torsdag 7 december 2017

Plastbanta

Nån som försökt att klara sig utan plast en månad, en vecka eller bara en dag?

Det låter väl hur enkelt som helst, tänkte jag och lade glatt en tallrik över det som blev över från middagen, istället för att köra in skålen i en plastpåse. So far so good.

Men osten, charken och alla möjliga andra produkter jag köper är inplastade, till och med trädgårdstidningen. Det dröjde alltså inte många minuter förrän jag åter höll i en sladdrig plastförpackning.

Varför göra sån affär av lite plast? Denna fantastiska uppfinning inte minst i trädgårdssammanhang.
Det finns många som kan mycket mer om detta än jag och kan förklara kemin i detalj. Jag nöjer mig med det faktum att mjukplast avger giftiga ämnen som flyger runt i luften vi inandas, på olika sätt hamnar i naturen, haven, i fisken som vi äter. Mjukgörare s.k. ftalater frigörs när vi hanterar mjukplasten och finns i luften vi inandas. Det är nog argument för mig. Plasten växer oss över huvudena och förgiftar vår miljö. Det handlar om fertilitet och cancer.
Det är till och med så att den mesta av all plast som nånsin producerats fortfarande finns kvar enligt Naturskyddsföreningen. Plast driver runt i gigantiska klumpar i haven som öar och i vissa länder har man helt förlorat kontrollen över all kringflygande plast.

Eftersom mjukplast är i stort sett det enda som hamnar i vår soptunna efter sortering blir det väldigt markant vilka mängder det handlar om bara för vårt lilla hushåll. En hårdpackad soppåse med mjukplast i veckan. Helt galet!
Brännbart eldas upp, organiskt komposteras, glas, metall osv kör vi själva till sorteringen några gånger om året. Vi har ingen kommunal hämtning för sånt och det blir inte så mycket, men mjukplasten blir kvar.

Problemet är inte helt nytt för mig, men jag har länge dövat samvetet med att jag återanvänder alla påsar från grönsaks- och fruktdisken för snigelplockning. En del har alltså hamnat i en liten korg i hallen där jag snabbt kan rycka en påse innan jag går ut när det är snigeltider. Ute har jag ett annat och större lager för mer seriös snigelplockning. Får återkomma och förklara metoden en annan gång.

Nu har påslagret för sniglar blivit så stort att det förmodligen räcker flera år framåt. Det går inte längre att försvara fruktpåsarna. Det här är ju ett område som jag faktiskt kan påverka. Nu har jag tvättpåsar som jag tar med mig till affären och plockar i. De väger bara några gram, är lätta att tvätta och hyggligt genomskinliga så man ser innehållet. Dessa köpte jag på Lindex, men jag tror nog att de flesta butiker som säljer Bh:ar också säljer tvättpåsar. På nätet finns dessutom en rad ekobutiker som säljer särskilda nätpåsar av organiskt material. Bara att googla på.


Det känns helt enkelt bra i magtrakten att ha taget ett steg längre mot ett hållbart liv. Många bäckar små...  En så enkel åtgärd och ändå var det så svårt att få ändan ur vagnen.

Däremot har det varit mycket lättare att byta ut plastkassarna mot pappers vid veckohandlingen. Tror till och med att jag låg lite före utvecklingen där, eftersom man för 10-15 år sen hävdade att det inte var nån miljövinst med att använda papperskassar. Räkneexemplet byggde på att man tog en ny kasse varje gång, men jag återanvänder samma tre papperskassar tre, fyra månader och sen slutar de som påsar för brännbart. Ska jag bara ha ett par grejer finns det alltid tygkasse till hands.

Hårdplasten är inte en riktigt lika stor miljöbov eftersom den återanvänds igen och igen. Att byta ut dem rakt av är ett miljöslöseri i sig, men jag köper inte slentrianmässigt nya hårdplastprodukter. Många gånger finns det andra material eller metoder som är både snyggare, mer funktionella och miljövänligare. I trädgårdssammanhang förekommer det en hel del hårdplast när man sysslar med plantor och uppdrivning, men jag jobbar på att minska även där. Får återkomma till det i annat inlägg.



