Höst i ätliga trädgården

Äppelträden gör min lilla värld gul och jag njuter av hösten i fulla drag. Lagom varmt och skön luft.  Det blev mer fotat än jobbat idag. Även själen behöver sitt.

Jordgubbsrevorna hänger meterlånga från amplarna.

Rödbetorna är egentliga upptagna och lagda i jordkällaren, men några är bra att ha nära till hands för en pytt eller varm rödbetssallad.

Älskar mangoldens neonfärgade stjälkar. En av trädgårdens mest tacksamma grönsaker. Våren är spenatens tid. Sommar och höst är det mangold som gäller. Den används precis som spenat men tål sommarvärmen utan att gå i blom, liksom flera minusgrader under längre perioder. Brukar kura ihop sig lite, men ser snart lika pigg ut igen när det blir plusgrader. Visst syns det att den är nära släkt med rödbetan. Undrar varför man aldrig ser den i matbutikerna?

Några av blåbärsbuskarna har varit knallröda rätt länge.

Kronärtskockorna ser ut som de vore tecknade, men det är faktiskt ett vanligt foto utan filter. De vi inte åt upp står kvar som mörka siluetter, krypin för nyckelpigor och andra insekter. Skafferi för vinterfåglarna.

Björnroten har vält över hönsbärsmattan.

Instagram @atligatradgarden

Länksamlingen TrädgårdsFägring

Laddar med löv

Stormen Freja har slitet kläderna av de flesta träd, endast kastanjen och en del buskar håller fortfarande hårt i sin skrud.

Trädgården är täckt med ett tjockt lager löv som inte längre lyser så där färgglatt utan mest är brunt.
Det är helt okej. Det har bjudits  en fantastisk färgprakt hela hösten, ett storstilat farväl. 
Nu erbjuds trägården det skyddande täcke den behöver inför kommande barfrost som vi oftast blir utsatta för här. Löven ger näring. Verkar ju rätt knasigt att bära bort allt detta för att låta trädgården frysa och för att köpa desto mer gödsel till våren.
Att jobba med naturen går så mycket lättare och känns så väldigt bra. Hösten är helt enkelt en ganska skäpig årstid och det ska vara så.

Grusytor och gångar håller vi lövfria, man vill ju inte halka och inte heller att löven ska pressas ner och förmultna där. De har istället flyttats till några av odlingslådorna som blivit  djupgrävda och nyladdade med löv som kommer att förmultna under vintern. Det går verkligen rasande fort och jorden blir mullrik och porös. Rena mumman att odla i till våren. 
 

När vi laddar en låda med löv grävs ett djupt dike längs med och fylls med ett par korgar löv. Någon skyffel jord emellan för att ytterligare skynda på nedbrytningen. Det är ju i jorden alla nedbrytande mikroorgansister bor. Komposthinken från köket kan också få följa med. När diket är fyllt med råge grävs det igen samtidgt som nytt dike grävs bredvid och så fortsätter man. Kallas också dubbelgrävning.

Fortfarande blommar det en del. I rabatterna får löven ligga kvar dessutom räfsar vi dit ännu mer. 
Det som hamnar på gräsmattan får klippen ta hand om oavsett om mattan behöver ansas eller ej. Det är ett ypperligt sätt att smidigt hantera stora lövmassor och samtidigt gynnas gräsmattan, göds och luftas av alla maskar som gör gångar och jobbar med att dra ner löven. Det funkar bäst att köra över löven med jämna mellanrum och inte låta det blir för tjocka lager åt gången.

Hösten är bra härlig ändå
Allt gott