Julklappstips

Vill tipsa om tre böcker som jag verkligen gillar. Samtliga utkomna i år. 

Högaktuell är GRODDAR SKOTT OCH MIKROGRÖNT av Lina Wallentinson, nu när man börjar längta efter färskt på tallriken igen. Hur man groddar olika sorters frön, bönor, ärtor, linser och säd. Hur man odlar mikrogrönt och fräscha recept där allt kommer till sin rätt på fler sätt än bara att ligga på kanten av tallriken. Många och snygga bilder.

Nästa är en riktig tegelsten av TV-kändisen och älskaren av medelhavsträdgårdar Peter Englander. Den heter OM KONSTEN ATT ODLA DET OMÖJLIGA.
Här står det mesta om känsliga åtråvärda växter alla omskrivna i bokstavsordning. Man får veta odlingsförhållande, skötsel, hur man zonknäcker i olika odlingszoner, vinterförvaring och historik om växten. Själv är jag för tillfället rätt intresserad av matnyttiga träd som mullbär och valnöt, men man inbjuds verkligen att tänka i andra banor också och får många nya uppslag. En avdelning handlar om krukodlat och fikon står högt upp på önskelistan.

FLERÅRIGA GRÖNSAKER av Philip Weiss m.fl har jag tipsat om tidigare i år, men tål att nämnas igen. Det är den första boken i Sverige om just perenna grönsaker.  Det finns många fler att välja på än man kunnat ana, några känns igen men de flesta är nya bekantskaper. Författarna ingår i ett nätverk av permakulturodlare i Stjärnsund och har egen erfarenhet av växterna de berättar om. De har testat sig fram för att se vad som passar i vårt klimat. Boken inleds med några förklarande kapitel om bland annat permakultur, fördelar med fleråriga växter och rent praktiska tips. Största delen av boken är växtporträtt med fakta om växten, hur den odlas, härdighet, ätliga delar och hur de används, även bilder på var och en. Det finns en lista över plantskolor och andra möjliga inköpsställen där man kan hitta växtmaterial och fröer, samt en liten receptsamling. Helt enkelt en efterlängtad toppenbok.

Allt gott

Vinter i grönsakslandet

Vinterpurjon är väl inbäddad i två decimeter tjockt täcke av strutbräken för att jorden inte ska frysa, så att jag kan gräva upp en lök när jag behöver. Den klarar kylan bra och och är fortfarande fräsch och spänstig. Det finns vinterpurjo och sommarpurjo. Vinterpurjon växer långsammare och just denna sorten blir riktigt grov och kraftig.

Trots att det inte ser ut att hända så mycket i grönsakslandet just nu så fortsätter både mangold och svartkål att växa så smått. Några minusgrader på nätterna avskräcker inte. Även persiljan skjuter nytt.

Så här års känns de egna färska bladen lika värdefulla som på våren, därför har jag rensat mangolden och tagit bort alla slemmiga blad från köldperioden härförleden när vi hade -6° nästan en vecka i sträck och bladen saknade täckning. Nu har det varit mildare och nya krispiga blad kommer fram. De räckte i alla fall till en stuvning idag och det går att plocka ett och annat som sallat och blanda med rucola, vintersallat och pak choi från backarna i växthuset.

Nu har raden fått en täckning av dubbel väv som  förlänger livet ett tag. Mangold är förresten tvåårig så även om det ser risigt ut nu,  blir det blad att skörda till våren innan plantorna går i blom.

Hittade en kvarglömd morot från förra höstsådden som fått ansenlig storlek (400 gram) och nästan kändes mänsklig. 

