lördag 14 september 2019

Höstkrans

Ingen höst utan krans, ofta hinner jag avverka ett antal på dörren. Älskar att strosa runt i trädgården, plocka material och fundera över kombinationer. I år tycker jag det finns ovanligt mycket material att välja på eller surfar jag möjligen på en kreativitetsvåg. Nästa helg är det skördemässa i grannbyn och då ska jag ha ett helt gäng med mig, tjocka, smala, stora, små, hjärtan och kanske jag hinner med lite annat pyssel också.
Så länge bjuder jag på den här som är enkel att göra. Mossa på halmstomme är ofta en bra bas.
 



Man kan tänka på att mossa växer långsamt och inte skala en hel sten utan ta en bit här och där. Mossa ingår inte i allemansrätten.





Du behöver:
Halmstomme
Några sjok mossa
Paradisäppeln (kan ersättas med nypon, rönnbär)
Grön outslagen kärleksört (kan ersättas med broccolibuketter)
Grön spoltråd
 
 Gör så här:
1. Trä en bit spoltråd igenom paradisäpplena och tvinna ihop dem tre och tre.
2. Lägg sjoken av mossa över kransen och linda fast med spoltråden.
3. Placera ut äppelknippena så du ser att de blir jämnt fördelade.
4. Vira fast små buketter av kärleksört och varva med äpplena.
5. Avsluta med en ögla att hänga i.

@atligatradgarden
Länksamlingen TrädgårdsFägring

==000==



fredag 6 september 2019

Mina odlingar - krukor, byttor, hinkar

Tidigare publicerat i serien: 
-Södra filialen
-Trädgårdslandet
-Pallkragarna 
-Ätliga skogsbrynet


I en liten trädgård är alla upptänkliga utrymmen tänkbara odlingsytor, krukor, byttor, hinkar, korgar, amplar och vad som kommer i min väg. Man skulle kunna tro att odling i lösa kärl inte gör nån större skillnad eller knappt är värda att nämna i självförsörjningssammanhang, men 40 tomathinkar täcker mer än väl in vad vi behöver för att förädla och vara helt försörjda med egna tomatprodukter året runt. Lägg därtill ett tjugotal stora krukor med godistomater.



Detta är Tomatgången i början av säsongen innan plantorna börjat ge.


Tomathinkarna fyller ut och ramar in längs väggar och passager och det brukar kännas tomt vid denna tiden när de är på avveckling. 

Pendulina


 Det hamnar också tomater i rostiga zinkkärl, amplar och en och annan korg som dekoration i potteriet runt växthuset, där de blandas med murgrönor, gräs och sommarblommor i en röra som jag tycker känns hemtrevlig.  






I åtta av de specialgjorda jätteamplarna som hänger på ställningar i trädgårdslandet (det finns alltså en ställning med fyra till) har jag remonterande jordgubbar. Fördelen med att utnyttja luftutrymmet är ju uppenbar, men också att plantorna får vara ifred för sniglar och sork. Till och med fåglarna lämnar dem i fred.





Mycket förgros för att planteras ut i plantor och då blir det ibland en och annan växt över som hamnar i Bullens stora korvburkar som fått hål i botten. Plantor som jag för tillfället inte vet var jag ska göra av som de rosa jordgubbarna jag fick i present, kan också mellanlanda i en burk. Det må se stökigt ut, men finns det struktur och ordning bland odlingarna i övrigt tycker jag några färgglada burkar rätt av kan pigga upp.




Myntor och andra invasiva växter är ett kapitel för sig. De måste hållas kort för att inte trassla till odlandet och ställa till med en massa extra arbete. Varje sort har en egen korg som de tycks bli fler för varje år. Korgarna fungerar ypperligt så länge man är noga med att plantera om åtminstone vartannat år. Det är nytillväxten som levererar stora friska blad medan mitten blir mer torr och tråkig. Efter omplantering återplanterar jag en tuva på ca 10x10 cm som ger fräsch nytillväxt och i stort sätt fyller korgen på ett år, lite beroende på sort. Fyra hinkar skördade 2-3 gånger per säsong räcker till en kopp mynta per dag tills det är dags att plocka igen. De övervintrar dessutom som de står i korgarna under hela vintern i zon 4.


Citrontimjan i balkonglåda som planterades tidigt på säsongen. Så här i efterhand tycker jag att det kunde varit snyggt med nåt blommande mellan timjanplantorna, salvia kanske. Lådan har levererat hela säsongen, blommat klippts ner och laddat om så här fint. Nu skördar jag för torkning och sätter sen in lådan i kallväxthus för citrontimjan brukar inte övervintra på friland hos mig. Jag har en liknande balkonglåda att byta med. Dags för lite höstfägring.

