Mina specialsidor

Tomatsidor

onsdag 28 oktober 2015

Trädgårdens siluetter

Nu är det inte lätt att få nåt gjort i trädgården framåt kvällningen om man inte vill jobba med pannlampa förstås. När jag som bäst kommit igång med att klippa ner sånt som vält och med att kruka upp amaryllisar som haft sommarlov under häggmispeln, blir det mörkt. Inte sån där långsam skymning som på sommaren utan helt tvärt. På fem minuter är arbetsljuset borta, men himlen lyser vackert och påminner om att det nog blivit lite för lite tid för njutning idag. Går ett varv och spanar efter trädgårdens siluetter.

Amplar i trädgårdslandet

Jätteverbenor

Äppelträd


Är du färdig med höstandet ännu?


Allt gott

söndag 25 oktober 2015

I säkert förvar




Rotsaksskörden är nu i säkert förvar, portionsförpackad i potatissäckar och nerhalad i brunnen på frostfritt djup. Ja, det är ingen brunn med vatten, utan en brunn med en pump till den djupborrade brunnen bredvid, hos svärfar.
Här är det mörkt och lagom fuktigt.  Enda nackdelen är att om det är väldigt kallt ute -20 eller så, då är det inte praktiskt att öppna brunnen och släppa ner kylan. Ofta är de kalla perioderna inte så långa här i hjärtat av Småland, mest slask och blask.
När rotsakerna är slut hemma, hissar man helt enkelt upp en påse och lägger i grönsakskylen  i garaget. Jag brukar lägga dem i en papperspåse, med en plastpåse utanpå, för att behålla lagom fuktighet och motverka kondens i påsen. Kondens gör att moröttern ruttnar. Samma sak gäller för de morötter man köper i butik. Har man ingen papperspåse att lägga morötterna i kan man istället knyckla in lite tidningspapper i köpepåsen.



I brunnen hängde en påse rödbetor kvar sen i fjol. De var hårda, utan tillväxt och hade säkert gått att äta, men de fick gå i kompostdiket i landet med hopp om att de ska smaka bättre i sorkens glupska gap än mina jordärtskockor som står kvar en bit bort.

Allt gott

onsdag 21 oktober 2015

Summa sparat




Att odla bara för principen att vara självförsörjande är inte min grej. Nej, drivkraften är att se fröet gro och växa och kunna njuta av vackra lådor. Neonfärgade mangoldstjälkar i motljus, svartkål med droppar på bladen just när solen tittar fram efter en skur, jordlukten, glädjen över mångfalden och alla insekter som lockas till kryddhörnan. Självklart är den en fantastisk känsla att ha odlat sin egen mat och kunna konstatera att allt på tallriken kommer från egna täppan, är friskt och giftfritt och visst minskar matkontot, men jag har aldrig försökt räkna ut hur mycket. Jag använder sju odlingslådor som är 1,20 x 2 m och har dessutom 60 kvm till potatis, rotsaker och bondbönor som i stort sett får sköta sig själva. Alltså inga stora ytor. Beräknad arbetsåtgång hela trädgården inkluderad, ca 1 timme i snitt per dag utslaget på hela året.



Nu tänkte jag göra ett försök att beräkna hur mycket vi sparar på ett år genom att multiplicera normala åtgången av varje grönsak över säsongen med vad det skulle kostat att köpa samma mängd. Då får man också tänka på att vi är storkonsumenter av grönsaker, lever ekologiskt som kostar lite mer, men handlar klimatsmart.

De grönmarkerade täcker årsbehovet.

BLADGRÖNT                                  1.760
maché

spenat
spenatskräppa
mangold
rucola

pak choi
tatsoi
plocksallat, 2 sorter
isbergsallat
isört
ekbladssallat
vårportlak
krasse   
malabaspenat                                            


squash                                       200
rabarber                                      50
tidigare morötter, blandade färger
vintermorötter gula, orange                1.560
rödbetor                                     180
potatis 'Early Red'                          100
potatis  'Amadine'                           780
jordärtskockor                               360
rotselleri                                   120

salladslök                                   100
vitlök, 3 sorter                             225
vinterpurjo                                  375

KÅL                                           90
minigrönkål
svartkål
röd brysselkål
grön brysselkål

ÄRTOR                                        220
sockerärtor, gula tidiga
sockerärtor för infrysning
störpurpurbönor
blomsterbönor
bondbönor

TOMATER                                      950
'Tigerella'
'Cal-J'
'Green Zeebra'

'Paola'
'Tumbling Tom, gul'
'Tumbling Tom, röd'

'Taxi'
'Wilma'