Svartkålen har fått ett täcke av ull runt fötterna. Den ska inte grävas upp så det gör inget om bädden fryser, men däremot brukar rådjuren äta rent vid den här tiden så att bara stjälkarna återstår. De går direkt från grannens plansilor med ensilage genom skogsdungen och in i trädgården. Vips är allt borta och det känns ju lite snopet när man plockat larver som en galning hela sommaren. Inte så mycket som ett fällhorn har jag fått som kompensation. Som tur är skyr Bambi med familj ullen. Det funkar med ull runt rosor och tulpaner också, men då lägger jag bara tussar. Får man tag på svart ull smälter den in ganska väl mot jorden och stör inte särskilt. Även murgrönan brukar bli hårt betat så där blir det ullbollar på pinnar.
Ullen förmultnar inte utan jag lyfter bort den när den gjort sitt och lägger den i gångarna på södra filialen där jag odlar på friland utan lådor. Ullen kväver effektivt ogräset och det verkar inte som sniglar gillar den heller.

Allt gott

Julmarknad

Jag gillar att odla, trädgård och pyssel. Så gissa om jag trivs i dessa tider när jag fullkomligt kan frossa i trädgårdspyssel och grönt. Allt från att fylla korgar och urnor med ris, äpple och kottar till att pynta växthuset, julgrupper, kransar, ris granar och allt man kan komma på. Jag går loss med all energi. Lagom är inte min grej i detta fallet. Älskar att leta material i skogen, doften av fuktig mossa, granris och kåda.
Hade en period under några år när jag blev sjuk av granrisdoft, men nu tål jag igen och det är jag verkligt glad för.

En vacker gren med lavor kan räcka som inspiration, sen är jag igång. Det ena ger det andra och jag njuter när hjärnan klurar på nya varianter och lösningar. Det blir förstås mer pynt än jag har användning för själv. En del idéer hamnar hos olika tidningar och annat gör jag till Kulturparkens i Växjös julmarknad. 

Det finns julmarknader och så finns det JULMARKNADER. Kulturparkens tillhör de senare. Eftersom mat- och hantverksborden dukas upp bland museets samlingar, finns det allt möjligt annat att njuta av också, som till exempel glassamlingarna. Jag bor ju i glasriket så det sätter förstås sin prägel. Man kan t.ex. prova på att gravera. Linnékören minglar och sprider stämning, luciatåg, jultomten tar emot önskelistor, diverse andra barnaktiviteter. Vill man ta en paus finns det en trevlig restaurang vägg i vägg. På söndagen avslutar Björn Elmgren med O helga natt och jag ryser av välbehag bara jag tänker på det.

Det här är liksom min start på julen. Att göra juliga aktiviteter sätter stämning och skulle det komma några snöflingor så desto bättre.

Bockar och takkronor får följa med. Gillar rejäla grejer så det blir mycket julkänsla på en gång.

 

 

Mannen svetsar stommar till mig. Perfekt att bara kunna lämna sina önskemål om det ena och det andra. Granar och ljusringar har det också blivit men har inte hunnit fotas ännu.


Hur startar din jul?

http://www.kulturparkensmaland.se/1.0.1.0/108/1/

Allt gott

Sätta en stump

Experiment är kul och därför sparade jag fyra grönsaksstumpar från butiken för att se vad som händer om jag sätter dem.

Från vänster två fänkålsbitar. Den lilla inte större än en tumnagel, purjo och stjälkselleri. 

Tryckte ner dem försiktigt i vanlig jord. Eftersom de stod så ytligt satte jag påsar med hål i över för att hålla fukten.

Efter nån månad började det växa trots att jag slarvat med vattningen. Stora fänkålen blev en baldersbrå! Så kan det gå när man återanvänder jord. Några dilliga blad syns från den lilla fänkålen i nästa kruka. Purjolöken satte fart och gick snabbt i blom, sellerin har fått en bladruska.

Purjoblomma

Krukorna fick stå i skymundan hela sommaren, ibland glömde jag vattna och varje gång tänkte jag att de måste få större krukor, men det kom hela tiden annat emellan. Lilla fänkålen gick upp i blom och gav frö som jag skördat och tänker så i januari. Stjälksellerin som här hamnat i mitten växte inte nämnvärt. Sparar den över vintern. Purjon tog god tid på sig för att fröna skulle mogna, men det gjorde ju inget när den i stort sett skötte sig själv.

