt, men redan 1909 noteras att man funnit den förvildad i Blekinge och Östergötland.



Pampig med sina tre meter på höjden men sprider sig med krypande jordstam och har blivit ett aggressivt och svårutrotat ogräs. Det här området klipptes i somras och redan är hela slänten täckt av rotskott sex till åtta meter från beståndet.
En dag när jag har lite bättre tid ska jag kolla om den även tagit sig under 2+1-vägen och skjutit skott på andra sidan, men det  finns ingen parkering i närheten som på denna sidan utan är en bra bit att gå i diket.
Passerade även genom Härskogen utanför Lerum, Göteborg häromdagen och såg flera dungar av parkslide i skogen vid parkeringarna till motionsspåren.



Man kan ju i sitt stilla sinne undra över hur växten hamnat överallt i skogen. Här vid vägen kan den ha hamnat via schaktsmassor när man breddat vägen, men i många fall gissar jag att det handlar om dumpat trädgårdsavfall. Man kan ju tänka på att där man slänger parkslide finns den sen förmodligen kvar för alltid. Det räcker tydligen med en rotbit liten som en tumnagel. När den väl fått fäste kväver  den andra växter och hotar vår naturliga flora. Parkslide räknas till våra fem värsta inkomlingar som man inte vill ha tillsammans med jättebjörnloka, jättebalsamin, vresros och mördagsnigel. Har man den i sin villaträdgård finns risken att den poppar upp i grannens källare. Det bästa är att elda upp de rötter man gräver fram och man kan prova att  utrota genom att hugga ner och täcka med plast ett antal år.

Hur kan de ha den i Japan då kan man ju fråga sig. Tydligen har den där en artspecifik bladlus som håller bestånden i schack. 

Har du parkslide kan du i alla fall trösta dig med att den är ätlig. Smaken lär påminna om rabarber.

Radio Halland har gjort ett reportage som du kan lyssna på HÄR

Allt gott

onsdag 23 september 2015

Skördemässa och mingelfest

Efter två regniga år, hade vi denna gång strålande sol på Skördemässan i Tyrolen. Visserligen brukar det komma ett par tusen besökare till den lilla folkparken i grannbyn, men i år var det extra många besökare och till och med reservparkeringen fick öppnas.
För många av utställarna är det stressisgt att fylla borden, duka snyggt med färggranna grönsaker, perenner, höstblommor, slöjdalster, matstånd, flytta bilar och städa undan innan portarna öppnas och besökarna strömmar in. Det är en viss nerv. Plötsligt är det som en vägg av människor framför borden. Man köper handgjorda praliner av tyska chokladmästaren, hemstickade sockar, filtade tofflor, svampfärgade garner, sylt, saft, ekologisk ostkaka, råmjölkspannaka, alla upptänkliga grönsaker, nyskördade äpplen, vindruvor... Barnen har ett eget pysselbord där en morot kan bli en tusenfoting och ett höstlöv en skalbagge. Folk är på gott humör, fyller förråden och njuter av hösten.

 Ett femtiotal lokala utställare med ekologiskt, närodlat, härodlat och hemmgjort, men inte bara handel utan också en stor mingelfest.







En av de yngre deltagarna tog sig en lur 


Över sorlet hördes den klaraste stämma tolka folkkära låtar och visor. Jag var tvungen att gå ut för att se vad som stod på. Lägg Miranda 'Murre' Eriksson på minnet. Hon kommer sannolikt att dyka upp i större sammanhang vad det lider.

 Ulf Jansson däremot är en känd lokal slöjdare, svarvar nästan genomskinliga skålar som bara väger några gram. Till detta krävs specialverktyg. Här svarvar han dock rotsaker så raspet flyger och underhåller publiken med rappa repliker. En rödbeta har blivit en liten skål och en svarvad gulbeta står på bordet. Det minsta alstret blev en liten bägare endast två cm hög.

Efter några timmar är det ganska tomt på många av borden och vi känner oss rätt nöjda. Hur det gick i dukningstävlingen återstår att se.

Varmt tack till arrangören Hållbara Blädinge för ännu ett trevligt arrangemang. Till helgen blir det jätteloppis. Sista arrangemanget för säsongen i Tyrolen. Då ska jag hänga på låset och se om det inte kan bli några roliga fynd till trädgården eller blivande växthuset.


Allt gott

söndag 20 september 2015

Höstfärger

Hösten smyger sig på och doldisar som gömt sig i trädgårdens vrår, kanske lite glömda i sin vardagaliga självklarhet gör dramatisk sorti. 


Ormbunkarna i den mörka vinkeln mot norr, fångar upp några kvällsstrålar och vinkar farväl i brisen.



Om rönnspirean kunnat tala, hade den med varm mjuk, men bestämd röst upphöjt sin stämma. Nu tar den istället till alla sina färger för att få uppmärksamhet som om den ville säga:
- Jag går nu, packar ihop, tar semester och vilar upp mig. Har du över huvud taget märkt att jag stått här i zinkbyttan vid badkaret hela sommaren och troget skött min uppgift, att dölja den där fula kabeln till dimman i badkaret. Okej, jag fick väl några droppar vatten vid ett par tillfällen, men annars har jag minsann fått klara mig själv. Annat är det med blåregnet du skulle plantera. Hon mår inte bra i sin kruka, bara så du vet.