KRYDDOR                                      500
basilika
körvel

persilja
dill
dillkronor
fänkålsdill
gurkört
kummin
kvanne
kryddtagetes


KRYDDOR PERENNA                              240
gräslök
gräslök, kinesisk
salvia
rosmarin
temynta, 2 sorter
pepparmynta
kungsmynta, 2 sorter
timjan
citronmeliss
citronverbena
anisisop

BÄR                                        1.860
amerikanska blåbär
jordgubbar vita, röda                  
smultron vita, röda
vinbär svarta, röda
hösthallon

Totalt sparat på ett år                    9.670 kr


Blev överraskad redan när jag lade ihop kostnaden för sallat och att odlingen i runda slängar sparat mig 10.000 på ett år är jag galet nöjd med. En hobby som går med plus, luft, avkoppling och motion på samma gång. Kan det bli bättre!

Kål är nåt det går åt mängder av i alla former och det odlar jag nästan ingen så där finns det alla möjligheter att utveckla.


Allt gott


söndag 18 oktober 2015

Växthusbygge del 3

Bygget av grunden till växthuset fortsätter. Mycket pyssel med att bestämma hur det ska ligga i förhållande till uthuslänga och det lilla drivhuset. De ligger nämligen inte i linje med varandra. Försökte först bygga i vinkel från drivhuset, men det såg konstigt ut. Började om och stakade ut parallellt med uthuset och det blev också konstigt. Allt slutade med att jag lät ögat bestämma utan att utgå från några befintliga linjer. Mellan "staketen" i hörnen har vi spänt snören för att markera var formen ska byggas. Sen flyttade vi snörena några mm hit eller dit medan vi kryssmätte för att få rektangeln perfekt. Mycket fixande, trixande innan alla vinklar stämde. Kul när gjutformen börjat byggas och man faktiskt kan se hur stor ytan blir. Faktum är att 30 kvm inte alls känns särskilt stort. Kanske beror det på att huset blir ganska långsmalt.


Sen ska också höjden på gjutformen bestämmas och allt ska ligga i våg. Tack och lov för laserinstrument. En sändare sitter i ena hörnet på "staketet", täcker upp hela golvytan och sänder till mottagaren på pinnen.

Gjutformen klar och dags för två lager frigolit som markisolering.

Mannen räknar med kvällsarbete och monterar belysning i trädet.


På frigoliten en armeringsmatta och slangar för golvvärme. Just nu har vi inte tänkt att ha uppvärmning, men det kan ju vara bra att vara förberedd om man nån gång skulle vilja sätta in kamin.


Betongbilen anländer. Gillar specialbilar med rännor, spön, kranar och allt vad det kan vara.
I det gula röret ska elkablarna dras. Det är inte jag på bilden utan chauffören.

Efter en halvtimme är formen fylld och jobbet börjar med att jämna till.

Fallet till golvbrunnen dras av med bräda.


Efter några timmar är plattan så pass stabil att den kan skuras med helikoptern. Tänk att det finns maskiner för allt. Denna hyrdes.


Nattarbete bakom drivhuset när formarna rivs två dagar senare. Fortsättning följer...
Allt gott







onsdag 14 oktober 2015

Möt en gammal vän

Våren 2014 inköptes 'Wilma' på Nordiska Trädgårdsmässan, en liten busktomat. Hon började ganska snart leverera de mest utsökta små körsbärstomater på fönsterhyllan i köket. Framåt hösten 2014 blev hon ganska spretig och började få det trångt men fortsatte blomma. Tog sticklingar som fick rota sig i garaget och i januari 2015 var hon igång igen. På den vägen är det. 'Wilma' bara fortsätter leverera.


Hittills har hon fått klara sig i ett österfönster utan extrabelysning, men denna vintern ska min tappra kämpe få lite sol om än artificiell. Jag hittade nämligen en armatur som jag tycker är rätt snygg för att vara en växtbelysning. Jag har två olika LED-lampor som jag kan byta mellan, en blå och en röd. För inomhusodling använder jag det röda spektrat och för vinterförvaring det blå. wexthuset.se förklarar det här med olika ljus på ett bra sätt. Det var också där jag hittade armaturen. 
Färgat ljus är obehagligt att vistas i, så nu har tomaterna flyttat upp i ett sovrumsfönster med timern ställd på 14 timmar. När kvällsmörkret lägger sig lyser det rött genom fönstret ner på gräsmattan. Vi har inga grannar intill, men förbipasserande har på skoj undrat vad vi sysslar med och svaret är:
- Ja ni skulle bara veta!

 Allt gott



söndag 11 oktober 2015

En nödvändighet

Vad vore livet utan rucola, denna kryddiga och tåliga sallat som ger sting åt den mesigaste sallad, piggar upp pizzan och gör sig utmärkt som pesto.
Jo, jag vet att det är många som inte gillar den, men jag älskar styrkan i den och när det nästan svider till i munnen. På våren är den dock betydligt mildare.


