Framför växthuset

Det senaste året har mest handlat om växthusbygget för min del och inte minst hur det ska se ut runt om. Själva växthuset står på en grusås med lövskog i ryggen. Den sidan ska det bli surjordsplantering som helst ska smälta in så väl som möjligt med naturen. Ett kommande projekt.
Framsidan där vi rör oss hela tiden kändes mest angelägen att börja med och har också orsakat mest bryderi, nästintill ångest.
Problemet var att få uthus, trädgårdsland, arbetsrum, litet växthus och träd att kännas som en enhet och inte som utkastade händelser på en sliten gräsmatta. Dessutom att få ett flöde mot parkering och omgivande trädgård. Ett par problem återstår som just flödet i form av en gång mot trädgården och att binda ihop två kanter av olika material, men på det stora hela är jag nöjd.

Lösningen blev en gräsrundel och att fylla upp slitytorna med grovt grus, samma som på parkeringen.
När jag väl kom på hur det skulle bli kändes det alldeles självklart, men ibland är det enkla och självklara så svårt se på en gång.
 

Men det hela började förra vintern med att jag måttade in var och hur stor rundeln skulle vara genom att testa mig fram i snön. Spettet fick stå kvar till våren och snöret sparades i rätt längd för att kunna rita om med sprejflaska till våren.

Här ser man hur gräsmattan som inte har varken början eller slut mot växthus eller övrig omgivning och totalt nersliten där vi går som mest.  Växthuset råkar vara tillfälligt tömt på plantor. Antagligen elen som skulle dras.

Här har arbetet kommit en bit på väg. Allt det uppgrävda var tidigare gräs och är nu grus som hänger i ihop med parkeringen längst upp till vänster. Några pallkragar tillkom hastigt och lustigt framför växthuset. Rundeln blir som ett litet grönt torg, samtidigt som de ytor som slits mest inte längre är gräs.

Kanter sätts efter konstens alla regler med metallremsa för att hålla gatstenarna på plats och markduk för att förhoppningsvis hindra gräset att växa in emellan. Gatstenen kommer från Riksettan i Ljungby och har en väl nött ovansida av all trafik. Känns trevligt att återanvända och veta lite om vad de varit med om.

Det börjar arta sig.

Mannen tyckte det var kul med en dold spridare som lyfter sig ur gräsmattan. 


Just nu är vi ganska trötta på stora projekt  och skulle vilja ta det lugnt och bara gå runt och finlira, men vi får se hur det känns till våren. Det skulle vara skönt att få resten av ytorna runt växthuset färdiga också, slänter, surjordsplantering, komposthörna, staket och hallonland. När ytor står tomma sprider sig ogräset och ger merarbete i slutänden, så jag hoppas energin återvänder.

Allt gott