Körsbärsbenveden vid entrén passeras många gånger varje dag. En anonym buske som stryker lätt mot kläderna utan att egentligen noteras. Får inte mycket uppmärksamhet, jo lite gödsel och en frisering har det blivit, men vad är det jämfört med rosor och sommarblommor som får ans var och varannan dag. Tenderar att bre ut sig, eller om det är jag som gjort gången för smal, kan vara så... 
Plötsligt händer det! Feststämning med lyktor i rött och orange, inte en eller två som jag brukar tända utan mängder samlade i tunga knippen. Här ska det inte snålas! Fyrverkeri och klackana i taket tills hösten sliten kläderna av kroppen. Ja, nu har du min uppmärksamhet!

Allt gott



onsdag 16 september 2015

Pak choi

I stort sett kan jag dela in livet i före och efter jag upptäckte pak choi. Denna underbara och helt oumbärliga grönsak som man kan så
redan vid +5° på våren och sen i omgångar under hela säsongen. Växer snabbt och tål lite kyla.


Nu skördar jag krispiga fina blad som är supergoda att woka. Jag brukar plocka de yttersta grova och låta de mindre mittbladen växa vidare. Det är de tjocka vita delarna som blir matiga och krispiga i woken, men det bladgröna får förstås följa med. 




Så här såg den ut den 8 augusti, knappt sex veckor sedan. Små ynkliga plantor som knappt gick att hålla i när jag planterade ut. Snacka om snabbväxande! Med lite tur kan jag skörda långt in i december.



Wokade grönsaker med pak choi
Att woka är inte detsamma som att steka. Jag använder olja för att få hög temperatur, har alla grönsaker färdigansade i lagom bitar när jag börjar och fräser allt ganska hastigt. Man vill ha krispet kvar i grönsakerna. Här är det ofta en hänt-i-veckan-rätt på grönsaker som rensas ur kylskåpet innan veckohandlingen. Pak choi blir bra stomme tillsammans med morötter och nån lök, sen kan det bli broccoli, blomkål, paprika, cashewnötter, helt enkelt det som finns, men brukar tänka på att få med alla färger och nån kokböna (kokt) för proteinet.

Medan grönsakerna wokas kan man passa på att göra en sås.
2 1/2 dl god grönsaksbuljong (vatten + 1 msk buljongpulver)
3 msk majsstärkelse
4 msk Tamari (Sojasås) 
3 msk cherry eller fruktjos
Peppar

Blanda allt och häll över grönsakerna när de i stort sett gått klart. När såsen tjocknat är allt färdigt. Dra några varv med pepparkvarnen över. Servera på en gång med quinoa, råris, risnudlar eller hirs till.









söndag 13 september 2015

En spöknatt

I veckan kom första frostnatten till hjärtat av Småland. Vi spenderade två timmar med att täcka det viktigaste. Är absolut inte redo för frosten ännu och så vet jag ju att efter ett par kalla nätter kan det fortsätta att vara mildväder en månad framåt. Gräsmatta och hagar runt om lyste vita och krispiga på morgonen.

Lite spökkänsla i trädgårdslandet när ampeltomaterna blivit täckta. Dillkronor och blomstermorötter har fått höga stöttor i sin låda för att hålla upp väven. De kunde väl i och för sig fått frysa, men kanske behöver jag dem till en inspirationsdukning som ska ske på Skördemässan i Tyrolen den 20 september www.tyrolen.se. I alla fall vill jag ha lite att välja på.

I Aftonbladets Härligt hemma som finns i butik nu kan du se höstdukningen jag bidrog med förra året.


Squash och pumpor är känsliga grödor, så även Södra filialen (hos svärfar i grannbyn) där jag bland annat odlar prydnadspumpor fick täckas, i alla fall så långt väven räckte. 


Här har skördandet bara börjat och revorna är fulla av ämnen i olika former och färger. Är barnsligt förtjust över den stora variationen som naturen kan kan hitta på: avlånga, runda, platta, päronformade, knottirga, gula, gröna, vita. Ett litet vågspel är det dock när man köper en blandad påse med ca 20 frön eftersom alla pumpor på en planta blir lika och man inte vet i förväg vad plantan tänker bjuda på. Risken är att man får fem plantor vita och inga av nån annan. För att få hela variantionsrikedomen på fröpåsens bild behöver man i princip sätta alla och det tar plats. Här har jag 80 cm mellan plantorna och två meter mellan raderna och det verkar helt lagom. I fjol blev det för tätt och pumporna blev ganska färglösa och tråkiga, för att inte tala om hur svårt det var att ta sig fram bland alla stora, lite taggiga blad. En del plantor blir också offer för glupska sniglarn och hungriga kaniner. 
Trots allt kan jag nog inte behålla alla själv utan några får följa med till skördemässan.

