Vinterlyx

Jag strävar efter en hållbar livsstil i harmoni med naturen. För mig innebär det tex att vara självförsörjande i så stor uträckning som möjligt. Det är förvånansvärt hur mycket grönsaker man kan få ut till och med av en liten yta mindre än 100 kvm. En del odlas hemma i lådor, men potatis och en del annat långsamväxande odlas på en lånad bit hos svärfar. Det innebär också att rätta matseldeln efter vad som är i säsong antingen grönsaken ska odlas själv eller inhandlas. Det handlar om att  minska transporter, men också om giftfritt och god kvalité. Ni har väl märkt att köptetomater är ganska smaklösa på vintern och gurkan har hårt och lite beskt skal.

Den egna sommarsquashen brukar räcka till jul. Den sista biten gick åt till en pizza igår kväll.  Squashen bidrar med samma saftighet som färska tomater skulle gjort. Vill jag ha tomatsmaken bottnar jag pizzan med nån av de färdiga tomatsåser som kokades på sommarens skörd och frystes ner eller sparades på flaska. Det finns också torkade, marinerade tomater i skafferiet.

Sen ett antal år tillbaka har jag fasat ut, köpesallater, tomter, squash, gurka och annat som inte är i säsong. Det har helt enkelt fallit sig naturligt och känns inte som nån uppoffring. Istället får alla härliga kålsorter, rotsaker, ärtor, linser, bönor, groddar och skott desto mer plats i matlagningen.

Vi är så vana vid att bara hämta det som behövs i butikshyllan, vilken årstid det än är utan att tänka på varken var det kommer ifrån, hur långt det har färdats eller hur det har odlats, men det finns en poäng i att längta. Längta efter den första squashen, tomaterna som smakar sött och sommar för att inte tala om jordgubbar och krispig sallat.

Därför känns det för mig som en verklig lyx att ha egen machésallat och vinterportlak i lilla växthuset. Machésallaten såddes i augusti och portlaken är självsådd. I år är det dessutom så milt att plantorna inte bara övervintrar utan till och med växer lite grand. Några rädisor från september står också kvar. Jag går inte in för att odla mängder till stora sallatstallrikar som jag kan längta efter varma sommardagar, utan nöjer mig under vintern med lite färskt grönt när jag är riktigt sugen.

Tomatplantan "Wilma" från 2014 lever sitt liv på fönsterbrädan och fyller snart två år. Hon har helt enkelt aldrig flyttat ut. Håller sig ganska kompakt och ca 45 cm hög och sköter sig i stort själv med regelbunden näringsvattning. Det finns alltid tomater på gång, i blom, gröna och en del mogna. Då och då kan jag skörda en halv tekopp supersöta körsbärstomater som äts med andakt som godis. Förstås jättekul, men är inget verkligt tillskott i mathållningen utan just bonus och godis. Det var av en ren slump jag kom på "Wilma" funkar bra som krukväxt  året runt. De gula tomaterna är från en planta "Tumbling Tom Yellow" som togs in i höstas som test. Funkar däremot inte alls. De tomater som var fullvuxna och gröna mognade men plantan blev otroligt ranglig och klen för att till slut dö.

Har du nån grönsak att längta efter?