Tips: De flesta kryddor gillar sol, kan klara uttorkning om olyckan skulle vara framme och passar ypperligt i kruka och balkonglåda.

Nackdelen med alla byttor skulle väl vara vattningen. Det tar sin lilla tid varje kväll, särskilt om det är en riktigt varm sommar. Man får också tänka på att blanda i långtidsverkande gödsel i form av pellets vid planteringen och gärna gödselvattna dessutom när det gäller tomater och jordgubbar, men faktum är att korgar och hinkar är ett ypperligt sätt att odla på i den lilla trädgården, på en uteplats eller balkong. Man behöver inte heller låsa sig för en möblering utan kan flytta runt som det passar när som helst och sniglarna lämnar oftast grödorna i fred.


Länksamlingen TrädgårdsFägring








lördag 24 augusti 2019

Åskar axlar ansvaret

Vi åkte iväg och lämnade hönsen med pubertetshes tupp i grannens vård. 
Det är nåt rörande med en ungtupp som upptäcker sin röst och försöker få till ett sprucket ljud som inte ens kommer i närheten av ett kuckeliku. Hönsmammehjärtat fylls av värme för nu börjar ynglingen bli stor även om alla fjädrarna inte riktigt är på plats och han inte riktigt uppnått sin fulla prakt. Helt ovetande om sina kommande uppgifter i världen tävlade han fortfarande med hönsen om att komma först till maten, lite hunsad, lågrankad och hela tiden bortkörd i väntan på lillturen.


Vi kommer hem efter resan och hör på morgonen ett präktigt kuckelikuande från hönshuset. Grannen verkar ha haft talträning med tuppen och mer än så.



På en vecka har han gått från yngling till tupp med ansvar och intressen utanför sin egen sfär. Nu meddelar han mycket högljutt och ivrigt att mat serveras utomhus istället för att stum kasta sig över kalaset på egen hand. Han får sällskap av Tö, hon är ingen favorit så han äter en hel del själv också.


Plötsligt hörs ett avlägset kuckeliku antagligen från grannbyn. Vi stelnar båda till och lyssnar spänt. Åskar verkar fundera på vad detta innebär och om åtgärd ska vidtas tills han tar sats från tårna och får iväg ett ljudligt gensvar. Vi lyssnar vidare men hör inget mer trots att han skickar iväg några kuckelikun till.


Revirmarkerandet avbryts av ett bråk i hönshuset, gap och skrik. Nån blir utkörd. Han rusar iväg och löser konflikten genom att ta med sig de utkörda damerna Petronella och PiaFia. Det blir helt lugnt i hönshuset.
Han har ju både blivit stora karlen och diplomat!


Det lilla gänget får havregryn att kalasa på. Jag hittar några gröna kålmallarver som är Åskars favoriter. 




Sen en stunds vila med fjäderputs bland bockar och pallkragar.

Hönsgänget har varit utan tupp sen i våras i väntan på att Åskar skulle växa till sig och han artar sig över förväntan. Hönsmammehjärtat svämmar över!

Fram till för några dagar sen hette han bara tuppen. Jag brukar döpa efter utseende eller egenskaper, så nu heter han Åskar efter fjäderdräkten som ser ut som ett åskmoln. Instagramföljarna hjälpte till denna gången.


Instagram @atligatradgarden
Länksamlingen TrädgårdsFägring

söndag 18 augusti 2019

Mina odlingar - Ätliga skogsbrynet

Tidigare i serien Mina odlingar:
-Södra filialen
-Trädgårdslandet
-Pallkragarna

I skogsbrynet runt och bakom växthuset bygger jag sen 2016 på ett ätligt system av växter som efterliknar naturens sätt med buskar under höga träd, klättrare som slingrar sig över stenar och runt stammar, mellanhöga örter och marktäckare enligt permakulturens tankesätt runt skogsträdgården. Meningen är att det ska bli hyggligt självskötande ytor som kommer att förändras över tid. Somligt kommer att trivas bättre än annat och ta över och då får det bli så. 


Permakultur är ett hållbart sätt att designa odlingar och trädgård och den självskötande skogsträdgården är den heliga Graal. Skogsbrynet där solen når fram är den mest produktiva delen av en skogsträdgård. 
Men permakulturtänket innebär så mycket mer och kan tillämpas i hela trädgården, i pallkragar och på balkongen. Jag kommer in mer på detta i inlägg längre fram.