Ha det så gott

onsdag 9 september 2015

Matnyttigt i makadamen

Gråtimjan och backtimjan ramar in rabatten och brer ut sig med ojämn kant mot parkeringen. Jag vill att det ska se ut som den klättrat in naturligt fast det är uttänkt och till och med skissat på papper. Backtimjan växer vilt i byn och jag gillar när gränserna inte blir för skarpa.



Gillar också att blanda matnyttigt och vackert därför hittar man här Kronärtskockan 'Violet de Provence, som faktiskt är snyggare IRL än på fröpåsen. Den är perenn men förstås inte i zon 4. Ett gäng plantor som blev över hamnade i hinkar för att kunna tas in under vintern, men trots full sol, god gödsling och vattning är de ynkliga. Funderar på om det går att gräva upp en av dessa lite större…



Kinesiska gräslöken har en mjuk vitlökssmak, platta blad och vit blomning, blir 80-90 cm hög och har just bestämt sig för att blomma om. Denna krukodlar jag även inomhus på vintern.



Praktsalvian har haft det tufft med aggressiva snigelangrepp. Vissa kvällar har det hängt två, tre slemissar i varje planta. 



Kantnepetan/Kattmynta har blommat hela sommaren och älskas av katten Ture. Nu är den så frodig att det inte märks om han stökar runt och drogar sig en stund. Tanken är också att den ska dölja alliumens tråkiga blad på försommaren.




Den två år gamla Pärlrönnen är nertyngd av alla bär.



Under Pärlrönnen bildar den Brokbladiga revsugan matta och kommer med en andra blomning.



Oups, vad är detta? Jodå, jag har Sockerärtan 'Golden Sweet' som klänger i ett torn mitt i hela härligheten. Tycker det är bra att odla ärtor på olika ställen i trädgården eftersom de brukar drabbas av bladmögel eller rost vid den här tiden. Men något ställe klarar sig oftast bättre och blir bra utsäde till nästa år.



Rosenflockeln drar mängder av fjärilar. Har noterat fem arter samtidigt. Att ett tiotal fjärilar per blomma far upp som ett fladdrande moln när man närmar sig är inte heller ovanligt.



Flera självsådda (Malva marutanica) busar till rabatten tillsammans med borstnejlikor och vita fingerborgsblommor. En salig röra, min röra som till nästa år blir en annan röra. Allt hålls ihop av en kall färgskala där vitt och silver lugnar ner och inget skriker särskilt mycket högre än nåt annat.






Överblommad Akantus (Acanthus mollis) som nog är en av dem som ska få flytta till ett annat år eftersom den sannolikt trivs bättre i skugga eller halvsol.


Allt gott



söndag 6 september 2015

När man vänder ryggen till

Squash växer verkligen fort. För det mesta kollar jag tillväxten varje dag och plockar när de är 20-25 cm långa, lite beroende vad jag ska ha dem till. Ofta blir de fyllda och gratinerade eller till plättar.
Nu missade jag några dagar och vips har flera blivit bjässar. Faktiskt är det inte hela världen för sommarsquashen går att förvara till jul och då är det just de stora som klarar sig. Brukar bottna med ett lager träull i låda och förvara i garaget.
Annars kan man alltid kärna ur, riva grovt och använda i brödbaket. Raspet går dessutom att frysa. Man kan tärna och använda i grytor, soppor, wok, baka paj, för att inte tala om falsk ostkaka. 






Falsk ostkaka på squash

Ingredienser

9 dl skalad och tärnad squash
4 msk vetemjöl
4 ägg
2 bittermandlar eller en droppe bittermandelolja
1 dl socker
25 malda mandlar
1/2 liter mjölk, eller mjölk och grädde efter smak


Gör så här

Koka squashtärningarna så mjuka att de går att mosa.
Vispa ihop övriga ingredienser och häll i den mosade squashen.

Smörj en 3 l form eller långpanna och häll i smeten.

Grädda i 45 min i 200 grader

Serveras sedan ljummen med en liten klick grädde och sylt eller färska bär.



Ha det fint

onsdag 2 september 2015

Tårtrabatten

Ingen sommar utan Broksalvia (Salvia viridis). Den är verkligen vanebildande. Ofta samplanterar jag med nån grönsak som svartkål men i år har den också fått en egen rabatt.



Broksalvia är en ettåring. Detta är sorten 'Blue Monday', men den finns också i vitt och rosa. Blommorna är små, vita och oansenliga. Det är i stället toppbladen som är färggranna och lyser i rabatten från juli tills frosten kommer. Står bra i buketter och jag blandar med bolltistlar och kryddväxter. Går också att torka om man så vill. Ibland frösår den sig lite grand och man kan samla ihop ett gäng småplantor på våren som snabbt växer till sig, men för säkerhets skull köper jag en påse nya också. 


Ovan svävar Jätteverbenan (Verbena bonariensis). Luftig, men ger ändå höjd, älskas av både insekterna och mig. Även den ettåring som kan fröså sig och passar bra i buketter.



Allt gott