Frön av purjon som förstås ska sättas till våren.

Allt gott

Pumpa inget för oss

Tyckte jag var smart som satte ut Halloweenpumpan till hönsen. 
Nu ska de få festa om ordentligt med riktig lyxlunch, tänkte jag, inspirerad av hönsvänner på instagram i U.S.A. och Australien där chooksen kastar sig över det saftiga köttet som om de inte sett mat på flera dar.

Petter

 Gracie

Vad gjorde mina... Blängde på mig som om jag inte vore riktigt klok. Närmade sig försiktigt det förskräckliga belätet, men bara för att ta några brödbitar som hamnat nära. Det var inte ens vitt gott bröd utan halvgrovt som är ungefär som falukorv. Det går, men är ingen kulinarisk höjdpunkt. Att ta en smakbit föll ingen in, inte ett minsta provpick ens.

Efter ett par minuter vände de rumpan till och började beta gräs istället. Grönt går det åt i mängder särskilt när det varit mörkt och grått några dagar och de kurat i hönshuset. När ljuset kommer ansas gräsmattan och om snön ligger hittar de alltid nåt ställe där gräset sticker upp eller spekar fram en plätt. Klorofyllet gör gulan gul, men i vanligt hönsfoder har man en syntetisk tillsats som fyller samma funktion så även burhöns får en gul gula, men när höns får beta som de vill blir gulan nästan orange.

Lilla Stumpan

Nej, pumpan hamnade på komposten. Hade tänkt ge det ett försök till genom att hacka köttet i småbitar men den hann mögla under natten. Var ju tvungen att ta in den så den inte skulle frysa.

Andra saker som höns inte på nåt vis i världen äter är kållarver. Det fanns många tillfällen att försöka lära dem i somras, men icke. De har alltså medfödda instinkter som varnar för svartgulrandiga larver, gröna går bra, för att inte tala om vita, de är minsann riktiga delikatesser. Ris och spagetti påminner säkert om larver för det är favoritföda, liksom potatis.

Kål gillas av andra höns vet jag, men inte dessa. Jordgubbs- och hallonblad är godare. Är det månde gourmeter jag har att göra med?

  Allt gott

Grafiskt med lite rött

Närmaste omgivningarna fick snöflingor men inte vår by. Vi fick dimma, riktig tjocka och frost. Trädgården blev svartvit och tyst.

 Perenn solros

 Portal med torra störbönor

 Amerikanska blåbär

Till och med fåglarna är svartvita med lite rött idag

Svartkål

Fänkål

 Höstsilverax

Kärleksörten, som jag för det mesta tycker är rätt trist, är jag glad för idag. Den är nästan det enda med färg och står stadigt i sina bulliga tuvor.

Prydnadskål 

Allt gott

Vintergrönt

Nej, jag tänker inte på buxbomshäckar och barrväxter utan grönsaker förstås! 

Jag har inte lika stort sug efter sallader på vintern, men lite färskt då och då är ändå gott och känns lite vardagslyxigt. Jo, jag vet att det finns påsar i affären, men varför köpa när jag lika gärna kan odla själv och få pinfärskt. Eget grönt till julmaten. Det är grejer det!
Tills frosten slog till för en vecka sen har jag haft sallater att plocka både utomhus och i lilla växthuset, så backarna har jag inte börjat nalla av ännu.

Sådde vintersallat och pak choi i september som hunnit växa till sig rätt bra på 7-8 veckor innan dagarna blev för korta. Några småpurjo och självsådda portlak samlades ihop i en egen back från odlingen utomhus och en tuva rucola fick också följa med in. Den växer fortfarande fast det bara är nån plusgrad i växthuset.

