Mina specialsidor

Tomatsidor

lördag 31 mars 2018

Kuriosa om ägg

Nu drar det lilla gänget ut på sina dagliga matletarrundor. Rycker små strå ur gräsmattan och sprätter bland löven. Silkeshönsen är väl rustade för kyla med dun långt när på fötterna, men framåt lunch trycker de ihop sig mot de mörka garagedörrarna som vetter mot söder, bunkrar värme och solbadar i gruset.



Att just ägget blivit påsksymbol är säkert ingen slump. Det värps så det står härliga till vid denna tiden. Meningen är ju att samla ihop 20-25 stycken att lägga sig på, fast nu snor jag ju de flesta. Tre få hönan behålla att ruva på när hormonerna skriker ruva, RUVA, RUVA! Hos industrihybrider är drivkraften att ruva bortavlad, vilket gör att de värper mer eller mindre året runt. Höns som fått behålla sina naturliga egenskaper gör uppehåll när de ruggar, medan de ruvar och medan kycklingarna är små, totalt ca fyra månader. Silkeshöns ruvar gärna flera gånger per säsong och då blir uppehållet förstås uppehåll varje gång. Som tur är lägger sig inte alla höns samtidigt, utan vi har nästan alltid ägg. Jag tycker också det känns bra att leva med naturen och äta lite fler ägg när det finns överskott och hushålla med dem när det finns färre.

Otvättade ägg håller ca tre månader i rumstemperatur. När man tvättar dem förstörs den skyddande hinnan, så det väntar jag med tills de ska användas. För att ytterligare förlänga hållbarheten har jag dem i ett särskilt kylskåp i garaget, med den trubbiga sidan uppåt. Det är där luftblåsan finns.



När man i bondesamhället tillämpade fastan i praktiken sammanföll det alltså med högsäsong i värpandet och äggen var lätta att spara. Framme vid påskhelgen hade man ett rejält lager och vad kunde vara mer naturligt än att laga alla möjliga äggrätter till påsk.

Redan från början ligger tusentals äggämnen färdiga i äggstockarna. Det finns alltså underlag för ett bestämt antal ägg under livet och man kan driva på hönan hårt, så hon värper mycket under kort tid eller kan hon få lulla runt, värpa i sin naturliga takt och få ett långt liv.  Mina silkeshöns som får leva efter sina naturliga instinkter och göra sina uppehåll för återhämtning är istället produktiva upp i hög ålder.  Bästa hönan Astrid går på sitt nionde år. Jag känner henne väl vid det här laget. Vad hon gillar att äta, hennes vanor, hur hon är som mamma och skulle det saknas tupp under en period är hon den självklara ledaren. Hon äter ur handen och solbadar helst i hallonlandet.



Såna gamla damer förekommer inte bland industrihönsen. Deras värphybrider jobbar på mest hela tiden pådrivna med välkomponerat värpfoder och kan komma upp i 350 ägg per år. Ofta har de tappat fjädrarna och ser förfärliga ut när de går till slakt ca 17 månader gamla. Vill man rädda en industrihöna och ge henne lugna och fina förutsättningar med fritt bete och varierad kost i en liten flock, kommer hon att återfå fjädrarna och börja värpa igen.

Äggkuriosa
Smaken på äggen beror på vad de äter. Mina som går fria i trädgården och pickar i sig frö, insekter och en ansenlig mängd gräs ger fylliga, smakrika ägg med nästan orange gula.
Bruna värphybrider saknar ett enzym som bryter ner ett ämne i raps, vilket kan ge ägget fisksmak. Därför innehåller färdigt foder till bruna höns inte raps.
Färgen på ägget påverkar inte smaken.

Riktigt färska ägg är svåra att skala för hinnorna klibbar ihop och drar med sig vitan så det blir fula hack. De behöver ligga till sig en till två veckor för att bli lättskalade, vilket jag själv oftast missar när det ska göras fina ägghalvor.


Testa äggets färskhet genom att lägga det i en skål fylld med vatten. Ligger ägget ner på botten är det dagsfärskt. Veckogamla ägg ställer sig upp i vattnet medan riktigt gamla ägg flyter upp helt till ytan. Så länge ett knäckt ägg inte luktar illa är det ätligt.


Ha det gott



fredag 23 mars 2018

Jordmandel - årets experiment


Årets experiment är jordmandel, ett 50 cm högt halvgräs från Medelhavet och Asien, som jag nu förgror inomhus. Konstaterar att de gror väldig ojämnt och är glad att jag inte slängde de som inte hade grott för en månad sen. Nu kommer de nämligen på löpande band. 
Se så fint rötterna tar sig igenom papperskrukorna. Dags att ge dom mer utrymme. Sen tänkte jag plantera dem tre och tre i 20-liters murarhinkar för att kunna ha i växthuset till att börja med. Lätt att flytta ut och in. Skördas andra året. En mandel ska kunna ge flera hundra nya. Räknar med att sätta några på friland också så jag kan jämföra vad som är bäst. Lär nog återkomma till de här efter hand.




Rostade jordmandlar kan ätas färska, rostas som snacks, de kan torkas och de kan malas till mjöl, men mest kända är de kanske i drycken horchata.
Allt gott

Nya länksamlingen TrädgårdsFägring kommer med färska inlägg varje söndag. Man deltar på valfritt tema men vill man ha lite hjälp med inspirationen finns det även temaförslag. Jag skriver som vanligt mest om grönsaker.


Klicka HÄR

onsdag 14 mars 2018

Det spirar och gror

Ute håller vintern sitt grepp, men inomhus gror och spirar det desto mer.  De flesta plantorna hamnar i garaget efter de har grott. Tar mig en stund varje kväll, sår ett par sorter, vattnar, skolar om, flyttar runt och pysslar. Det är rogivande. Det behöver inte var nån lång stund men just regelbundenheten gör att det ändå blir en hel del gjort och att det fyller på i varje vrå. Det där med att hålla igen är inte riktigt min grej.





100% grobarhet på egeninsamlade Vilmafrön. Mer än vad man kan säga om alla sorter. Vildtomaterna är riktigt tröga att gro. Har bara 50% grobarhet på köpt material. I år blev det 30 tomatsorter. Hur knasigt är det... men nästan omöjligt att välja bort gamla favoriter.




Första sådden Vilma har börjat blomma med små, små solar som gör mig så glad. Nu är det fram med hittefjäder och pollinera varannan dag. Drar med handen lätt över plantorna för att känna färskt grönt och den speciella bladdoften, men också för att det stimulerar rotsystemet.




Morötter på kruka för att det är kul. Brukar bredså fjolårets slattar eftersom grobarheten är för dålig för prydliga rader på friland. Sen skördegallrar jag fram späda primörer ur krukan och sparar 7-10 stycken som får växa sig stora. Blasten är också användbar både i sallad, som dekoration på morotssoppan och till pesto.





I växthuset har de höstsådda pak choiplantorna tagit fart, liksom spenat, bindsallat, rädisor och tidiga morötter i backar. Lite vårsol nu så blir det även fart i varmbänken.

Blommor blir det också. Det här är vit gräsfibbla. Nån som har testat?


Allt gott

Ps. Det finns en ny samlingssida för nordiska bloggar, TrädgårdsFägring som uppdateras varje söndag. Än ligger den i sin linda, men vi bygger tillsammans.
Klicka här