Lika överraskad som jag blir varje år när jultidningsförsäljerskan dyker upp på hösten när det känns långt till jul, lika överraskad blir jag när Tomatklubbens frölista dyker upp mitt i julstöket. Fast det är ändå som att få en julklapp i förskott. Jag ligger väl helt enkelt lite efter hela tiden.
Tomatgurun Åke Truedsson är pappa till Tomatklubben och håller igång en enorm fröbank med sorter från världens alla hörn. I år finns det 669 olika att välja på. Förutom själva frölistan brukar Åke dela med sig av sin klokskap.
För min del är de ryska sorterna bland de mer intressanta eftersom de har god härdighet och ofta blommar tidigt eller väldigt tidigt. Jag eftersträvar att i alla fall 90% av skörden ska hinna mogna på plantan. Då blir de som godast.
Brukar testa tre-fyra nya sorter varje år och är de riktigt bra tar jag egna frön och håller de inte måttet i fråga om avkastning, smak eller friskhet så sparar jag hel enkelt inte på dem.
I fjol testade jag 'Eva' en mycket tidig frilandstomat som visserligen levererade men samtliga tomater fick bruna uppsprickande stjärnor även de som jag gett bort till bekanta. Så det är inte alla gånger det lyckas.
Bättre gick det då med busktomaten 'Admiratelskij' som var mycket tidig och levererade hyggliga tomater hela sommaren. Den kommer jag att sätta även i år.
I mellandagarna ska jag lägga mig på soffan med hela katalogen, katten på magen och en stor mugg te och börja med att läsa igenom listan under Busktomater. Brukar göra en första preliminär önskelista genom att stryka under de mest intressanta. Sen går jag igenom övriga kategorier och fyller på några sorter med kul färg eller form. Till sist gör jag en slutgallring. Jag vill ha olika smaker, storlekar, former och färger. Jag vill också ha tomater som är lättpollinerade och kommer igång snabbt på våren, några för växthuset och några för utomhusodling. Att de ska vara friska och motståndskraftiga är också viktigt.
I detta läget har jag god hjälp av min egen frölista från i fjol där jag skriver in kommentarer efter hand, länk i högerkanten.
Allt gott
Nu är jag mitt i tomatskörden och har hunnit se hur de nya sorterna beter sig och smakar. Av de jag gillar samlar jag frön att så till nästa år. Främst är jag intresserad av riktigt tidiga sorter som hinner mogna innan hösten är här, men de ska också vara goda och friska, inte få bladmögel så lätt, inte få sprickor eller fläckar. Några sorter måste klara utomhusläge och så vill jag förstås ha olika färger och storlekar.
På de finaste och plantorna väljer jag ut den största, eller snyggaste tomaten. Den ska vara riktigt ordentligt mogen. Sen delar jag och pillar ut kärnorna med en sked. Lägger dem i ett glas med vatten där de får jäsa några dagar upp till en vecka. Eventuella små, omogna och skadade frö flyter efter hand upp till ytan och skummas lätt bort. Om de möglar gör inget. Varje glas är förstås noga uppmärkt. Efter fem, sex dagar är geléhöljet runt fröet uppmjukat och lätt att skölja bort i en sil. Sen får de torka direkt på ett fat. Även om det förstås blir ordentligt blött dunstar vattnet fort. Förr försökte jag torka dem på hushållspapper, men tyckte de var omöjliga att få loss och om man får med papper när man sätter möglar lätt fröet.
Har man plantor som är F1 hybrider, alltså korsningar med en bestämd mamma och pappa, blir det visserligen plantor även om man samlar av dessa, men de kommer inte att likna plantan man tog tomaten från och smaken kan bli hur som helt sannolikt inte mycket att hänga i julgranen. Om det är en F1 hybrid står det på fröpåsen, men har man köpt en färdig planta kan det vara svårare att veta.
Allt gott