Förväntade mig en del lyfta ögonbryn, kanske nån spontan kommentar eller liten diskussion över fruktdisken när jag började med tvättpåsarna, men hittills bara en kassör som inte kände igen förpackningen följt av en positiv kommentar i kön. Att plastbanta känns jättebra och jag diskuterar gärna.











torsdag 30 november 2017

Kranstider

Hade egentligen förberett ett inlägg om plastbantning, men hur starkt jag än känner för miljö- och natur får det allt vänta. Det är ju ändå advent! Äntligen är det dags för ljus, slingor och lyktor. Julpyntandet har minskat väsentligt under åren men ljuskällorna tenderar att öka desto mer liksom pysslandet med naturens material. Igår fick dessutom grannen sin stora gran nersågad, full med kottar till oss alla. Väldigt lägligt.





Ljuskronan ser stor ut över det lilla bordet, men när den får flytta in i matrummet stämmer proportionerna bättre. Brukar använda material som ädelgran och tuja som håller länge och inte skräpar så mycket och den brukar klara sig inomhus både över jul och nyår. Ibland får jag byta ett och annat äpple.

I mina trakter är det inte så vanligt med buxbom och vintergröna inramningar så korgar med ris och minigranar blir välkommet vintergrönt både här och där.




Mannen svetsar, svarvar och böjer till när jag behöver stommar i olika storlekar. Ibland klär jag med lärkkottar, andra år blir det mossa och murgröna, men det röda är ändå en välkommen färg efter alla dimmiga mornar och grå dagar.





Önskar alla en fin tid i Advent



torsdag 23 november 2017

Squashpaj

Vi äter fortfarande av sommarsquashen.
I slutet av säsongen brukar jag de sista växa ut till full storlek. Riktiga monster som väger flera kg och är 40-50 cm långa. Under högsäsong skulle jag se det som ett misstag i odlandet att glömma nån som fick bli så stor, men i slutänden finns det en liten finess eftersom bjässarna tål en viss lagring. Förvarar dem i back med träull i garaget som är svalt men frostfritt och den sista brukar klara sig till jul.






Jättesquash måste kärnas ur och bör även skalas. Ofta använder jag den tärnad i paj. Här kommer ett favoritrecept:




Pajdeg
150 g smör eller margarin
1 1/2 dl vetemjöl
1 1/2 dl grahamsmjöl
2 msk vatten

Fyllning
4-5 hg squash
2 gula lökar
olja
1/2 dl vatten               
(1 vitlöksklyfta)                       
1 msk buljongpulver (örtbuljong)
1/2 tsk timjan
hackad persilja
ev. salt
1 dl osttärningar av fetaost

10 gröna oliver
1 ägg
1 dl kaffegrädde
1 dl gräddfil
svartpeppar
1/2 dl parmesan

Rör samman ingredienserna till degen och låt den stå svalt en timma. Sätt ugnen på 225°. Skär squashen i tärningar ca 2x2 cm stora och hacka löken. Låt squash och lök puttra i olja några minuter. Obs! Får ej bli brunt. Häll på vattnet och kryddorna och låt koka på svag värme ca 10 minuter.
Tryck ut degen i en pajform och förgrädda pajskalet 10 minuter. Blanda ägg, grädde, gräddfil och kryddor. Ta ut pajskalet och fyll det med squashröran och osttärningar, oliver och häll på äggblandningen. Sänk värmen till 200° och grädda 40-45 minuter.





torsdag 16 november 2017

Det läckande växthuset

 Nu har äntligen Classicums montörer varit här och tätat för tredje gången.




Ni som hängt med ett tag kanske kommer ihåg att jag haft problem med omfattande läckage i växthuset ända sen Classicum monterade innan jul 2015. Det har varit mycket trassel med allt möjligt i kontakten med företaget, men att växthuset tagit in vatten har ändå varit värst.

I januari i år påtalade jag igen stora pölar och att flera deciliter silikon ramlat ner vilket slutade med att de skulle åtgärda. I mars skickade jag en undran om när de kommer och fick ett kort svar av VD utan artighetsfraser:
- Jag har ju sagt att vi kommer när vädret tillåter.




Det var väldigt fint väder hela våren, men ingen dök upp. Sen blöt sommar med pölar på murar och golv, värst i vinklarna vid utbyggnaden och mitt i taket, dränkta vildpelargoner, småplantor, radio, frösamling, blött korgbord och svårt när man inte kan placera saker där man tänkt.



Kände mig helt uppgiven, ja faktiskt helt förtvivlad över att inte komma nånvart, att inte få ordning på eländet och att bli nonchalerad. En anmälan till ARN verkade vara det enda som återstod. Drog mig för detta hela sommaren. Det låg som ett mörkt tungt moln över mig och sög energi innan jag kom till skott. Endast 40% av anmälningarna ger konsumenten rätt och det gäller att göra en bra ansökan med juridiskt korrekta krav på vad man vill att de ska besluta. Kvarnarna mal sen långsamt.
Kontaktade en advokat för att bolla kravlistan. Han menade dock att det var bättre att hoppa över ARN eftersom Classicum skulle kunna komma med diverse påstående som jag inte skulle kunna bemöta och som skulle kunna leda till avslag. Allt utmynnade i att han skrev ett brev till Classicum och två veckor senare var deras montörer här. 