Använder plastbackar som jag isolerar med tidningar. Rötterna kommer inte att bli så djupa så 15-20 cm jord räcker. Detta är vintersallat som jag gallrar efterhand som jag plockar några rosetter.

Pak choi är en superfavorit. Otroligt snabbväxande och krispig. Tål nån minusgrad. Använder den främst som wokgrönsak, men de här späda bladen går bra till sallad också.

Grönsaksbackarna står under ett upp-och-ner-vänt bordsstativ, så det blev enkelt att bygga ett litet tält över av dubbel väv och fortfarande lätt att komma åt och plocka. Har ingen värme på i växthuset utan räknar med att det klarar sig bra ändå även om det blir smällkallt.

Allt gott

När man borde suttit vid skrivbordet

Skulle bara gå ut och vattna några krukor i garaget. Vad står där på bänken om inte amaryllislökarna som är redo att planteras om för att nån gång kanske bli stora och starka och orka blomma om. Borde som en hel del annat gjorts för länge sen, men nu är bättre än aldrig. Sagt och gjort.

Baby´s Breath och Pink Sunrise Bilder från Wexthuset.com

När jag ändå är i farten åker de gulliga ljusrosa och babyblå pärlhyacinterna ner i sina krukor också, liksom de guldkantade klockliljorna. Några i en perenn korg med stensöta och murreva, som lyckas överleva år från år utan dalt. Vet redan att jag till våren kommer att bli glatt överraskad, för minnet är kort utan sticka och nu struntar jag i den med vilje. Glädjer mig redan åt överraskningen till mig själv.

Nu har det förstås blivit jord både här och där fast jag försökte vara försiktig och krukor utdragna som står i staplar på golvet i jakt efter de perfekta storlekarna. Jag har redan snubblat över dem flera gånger. Grovsorterar och bär ut fyra påsar fådda småkrukor på vinden för vårens behov.

Men just det, jag hade ju vattenkannan med nematoder med mig ut också. De där jäkla sorgmyggorna ska bekämpas. Klar inomhus, men det gäller att gå igenom allt samtidigt eftersom krukor åker ut och in och nu ska malabarspenat och pelargonsticklingar få sitt också. Har inte sett några myggor i dessa krukor, men för säkerhets skull.

Malabarspenaten är kvar i växthuset. Ska jag ändå springa över hela tomten för att hämta, är det lika bra att ta nåt annat med mig ut samtidigt, spara på stegen. Några små kaktusar som ser ensamma och förvirrade ut får göra de andra sällskap i bubbelplasttältet. Bra med allt av samma sort på ett ställe.

I tältet slokar gyllenlacken. Borde ju fått större krukor innan jag satte in dem. Skit också! Antagligen ingen jord kvar i krukorna bara rötter. Okej då, när jag ändå är i farten. Fram med jorden igen och tack rara moster för jättekrukorna. De kom så väl till pass nu.

Vid nästa vända till växthuset kommer Mannen i mitt liv med grovdammsugaren. Han har lovat städa. Blir ståendes och diskuterar bästa förvaringen av backarna med vintergrönsaker. De behöver ljus och ett par lager väv över sig ifall det skulle bli vargavinter framöver. Jag vill ha upp dem från betongplattan och mannen vill ha dem kvar på golvet. Han vinner och vi bygger ett tält av ett upp-och-ner vänt stativ till ett av odlingsborden. Visar en annan dag.

Plockar undan och hittar min krukade purjo som gått i frö och som jag tänkt fota. Ställer fram den så jag ser den nästa gång jag kommer ut i väntan på fotoljus. Sopar av hyllor och bänkar innan dammsugningen och tar två staplar krukfat med mig in som ska handdiskas. Gräsrundeln som för en timme sen var vit av vinterns första snö är nu grön igen efter alla rundor fram och tillbaka.

Skulle ju bara… 

Allt gott