Summering av grönsaksåret

För mig är inte julen bara den stora vinterhögtiden utan också en summering vad det gäller de egna matförråden. Har de färska tomaterna räckt till jul, har sommarsquashen klarat sig, hur mycket eget blir det på bordet?

En del av det jag odlar som olika rotsaker finns i tryggt förvar i jordkällaren på Södra filialen. Annat som tomater, spenat, mangold, svartkål, ärtor, bönor, dill, persilja är antingen stoppade direkt i frysen eller förädlade i form av röror, såser, syrningar och andra inläggningar. Kryddor, örter och te är torkade, vitlöken hänger i sin fläta bredvid lökkorgen i garaget. Svartkål, strandkål, mangold, jordärtskockor, vinterpurjo står faktiskt kvar i landen och går att skörda vid behov. I snicken står de ljuvligt doftande äppellådorna med täcken över sig.

Ja, det finns ju faktiskt en del i förråden, men utmaningen som jag varje år ger mig själv är att så mycket som möjligt på julbordet ska vara av egen produktion. I år fixar jag rödbetssalladen, rödkålen, grönkål, grönsalladen, skott, groddar, morötter, ägghalvor, marinerade bönor, jordärtskockor i senapssås. Så långt allt väl, men det finns ändå en del som saknas.

Brysselkålen hann inte riktigt fram och potatisen tog slut förra veckan. Potatisbristen förtjänar en förklaring.
I giftfri odling behöver man rotera växtplatsen varje år för att få så frisk potatis som möjligt. Att odla tomater och potatis tillsammans på en liten villatomt kan ställa till rejäla problem eftersom de är nära släkt och får samma sjukdomar. Alltså har jag delat upp mitt land på Södra filialen i sex tänkta kvarter där potatisen får en sjättedel och sen byter plats varje år. I fjol höstsådde jag halva potatislandet och täckte med tjockt lager halm. Det var förstås en vild chansning, men alla som odlat potatis har väl nån gång varit med om att knölar glömts i jorden och sen självsått sig kommande säsong på de mest opraktiska ställen. Så varför inte försöka styra upp det hela och få en extra tidig skörd, tänkte jag. Men, nej det funkade inte trots relativt mild vinter. Det blev väldigt glest i raderna, mindre plats för vinterpotatisen och ett magert förråd. Nu får det istället bli en bunkringsresa till ekologiska gårdsbutiken i Tävelsås.

Egen vitkål att göra brunkål av saknar jag också. Satte inte tillräckligt eftersom den är svår att förvara färsk och jag inte visste att vi skulle ha tillgång till jordkällare.

Trots att jag odlat hela mitt liv tycker jag fortfarande det är svårt att veta hur mycket som går åt vid olika tidpunkter under året, hur mycket jag kommer att kunna ta hand om orka/hinna mjölksyra eller förädla på andra sätt. Det kan bli missväxt medan annat kan trivas extra bra. Mycket beror förstås på att utrymmet är begränsat och behöver utnyttjas på bästa sätt, men det är också viktigt att inte slösa tid och kraft på att odla för mycket av nåt vi inte hinner äta upp och istället odla tillräckligt av sånt vi gillar och äter mycket av.

Självhushållet omfattar inte bara grönsaker utan också eget kött, vilt och fisk. Ofta har vi i både rökta bogar, filéer och vildsvinsskinka, men inte i år. Vildsvinen har minskat, vilket jag i och för sig är glad för, men det gör också att en del kött fått köpas. Det traditionella julbordet bygger trots allt på grisslakten även om jag själv håller mig till grönsakerna. Jo, köttbullarna är ju faktiskt egna fast på älgkött.

Det är ändå fantastiskt hur mycket man kan höja självförsörningsgraden bara genom att odla på en liten villatomt. Vår yta är på ca 1400 kvadratmeter, hälften är parkering och byggnader, ca 700 kvm trädgård med fruktträd och ca 60 kvm odlas intensivt. Sen plussar jag på med vinterförråd från Södra filialen. Tänkte återkomma till hur jag gör för att klämma ur villaträdgården riktigt mycket grönsaker i inlägg längre fram.

Härnäst väntar vintersådder och förgroning av plantor till varmbänken som laddas i februari.

God Jul

önskar