Advokaten kostade mig några tusen men hellre det än att dra ut på eländet och kanske ändå inte komma nånstans.



Jag har hela tiden haft en känsla av att det handlar om mer än montering, kanske konstruktionsfel och nu sa montörerna rent ut att det är en dålig konstruktion där vatten kryper in via hängrännor och inuti profiler. Man hör intensivt droppande men kan inte se var det kommer från. Det var ett stort hål i taket där silikonet ramlat ner. Jag har via sociala medier också förstått att många fler än jag har problem.

De två första gångerna tätades med universalsilikon men nu använde de en vattentät produkt, lyfte på lister, bytte vissa och borrade hål i hängrännorna för att öka avrinningen. Jag fick veta att växthusmodellen förbättrats sen jag köpte, bland annat med bredare hängrännor och annan konstruktion på vissa profiler.


Även om de polska montörerna är mycket trevliga och arbetsamma hoppas jag innerligt att jag inte behöver se dem mer i detta sammanhanget och håller tummarna hårt för ett funktionellt växthus i fortsättningen.

Allt gott
















torsdag 9 november 2017

Övervintra känsliga växter

De flesta känsliga växter är nu invintrade i bubbelplasttältet som är uppsatt inne i växthuset. Det är en bra lösning eftersom jag inte har isolerglas eller annat lagom tempererat utrymme. Det viktigaste är att de här växterna inte fryser, men allra helst vill jag hålla temperaturen runt sådär 10-15 grader, vilket inte är det lättaste i ett litet utrymme. Till min hjälp har jag en värmefläkt med frostvakt.
Än så länge har det räckt att släppa när "dörren" när det varit frostnätter utomhus. Lika viktigt är det förstås att rulla upp den när solen står på. Just de där snabba temperaturväxlingarna vill jag undvika.





Här står de och gottar sig, teplantorna, citrusen, agaven och en del kaktusar. Har sparat lite plats till pelargoner och olivträd.





Inne i tältet har jag växtbelysning som är på mellan klockan 06-18. Den har just startat när jag stiger upp och det är lite mysigt att titta ut från andra våningen och se att det lyser hemtrevligt i bortre änden av trädgården.

Nya generationens växtbelysningar med LED tycker jag har öppnat en helt ny värld när det gäller odling och övervintring om man jämför med de gamla lysrören. Små, smidiga med hög lyskraft och halva energiåtgången. Det bästa av allt att de kan användas året runt. Jag har en belysning med olika lampor som man får byta manuellt, men då har man ju en extra lampa som ska förvaras när man inte använder den. De ställbara gillar jag mer. Man kan alltså byta ljusfrekvenser genom en knapptryckning om man vill ändra från vinterförvaring till att dra upp plantor på våren och det vill man ju!

I stora drag kan man säga att blå frekvenser är för vinterförvaring och röda för odling och blomning, men man kan finlira med olika blandningar och styrka för olika sorters odling och storlek på plantorna. Med senaste armaturen följde en liten trevlig ljusguide.






På övre hallen har fönstertomaten 'Tiny Tim' fått flytta in. Liksom lillasyster 'Wilma' fortsätter de att blomma och leverera om de får komma in i värmen och mår extra bra om de får belysning också. Här  använder jag de röda frekvenserna eftersom jag vill stimulera blomningen.

Lampan må vara lite konstigt placerad, men jag byter ut det lilla bordet till ett stort i januari när det är dags för babyleaves och att dra upp plantor till varmbänken. Även chili, rotselleri, aubergine och den del blommor behöver ju komma igång tidigt.
Alla som försökt att dra upp småplantor på fönsterhyllan i för lite dagsljus vet hur rangliga stackarna blir.

Belysningen på bilden hittade jag hos GardenStore och jag har glädjen att kunna erbjuda mina läsare 10% rabatt på hela deras sortimentet till och med den 23 november! Använd koden "Anette10" i kassan. Vill du titta på samma belysning som jag har kommer här en direktlänk Växtarmatur Venso Quattro 30W


Allt gott








torsdag 2 november 2017

Vintertomater

Tomater är inte bara tomater som man annars skulle kunna tro när man ser butikernas utbud. Nej, det finns verkligen tomater för alla tillfällen och smaker. Att driva upp egna plantor har den fördelen att det finns sådär 7500 sorter att välja bland. Det är som att kliva in i en godisvärld där med oändligt mycket att upptäcka i färg, form, smaker, odlingsegenskaper, storlekar på plantor och användingsområden.

