Inköp

Nej, jag avlade inga löften om att inte handla på Trädgårdsmässan i Älvsjö. Tvärtom har jag en liten önskelista i bakhuvudet och en del planteringsplatser uttänkta, som t.ex. för tre träd. En skyddad plats kommer att gå till ett mullbärsträd. Jag vill ha ett som är stort från början och de verkar inte lätta att hitta. 

En manchurisk valnöt modell större är beställd från Blomqvists i Finland. Ännu vet man inte om den klarat vintern där, men hoppas. Det är ett träd som blir stort som en ek och även brer ut sig, egentligen inget för en villaträdgård men jag har frigjort en bra plats.

På mässan hittade jag en vit körsbärsbuske 'Snövit' som bara blir 2-3 meter hög och går till zon V. Helt klart en fördel att man når att plocka bären och att få ha dem ifred för fåglarna som inte bryr sig om vita bär. De här låga buskkörsbären finns i två röda varianter också om man önskar mer traditionella bär.

Fann sparrisrötter till mitt nya land. De här kommer jag att kunna ta nån sparris av om två-tre år, medan de jag sått själv i år kommer att behöva ännu längre tid på sig. Sparris har både hon- och hanplantor och honplantorna som blommar ger lite mindre. De bläckfiskliknande rötterna ska alla vara hanar. Mina frösådda kommer jag att få sortera när de blir stora nog för att blomma. För jag vill ju maxa skörden på det utrymme jag har. Hoppas nu bara de inte är allt för känsliga för uttorkning i detta skedet.

Fick ett fikonträd för drygt 30 år sen som jag slängde för det luktade urin. Vad jag ångrar mig nu och tänk så stort det hade varit. Nu börjar jag på ny kula och i växthuset kan det få lukta lite om det vill.

Fotblad Dysosma 'Spotty Dotty', Svartbräken Asplenium trichomanes 'Cristatum', Ceterach officinarum, Botanisk tulpan Trulipa humilis 'Lilliput'

 Botaniska tulpaner står alltid på önskelistan även om jag inte brukar köpa blommande och så hittade jag små vintergröna ormbunkar som förhoppningsvis ska trivas i de rätt stora springorna på den nybyggda trappan vid växthuset i alla fall Ceterach officinarum.

Så gick det  inte att motså den lilla Australiska vildpelargonen. 

För att inte tala om P. cotyledonis, pelargon som suckulent, vildart. Passar mig perfekt. Titta bara på den läckra tioåringen som ser ut som en kaktus. Ska ej beskäras utan får det här utseendet naturligt. Bladen kommer efter hand och blommorna blir helt vita, fast jag fick nöja mig med den lilla plantan till höger.

Årets pelargon är också helt i min smak. En vit rosenknoppsvariant som heter 'Kronprinsesse Mary'. En till mig och en till hönsvakten.

Sist, men inte minst en Amerikansk linnéa som nu får bli smålänning i nya surjordspartiet.

Allt gott