Sockerrot
Ätliga skogsbrynet uppkom i samband med att vi grävde ut för växthuset och fick slänter runtom som jag gärna ville utnyttja istället för att låta sly och kirskål frodas. Jag gillar att odlandet och lövskogen bakom smälter ihop till en enhet. 
Hönsen älskar också det här området och spenderar timmar med sprättande i den porösa jorden. 

Grunden är en ren sandås som täcktes med tjocka lager överlappande tidningar. Det brukar gå åt 24 st/kvm sen 2 dm material att plantera i ovanpå. Längst i norr mycket torv blandad med kogödsel och lite sand för lågt Ph och i de soligare delarna trädgårdsjord med gödsel.

Många av våra vanliga trädgårdsväxter är också ätliga. Storramsens vårspjut som kommer upp tidigt smakar som sparris innan de börjat veckla ut sig.

 Kärleksörtens blad och skott ät godast fram till midsommar och om plantan inte får torka ut för mycket.

Fleråriga ätliga växter har alltid tilltalat mig och nu har jag chansen att samla och utforska vad som kan trivas ihop och lära mig att använda nya växter. Jag har redan några favoriter som rankspenat, ängssyra, vinterportlak, kärleksört, strutbräken och Den gode Henriks målla/Lungrot som kommer tidigt och uppskattas extra på våren innan frösådderna levererar. Jag hoppade till och med över varmbänken i våras eftersom jag tyckte att jag redan hade så mycket bladgrönt.

Strankål på andra året har börjat sätta sidoplantor

Därefter kommer de fleråriga kålsorterna som jag nyper ett blad här och där av eftersom jag inte vill störa tillväxten för mycket i väntan på att plantorna ska växa till sig och bre ut sig.

Hönsbär som marktäckare i surjordsområdet


Stora blåbär på liten buske

En av blåbärsbuskarna dignar under bärtyngden, medan de rosa inte gett enda bär. Blåbärstryna bidar också sin tid. 

I förgrunden manchurisk valnöt som växer så det knakar.

Träden kommer jag att få vänta ännu längre på, men förhoppningen är ändå att få uppleva nån manchurisk valnöt och hasselnötter borde väl inte vara nån omöjlighet. Tänk om jag på ålderns höst kunde skicka ut hemtjänsten för att plocka lite färska bär eller kolla om nötterna är mogna. Hoppas innerligt det. Dagens regler tror jag inte skulle tillåta det,  eller?

Valnötsträden kommer att bli stora som ekar och antagligen göra slänten betydligt mindre frodig efter så där 20-30 år eftersom blad och rötter utsöndrar ett ämne som andra växter inte gillar, men det känns inte riktigt som mitt problem. Då är jag i 90-årsåldern. Förhoppningsvis efterlämnar jag ändå nåt spännande och unikt för kommande generationer att upptäcka.



I somras flyttade ett bisamhälle in. Vi har inte tänkt bli biodlare, men det är intressant att vara med och lära sig och det ska bli kul att se om det gör skillnad på pollinering av bärbuskar och träd.

Nu njuter jag av det som går att skörda, studerar utvecklingen och letar nya växter som kan tänkas trivas ihop.

Jag får flash-backs till föräldrarnas nybyggartid i villasamhället och plätten som blev min efter mycket tjatande om egen odling. Jag insåg att vilda växter gillade grus och tänkte att de skulle passa i schaktmassorna. Med liv och lust grävde jag upp de vackraste blommorna längs dikesrenen och planterade in, vattnade och pysslade, men allt var dött efter ett par veckor. De krävde förstås mycket sol och inte norrläge bakom garaget. Misslyckande och besvikelse. Lite av samma nybyggaranda och lätt eufori känner jag nu fast jag lärt mig lite mer om rätt växt på rätt plats, tillgången på växtmaterial är ljusår bättre än när man är 10 år och internet inte är uppfunnet, men det är ändå inte självklart vad som kommer att funka. Det finns inga mallar att gå efter, inga färdiga planteringar att kopiera. 






Krukade växter på väg ut till en förlängning av skogsbrynet som också ska bli självskötande.

Inventerade vad som planterats hittills i Ätliga skogsbrynet utan särskild inbördes ordning:



Björnbär, svart
Björnbär, vit
Humle
Rankspenat
Rödnervig ängssyra
Manchurisk valnöt
Stornötig hasselbuske
Amerikanskt blåbär blå
Amerikanskt blåbär rosa
Blåbärstry
Strutbräken
Storrams
Sockerrot
Björnrot
Den gode Henriks målla/Lungrot
Helgoländer vildkål
Rabarber
Hönsbär
Hässleklocka, vit
Strandkål
Allåkerbär
Sommarhallon
Kärleksört
Timjan
Krypmalört



Fortsatte sen med resten av trädgården och konstaterade lite överraskande att den innehåller runt 100 olika fleråriga ätliga växter, träd, buskar, kryddväxter och vissa läkeväxter som jag använder inkluderade.