Förra året testade jag vintertomaten Principe Borghese och blev inte särskilt imponerad, men den fick en chans till i år, mest för sin roliga form med spetsen (il pizzo) och nu har jag fattat grejen! 
Plantorna blir höga och ger ganska många medelstora röda tomater i mitten till slutet av säsongen. Det är just det som är lite av problemet. Likt ett vinteräpple som ser rött och gott ut på hösten smakar de inget vidare innan det fått ligga till sig. Jag lät mig luras av den röda färgen och åt tomaterna innan de var mogna helt enkelt.




I år har jag istället hängt upp dem fast de såg mogna ut och nu har de hängt cirka två månader. Plötsligt är smaken mer än godkänd, söt, saftig, mumsig! 

I Italien kallas de Piennolotomater efter piennolo som betyder klase. Man hänger upp dem i snygga klasar för att använda de månader det inte finns plantor att skörda från. Mina har ju en del ytterligare att önska vad det gäller upphängning, men till nästa år ska det bli snygga täta klasar.




Den gula är också en Piennolotomat vid namn Vesuvio Giallo. Mycket god, men jag kan inte låta bli att undra lite hur de som växer på vulkanen Vesuvius sluttningar smakar eftersom jorden och vattningen påverkar smaken.


Generellt har det varit mer mögelproblem än vanligt både i växthus och ute, förmodligen beroende på den fuktiga och ganska svala sommaren. Även vintertomaterna drabbades, vilket gör att en del tomater trillar av fortare än de borde. Hoppas ändå ha några kvar till jul för jag har egentligen inte börjat äta av Piennolotomaterna ännu. Det finns nämligen ett trevligt litet lager av sommartomater som mognar så stilla på ett fat i växthuset, Chilega som fortfarande mognar på plantorna och Tiny Tim som fått flytta in på fönsterkarmen. Än så länge har det varit plusgrader i växthuset, men när det blir kallare får vintertomaterna flytta in i en sval garderob.


Allt gott

fredag 27 oktober 2017

Septembersådden växer fint

Jag brukar så några snabbväxande grödor och ibland även babyleaves i mitten av september. Än så länge har ljuset och värmen räckt till, men snart avstannar tillväxten och växterna står stilla under vintern. Därför har jag sått lite tätare än jag skulle gjort annars.




I år blev det pak choi, rädisor och vintersallat, men jag skulle också kunnat så tat soi, spenat, bönskott, babyleaves av olika slag.




Jag sår i brödbackar av plast, klädda med ett par tidningar så att jorden inte rinner ut. Backarna behöver ha ett djup på 15-20 cm, beroende på vad man sår. Det är en stor fördel att först kunna ha dem utomhus och sen flytta in dem frostfritt när den riktiga kylan kommer. Här står de på en upp-och -nervänd odlingsbänk. När det blir minus i växthuset lägger jag helt enkelt dubbel odlingsväv över och bygger ett tält på klassiskt barnkojevis. Det är ändå enkelt att komma åt och vattna ibland. Pak choi växer nästa hela vintern och kan bli ganska törstig, medan vintersallat möglar om den blir för blöt.




Vintersallaten har bildat rosetter i storlek som de man köper i butik under namnet Mache. De kommer inte att växa så mycket mer. Jag har sått tätt och skördegallrar efter hand. Detta är en av mina favoritsallater med sin fräscha citrussmak.





När pak choien är fullvuxen får det bara plats sex plantor i backen. De kriskpiga stjälkarna är så goda att woka på, bladen är fräsha och som små är de goda i salladen. Nu gallrar jag runt de plantor som ska få växa till sig och stå kvar.

Det går inte åt alls så mycket grönt nu som på sommaren och det här kommer att räcka till januari, februari. Där kan det bli ett glapp innan varmbänken börjar leverera i slutet av mars, men då groddar jag på fönsterhyllan och får lite omväxling på köpet.



Det finns också en hel del grönt kvar utomhus som mangold, rödnervig trädgårdssyra, sandsenap och nyzeeländsk spenat. Dessutom använder jag rädisblasten från en av backarna som sallat. Det går bra att norpa ett blad här och var.
Allt gott