Den här busken är tre år gammal. Efter hand får den ganska grova stjälkar som går i blom och då klipper jag ner en stjälk här och där när jag ändå plockar så buskar den ut sig ändå mer. Blomningen framåt sensommaren klipper jag också bort efter hand. 
Det är inte alla år den klarar övervintringen i zon 4 så för säkerhets skull sätter jag lite ny också varje säsong. I år har den verkligen trivts och vårens varmbänk svämmar fullkomligen över. Det kommer att bli finfin pesto att frysa ner.

Rucola tål några minugrader och jag brukar kunna plocka av den fram till jul utan att ens täcka.


Det har varit otroligt mycket kålfjärilar i farten denna säsongen. Har aldrig sett dess like. Till och med rucolan har fått sin beskärda del, men inte fler än att det går att plocka bort dem. Det svenksa namnet är senapskål och det antyder ju både att det är en kryddig växt och att den kan locka insekter som gillar kålsläktet.

 Allt gott






onsdag 7 oktober 2015

Växthusbygge del 2

Årets projekt är att bygga grunden till nya växthuset som blir knappt 30 kvm stort.


Det började redan i våras med att den fyra meter höga syrenridån mot skogen sågades ner.


Sommaren gick i rasande fart utan att det hände nåt mer och innan jag visste ordet av var vi inne i augusti. Dags att ta sig i kragen. Bestämde att grunden måste vara färdig innan älgjakten som här startar andra måndagen i oktober annars blir hela projektet förskjutet och vi missar kommande växthussäsong.
Några småträd tas bort, ja vi välte dem helt enkelt med hjälp av grävare.


En stor lind får också stryka på foten.


Tre stenar just precis där växthuset ska stå. Så fina och mossbeklädda, men det får komma till sin rätt nån annanstans. Undrar hur stora de kan vara?


Jo, gigantiska!


Att slita upp en stubbe är ingenting mot stenbumlingarna.


Det sista av syrenerna ryker med rötter och allt.


Ett av mina första blogginlägg för två år sen handlade om att jag önskade mig en minigrävare. Allt tar sin tid men här kommer den.

Den har smal skopa att gräva med och bred att släta till med.
Ture Svinto är först att prova, men det gäller att hålla tungan rätt i mun...


... sen får mannen träna.


Det blev en stor grop till stenkistan. Det är där avloppet från växthuset ska rinna ut. Tack och lov består marken av grus. Alla stenar att fylla med måste dock plockas för hand. Marken paddas. 

Betvivlar att muren är färdig till helgen, men en platta har vi nog i alla fall. Fortsättning följer...

Allt gott

söndag 4 oktober 2015

Gängbildning i hönsgården.

Just nu har jag fyra hönsgäng. Det prasslar, piper och snackas i buskarna. 

Maja bor med de nyaste kycklingarna i en bur i hönshuset. Det är viktigt att få privatliv och helt kunna ägna sig åt kycklingarna när de är små. Eget krypin en nödvändighet.




Gammelhönan Astrid, 7 år är inne på sin tredje kull för säsongen. De följer henne lydigt och kommunicerar hela tiden. Om hönan fått bestämma skulle hon antagligen haft minst femton kycklingar på rad, men här råder barnbegränsning, annars skulle trädgården svämma över. Silkeshöns har en mycket stark drift att ruva och kan till och med ligga utan ägg under. Det är viktigt att naturen får ha sin gång och att det blir kullar för hönan att ta hand om för att hon ska må bra.
På många hönsraser har man avlat bort driften att ruva eftersom det inte blir några ägg unden småbarnsperioden. "Fabrikssorterna" värper istället hela tiden, men blir i gengäld inte så gamla. Om man inte vill hålla på att pyssla med kycklingar eller bor i tätbebyggelse där tupp inte är tillåten är "fabrikssorterna" att föredra.

Petra med sina fyra. En del av dunet har börjat bytas ut mot fjädrar och gör att de ser toviga ut. Petra och Astrid bor med sina kycklingar i varsin bur i trädgården. När hönan är redo att börja värpa igen flyttar hon självmant in till de andra i hönshuset. Hormonerna styr.


Tonårskycklingarna blir i början lite förvirrade av att ingen lockar och säger till dem vart de ska gå och var maten finns, men rätt snart lär de sig att haka på de vuxna. Håller sig i utkanten av flocken för de är ju längst ner i hackordningen, lägst rang utan hönans beskydd.

Tuppenuppe längst bak håller koll på gänget. 


Allt gott