VINTERSÅDD
Att så vårens primörer på senhösten eller vintern
I norra Sverige är troligen höstsådd fortfarande den korrekta benämningen, men i södra Sverige får vi numera prata om vintersådd eftersom höstarna blivit längre och mildare. Det mesta lämpar sig bäst att så efter jul.
Att dillen som fått fröså sig själv på hösten kommer tidigare, blir större, kraftigare och mer motståndskraftig mot ohyra har nog många varit med om. Här har vi en del att lära när det gäller att härma naturen. För växterna är det ju helt naturligt att släppa sina frö på hösten för att de sen ska gro till våren. De har en inbyggd mekanism som gör att de börjar växa när betingelserna är rätt. För de som är vana att fröså perenner är höstsådd och vintersådd inget konstigt men metoden funkar även med en hel del grönsaker.
Fördelar
Den mest uppenbara fördelen är att fröna gror så fort betingelserna stämmer och kan börja skördas minst en månad tidigare än vårsådden. Hur fantastiska är inte de första små primörerna, som smörstekta morötter, späda spenatblad och mild vårlök.
Många av oss odlar i lådsystem. När man har en begränsad yta att odla på handlar det om att maximera utnyttjandet av varje centimeter och helst få tre skördar i varje säng under året.
Med höst- och vintersådd kan man skörda något i grönsakslandet hela vintern även i zon 4 där jag bor, och det känns stort.
Dessutom tycker jag att det är så roligt att kunna starta nåt nytt på hösten, inte bara städa och plocka undan i trädgården.
Bra sorter att börja med
Mina första och bästa erfarenheter har jag av vitlök, dill, persilja och morot. Varje år provar jag nåt nytt och favoriter tillkommer.
- Morötter ett måste. Då väljer jag ofta nån kul sort som är svår att hitta i butik och nån riktigt tidig sort.
- Palsternacka
- Bladdill går bra att bredså
- Krondillen blir allra bäst om man inte tvingar in den i en liten rad eller ruta. Den vill växa lite här och där insprängd bland annat. Jag brukar helt enkelt kasta ut några frö lite hur som helst över odlingen. Det kändes jobbigt i början för jag är ju en strukturerad och ordningsam person, men de plantor som kommer alldeles tokigt är det ju bara att dra upp. Under säsongen kastar jag ut lite fler frön med jämna mellanrum, så finns det alltid lite på gång.
- Persilja vilken som helst. Man kan ju tänka på att ha den i en lättåtkomlig ytterkant eftersom den är tvåårig och får stå kvar.
- Rotpersilja
- Rotkörvel
- Svartrot
- Haverrot
- Vitlök. Använd ekologiskt kontrollerat utsäde för att undvika sjukdomar i jorden.
- Charlottenlök och potatislök.
- Salladslök
- Piplök
- Spenat (gror fortast och behöver täckas om det blir frostnätter)
- Sallatscikoria
Annat som vintersallat(Mache), vinterporlak, bladkål med flera, kan sås i juli-september och klarar att övervintrar utomhus med täckning milda vintrar även i zon 4
Ofta kan man läsa på fröpåsarna om de är lämpliga för höst- och vintersådd. Sen får man helt enkelt prova sig fram och se vad som fungerar i den zon man bor.
Förbered sådden
Sådden kan ske i allt ifrån ren sand till normalgödslad planteringsjord, beroende på vad du är van vid och vilka odlingsprinciper som funkar för dig. En väldränerad gjord minskar risken för att fröna ska ruttna.
Se till att jorden är helt fri från rotogräs innan du börjar annars kommer det att ta över och all möda är bortkastad.
Avsätt en låda eller ett eget område för sådden. Att så en rad här och där blir ganska besvärligt när det sen är dax för vårsådden och nästintill omöjligt att hålla reda på när man tillämpar växelbruk.
Gör en plan för dina odlingar. Rita upp området och hur det kan disponeras. Finns det perenner i grönsaksodlingen eller t.ex. persilja som kommer igen från föregående år får man ta med detta i planeringen. Jag brukar rita in dessa växter med bläckpenna och sen fylla i årets sådd med blyerts.
Det är bra att ha skissen till hands redan när man beställer frö, så ser man hur mycket man kan tänkas få plats med och man kan skriva in och möblera i planerna om efter hand. Jag antar att det är fler än jag som har en optimistisk inställning till hur mycket man kan klämma in även om man bara sår en rad av varje. Alternativt ritar man sin plan, håller sig till den och gör inga impulsköp. Fast hur roligt är det?
Vitlök gror snabbast på våren och kan gärna få en egen låda för att underlätta om man vill täcka sådden senare. Vitlöksblasten kommer annars att vara i vägen.
Så bara en rad eller två av varje sort. Det finns alltid möjlighet att så på nytt om fröna inte skulle gro.
Det är viktigt att inte så för tidigt. Jag tycker det är optimalt att så när det börjar bli kallt men att jorden fortfarande är mjuk. Vitlök, schalottenlök och potatislök i oktober och övriga i november/ december och framåt. Helst får det gärna frysa på så snart som möjligt efter det. Vill man vara helt på den säkra sidan förbereder man sin jord för höstsådd och väntar sen med själva sådden tills marken har frusit och så sår man ovanpå. Då får man också komma ihåg att sätta undan lite sandblandad jord frostfritt så att man har något att täcka fröna med.
Sår man när jorden är mjuk finns alltid risken att egna eller andras katter uppfattar den lättgrävda ytan som potentiell toalett och stökar om bland raderna. Enklast är att lägga på kompostgaller, hönsnät eller väv tills marken har frusit, men sen måste den bort så att inte väven tynger ner och hindrar växtligheten på våren.
Om det blir frostnätter efter det att grödorna kommit upp på våren. Måste man täcka med odlingsväv igen. Likaså om man vill skynda på groningen ytterligare.
Av mina höstsådda grönsaker kommer löken först. På bara ett par dagar kan den skjuta upp en decimeter som små lansar ur frusna moder jord, till och med fortare än bladen hinner bli gröna ibland. Vilken växtkraft och så roligt när livet startar om på nytt och det redan finns nåt grönt i landet när vårsådden börjar.
