Sitta i klistret

Ja, det tänkte jag att frostfjärilen skulle göra, för i år fick jag upp limringarna runt äppelträden i tid. Dessutom fick stammar och grenar sig en rejäl och välbehövlig rengöring i våras med högtryckstvätt och stålborste. 

Träden är gamla, mellan 50 och 60 år och har varit försummade länge. Allt går inte att rätta till, men mycket gammal bark och mossa där ohyran kan frodas är nu borta i alla fall. Ytan är slätare och limringarna lättare att fästa utan att det blir springor under där frostfjärilen kan krypa mellan.
Den håller nämligen till i gräsmattan och första frostnatten kryper honan upp längs stammen och lägger sina ägg i grenveck och sprickor i barken. Larverna sätter sen glupskt i sig de späda bladen. En hel del andra krypande insekter fastnar också på gott och ont.
I februari bör man enligt tillverkaren sätta upp en ny remsa ovanför den gamla för att fånga upp de ägg som kläckts under den gamla remsan.... då får jag prova det i år.

Har sju träd att pyssla om. Det har dock aldrig hänt att alla gett kanonskörd samtidigt så vi brukar få användning för det som blir.

Just detta trädet står utanför köksfönstret och är mitt hjärteträd. Här hamnar mina dörrhjärtan när de gjort sitt. Pinnar och mossa är favortimaterial. 

 Ha det gott alla hjärtliga trädgårdsvänner