Mina specialsidor

Tomatsidor

söndag 29 januari 2017

Nykläckt


Petra kunde inte hålla sig längre. Mitt i ruggigaste vintern var hon bara helt tvungen att ruva. 

Silkeshöns har kvar sina ursprungliga instinkter och styrs av ljus och hormoner. Varje vinter är det någon i gänget vars hormoner skriker ruva, RUVA, RUVA! Hönan lägger sig bekvämt tillrätta fast besluten att ligga kvar där på samma ställe tills det händer nåt, med en eller annan kortare bensträckare emellanåt. Det tar 21 dygn. Under de sista ruvningsdagarna har jag inte sett nån höna resa sig över huvud taget. Uppgiften är att hålla äggen varma och rotera dem lite grand med jämna mellanrum. Jag tror hon går in i sin egen bubbla och bara är, äter mindre, dricker mindre, bajsar inte så ofta men rejält när det händer. Gissningsvis går ämnesomsättningen ner men när första kycklingen börjar ge livstecken från sig genom att såga igenom skalet blir hon aktiv, pratar, kluckar, kommunicerar. Man behöver sällan lyfta för att kolla om kläckningen är på gång för det märks på hennes beteende. Skulle äggen vara obefruktade kan det hända att hönan envist ligger kvar ändå och kan till och med dö på sin post om man inte hjälper henne att komma igång. För att inte slita på hönan i onödan är jag noga med att hålla reda på dagarna. Tre dagar tycker jag är okej att gå över inte mer.

Innan jul var det Astrid 7 år, min mest erfarna höna, som låg en runda. För första gången nånsin blev det inget. Vi, Astrid och jag, var överens om att hon gjort sitt bästa och hon tyckte det var okej att gå tillbaka till flocken när jag lyfte upp henne, men som sagt hon är erfaren och kanske är hennes hormoner inte lika påstridiga heller, med ålderns rätt.

 

Så här ser man ut när man ruvar, liksom när man håller de små varma. Man intar ett neutralt värdigt, ansiktsutryck, njuter av att ha det välbäddat och egen kupé.


Jag stör friden genom att lyfta fram trillingarna. Genast börjar den vita försöka gå runt och tillbaka till "sin vinge" Den har kläckts först och är lite mer försigkommen. Petra väntar tålmodigt tills kycklingarna har flyttat sig lite innan hon lägger sig tillrätta igen, brer ut vingarna och erbjuder sitt trygga beskydd. 


Så här ser en riktig tröttmössa ut, fyra dagar gammal.


Normalt bor den lilla familjen i ett eget litet hönshus och tillbringar den mesta tiden med att vila i en holk i halvmörkret. Kycklingarna sover mestaldels precis som andra små barn. Hönshuset värms upp av vattenrör som går längs väggen och värmelampa.

Det där med gener är spännande. Tuppen är kolsvart, hönan också, men det behöver inte vara hennes ägg utan kan vara nån av de viltfärgades.  Ändå blir det två viltfärgade och en vit kyckling. Det är cirka tjugo år sen jag hade vita höns och tupp, men genen finns kvar. Nu mörknar de oftast i fjäderdräkten efterhand de växer, men jag håller tummarna för en riktigt kritvit och att det blir en höna.
Allt gott













34 kommentarer:

  1. Du milde så söta :) Älskar att läsa om dina höns, lär mig en massa som jag inte hade en aning om. Hoppas verkligen att din önskan slår in, en vit liten höna hade varit kul att följa :) Ha det gott/Monne

    SvaraRadera
  2. Vilka fina små kycklingar, ja mamman är så vacker också! Det ska bli spännande och se om det blir en vit höna nu. Ha en skön söndag. Kram

    SvaraRadera
  3. Åhh så gulliga och fina. Roligt med höns och vi håller tummarna att det är en vit höna. Kraaam Pia

    SvaraRadera
  4. Verkligen vackra och personliga höns. Gillar dina berättelser och höns är inte bara höns har jag förstått. Det finns höns .. och så finns det silkeshöns.
    //Helene

    SvaraRadera
  5. Så himla roligt att se och höra om din lilla flock med fjäderfän :) och så fint de huserar i den flätade korgen med halmbädd. Spännande att få höra vidare om hur det går för de små.....för det får vi väl?!
    Ha en fin söndag!
    Kram
    Birgitta

    SvaraRadera
  6. Men sååå söta alltså! Vad det vore trevligt att få silkeskycklingar, men jag har ingen silkes tupp!
    Förresten är silkestuppar tystare när de galar jämfört med "vanliga" större tuppar?
    Skön söndag!

    SvaraRadera
  7. Vilken hjärtnypande historia du bjuder på, livet i hönsgården är ett fascinerande socialt samspel har jag förstått när man väl lärt sig tolka det som du har gjort.

    Allt gott!

