Vegetariskt julbord

Igår kväll avnjöt jag ett helvegetariskt julbord för första gången i mitt liv. Det var mycket. Det var gott. Det var färggrant. Det var Kravmärkta råvaror och det var närodlat. Till och med nubben var ekologisk. 

Denna händelse tilldrog sig i Linnés Råshult, alltså Carl von Linnés födelsehem utanför Älmhult i Småland. 
Kvällen började med vit glögg och eldshow utomhus under fullmånen. Sen gick vi in och njöt av den goa stämningen, lagom men fint julpyntat, gran, julbonader, stjärnor, gamla allmogeskåpet fyllt av äpplen, stjärnor av virkade dukar i fönstren, sprakande eld i öppna spisen och i centrum julbordet som fylldes på medan jag och några till kämpade med att få till några vettiga mobilfoton. Det gick faktiskt inget vidare i halvskummet. 

Hade velat visa den fluffiga grönkålen i jättekeramikskålen. De heter väl nåt särskilt de där stora faten med pip, men just nu har det fallit ur minnet. Andra vackra keramikfat fyllda av marinerade morötter, pumpasallad, rödbetskräm så god att jag kunnat äta den till efterrätt också. Hembakade bröd och fröknäcke. Hummus på kikärtor och på torkade gula. Mannens favorit, inbakade grönmögelostar i filodeg. Han åt fem knyten! Bakade, små rödbetor med fetaostkräm och jättekapris.
Det fanns många fler kalla rätter. Jag hade behövt ta anteckningar för att komma ihåg allt.

Curator Karin Sahlström skriver skyltar till  maträtterna för oss med specialkost, gluten, laktos, chili...

 

Julbordskocken Erik Måneld

Sen kom vi till varmrätterna. Sötaktig grillad vitkål i ganska stora bitar som jag lätt skulle kunna servera med några vildsvinskorvar eller en svamppaté vilken dag som helst i veckan här hemma. Rostade palsternackor som gått på svag värme 12 timmar. De söta smakerna hade lockats fram samtidigt som de fått en fin yta. "Vanliga" rostade rotsaker, buljongkokt grönkål och olika pajer.

Vid det här laget var jag ganska behagligt mätt och hade redan ätit vad jag annars skulle nöjt mig med på tre dagar hemma.

Som tur var blev det några avbrott här och där för lite allsång och folk klämde i så det kändes som vi blev som en stor go massa fast vi var 40-45 personer som inte träffats tidigare.
Det var bordsplacering och vi hamnade tillsammans med sommarkockens familj på fyra personer. Lite trevande konversation i början men sen lossnade det ordentligt. Det visade sig att ett av paren delade min passion för höns och det kan man ju prata hur länge som helst om. Fem av oss hade ägt en moped när vi var i tonåren och en hade haft sin farfar i vår by. 

Helt oväntat dök Carl von Linné upp i gestalt av Anton Härder som guidar hela somrarna på området. 
Han saknade inte heller ord. Hade mycket att berätta som var både roligt och lärorikt om växter och sitt liv.

Under tiden dukades dessertbordet. Vi hittade knäck och marsipangodis upplagt på våningsfat av återbrukat porslin, smaksatta indiska yoghurtar och en risdryck smaksatt med julkryddor, så god att jag idag ska ringa herr Måneld och be om receptet. Till detta kaffe och te förstås.

Tre och en halv timme försvann i ett nafs och när vi reste oss från bordet och skulle skiljas från sällskapet kändes det som om vi skulle kunna bjuda hem det här trevliga gänget när som helst och fortsätta diskussionerna om mopedflyg, resor till Indinen, trädgård och odling.

Ett litet inköp blev det också... ett flätat fågelbord som nästan känns mer som en skulptur med inflätat hampasnöre i toppen och träskiva med barken kvar som botten. Inte världens mest praktiska fågelmatare, men vi har en PET-flasksmodell också där det går åt en liter frön om dagen. Ska impregnera pilhuset med linolja och terpentin så det håller sig fint flera år.


Kan tipsa om att Linnés Råshult är en fantastisk plats att besöka året runt och särskilt sommartid med sina ängar i naturreservatet, ekologiska odlingar, örtagård, Linnés stuga, restaurang och café. www.linnesrashult.se/

Ha det fint