    SvaraRadera
  8. Så fint att du känner dina hönor så väl och anpassar dig till deras behov! Det måste vara jätteroligt att få små kycklingar!
    Kram, Monica

    SvaraRadera
  9. Dina höns måste verkligen ha ett drömliv. Det ser ju så mysigt ut i korgen där hon ruvar och skyddar sina små. De är så fina dina höns, vilka kungligheter de ser ut som!
    Ha det fint och hälsa Astrid!
    Kram, Ann

    SvaraRadera
  10. Så fina små kycklingar! Inte lätt att stå emot när ruvningsbehovet slår till. ;) Håller tummarna att din önskan om en vit höna slår in.
    Kram Kristina

    SvaraRadera
  11. Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.

    SvaraRadera
  12. Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.

    SvaraRadera
  13. Fascinerande hur vist naturen har ordnat det så att småttingarna får den värme och vård de behöver för att kläckas fram och finna trygghet under sin mammas vingars beskydd den första tiden. De små kycklingarna är så söta och de äldre damerna mycket eleganta. Håller tummarna för en vit höna!
    Kram Anna-Karin

    SvaraRadera
  14. Spännande det där att följa ruvning och kläckning. De små nyfödda är så söta.
    Tack för tomatfröna du skickade.
    Kram!

    SvaraRadera
  15. Åh, jag älskar när du berättar om och visar bilder på dina hönor! Så spännande.
    Kram!

    SvaraRadera
  16. Spännande process och kycklingar är så söta även när de inte är gula. Och genetiken är otroligt spännande. 20 år sedan - hur många hönsgenerationer blir det tro.

    HA det gott! Carina

    SvaraRadera
  17. Sötisar:) Vilken upplevelse att få vara med om detta gång på gång. Tycker det är så mysigt att läsa om dina höns:)
    Ha det gott
    Kram Maria

    SvaraRadera
  18. Dottern E (som höll kyckling hos dig förra sommaren) tycker att de är jättesöta!!!
    Kram Kristina

    SvaraRadera
  19. Det är så spännande att läsa om dina silkeshöns! Tror inte det finns några höns som har det bättre än dina!
    Kram Eva

    SvaraRadera
  20. Så otroligt söta! Vilka dunbollar!
    Önskar er alla en fin vecka :-)

    SvaraRadera
  21. Underbar mor och barnbild i korgen.
    Kram

    SvaraRadera
  22. Men du de är ju såå söta. Klart man faller för dom. bilden på de i korgen är ju bara så fin.Tack för fin information jag vet så lite om höns. Bara att de förstörde mina sandkakor när jag var liten och bodde på landet.( sen dess gillar jag inte höns)
    Ha nu en fin och skön vecka
    Kram Meta

    SvaraRadera
  23. Vilken söt liten historia! De verkar fått ett fint och rent hem också med mycket kärlek / Luna

    SvaraRadera
  24. Man dör verkligen söthetsdöden av dessa bilder och fina historia. (Banne mig om en liten tår inte kom upp i ögonvrån också). Hon är ju bara så fin när hon ligger där Petra. Ha en fin vecka! Kram/Annelie

    SvaraRadera
  25. Höns är fascinerande. Det blir nog inga höns för mig i år. Jag väntar till nästa .... tror jag ;) Jag vet inte hur jag ska lösa "passningen" på vintertiden, när jag är i Gullspång.
    Hon ser kaxig ut den där hönan, lite punkig liksom.
    /Eva Linnea

    SvaraRadera
  26. Härlig berättelse och fina bilder.
    De är så söta.
    Ha det fint /Marika

    SvaraRadera
  27. Hei!
    Spennende lesning.
    Ha det godt! Anne

    SvaraRadera
  28. Vilket fantastiskt inlägg om fantastiskt fina höns! Hoppas verkligen det blir en vit höna! Våra höns är tyvärr inte alls ruvningbenägna och de värper inte heller nu under vintern. Vi har funderat på att dra upp några kycklingar med hjälp av äggkläckningsmaskin så småningom...
    Kram

    SvaraRadera
  29. Så gulliga hönor! Kul att höra om dem. Ha en fin kväll Kram Pernilla

    SvaraRadera
  30. Vilken upplevelse att få vara med om hela ruvningsprocessen fram till att kycklingarna kläcks. Du beskriver allt så vackert och fint.
    Dagens sötchock alla kategorier !
    Ha det så gott !
    Kram/Isa

    SvaraRadera
  31. Helt ljuvliga hönor och kycklingar!
    Ha det gott!
    Kram Lena

    SvaraRadera
  32. Har tittat på de där bilderna flera gånger nu, kycklingarna är helt underbara.
    Anette

    SvaraRadera
  33. Det är mysigt med kycklingar ;)...om man har en "surhöna" är det inte roligt, hehe...
    Har varit med om det...har däremot aldrig haft silkeshöns.
    Ha det bra !
    Kram

    SvaraRadera
  34. Är så sugen på höns men inte kommit till "skott" än. Kanske får bli en syssla som pensionär. Finns så många fantastiskt vackra hönor och ägg i mängder av färger. Jättevacker hon är din svarta / Anita

    SvaraRadera