Länksamlingen TrädgårdsFägring

fredag 9 augusti 2019

Mina odlingar - pallkragar

Från början hade jag inte alls tänkt mig att odla i pallkragar eftersom det känns lite pluttigt när grönsakerna ska räcka året runt. En av mina lådor i trädgårdslandet motsvarar tre pallkragar, men så ville en tidning ha ett stort jobb om odling i pallkrage och det var svårt att hitta nån inom räckhåll som hade lyckats bra den sommaren. Det krävdes dessutom olika varianter därav blev det pallkragar även hos mig.

Det är absolut inget jag ångrat för det behövs ytor för sånt som måste roteras. Jag tänker på kål, bönor och lök som lätt för sjukdomar som sen kan ta ett helt  odlingsliv att bli av med. Lök och ärtor/bönor vill jag dessutom odla så långt ifrån varandra som möjligt eftersom lök ogillas av ärtplantorna.
Dessutom är det trevligt när det händer nåt framför växthuset, grönskar och frodas.

Det är lätt att starta en odling i pallkrage. Den kan placeras var som helst utan att nåt förarbete behövs, mer än en hyggligt plan yta och ett lager tidningar i botten, kanske därför det blivit så populärt, men när det sen kommer till skötsel är pallkragarna det svåraste sättet att odla på, tycker jag.
Eftersom de är små och upphöjda blir de snabbt uppvärmda och det krävs mycket mer vatten än på friland för att de inte ska torka ut, men är man duktig att vattna kan det bli enormt frodigt. Jag vattnar dessutom dubbelt så mycket längs kanterna som i mitten för där torkar det ut mest. 




Jag tillämpar serieodling vilket innebär flera skördar efter varandra i samma bädd. Här är det vitlök, satt i november som kommit så här långt till midsommar.




När den skördades i juli hade jag förgrodda blomplantor som väntade på att komma ut, eterneller och zinnia.


 
I en av lådorna odlade jag kålrabbi som är snabbväxande och skördas som primörer.



Medan de växte till sig började den självsådda krassen ta fart. Även om jag skördar många frön blir det alltid mängder av självsådder, men det är jätteenkelt att gallra bort överflödet. Det behövs nämligen bara ett par plantor för att täcka flera kvadratmeter. För mycket skulle bre ut sig över alla lådorna och kväva övrigt.




Älskar krassedoften, gnisslet av bladen och den kryddiga smaken. Hela plantan är ätlig. De små bladen gör salladen lite kaxig, blommorna kan också gå i salladen, men även på tårtan. Omogna frön lägger jag in med kapriskryddning och de mogna sparas för inomhussådd av babyleaves till vintern. Alltså en väldigt användbar "prydnadsväxt" som tacksamt återkommer varje år.
Blommorna kommer att ge upp vid första frosten som nästan alltid kommer veckan innan älgjakten. I år borde det bli första veckan i oktober, lika med vecka 40. Då har jag två val: antingen plantera ur förgrodda köldtåliga plantor som tatsoi och pak choi som dessutom är snabbväxande eller vintersallat och salladslök för övervintring. Om jag inte sätter nånting, får de istället tjäna som kompostlådor för blast och höstlöv som förmultnar under vintern.
Länksamlingen TrädgårdsFägring



lördag 3 augusti 2019

Mina odlingar - Trädgårdslandet

Andra delen om mina odlingar handlar om det jag rätt och slätt kallar Trädgårdslandet, 60 kvm ingärdat perennlister och plåtsarg med bockad kant mot sniglar. Här odlar jag i sju plåtlådor som är 240 x 120 cm. Bädden är alltså både upphöjd och under marken. Djupsängar med riktigt mullig jord som djupgrävs vart tredje år och samtidigt laddas med all möjlig blast och löv som blir fin mylla.



I övrigt gödslas de genom plankompostering, som är en form av täckodling, där jag varvar färskt gräsklipp med torrt material som jag sparat i säckar från i våras. De grödor som inte lämpar sig för täckodling t.ex. där det är för tätt gödselvattnas istället. I år har jag använt mycket rötat nässelvatten annars brukar det vara guldvatten som gäller. 

Den stora fördelen med det här området är att lådorna alltid är färdiga och klara för sådd. Inget som behövs grävas, inget rotogräs att försöka bli av med, inga kanter som ska formas och inga gångar som ska göras. Bara att köra igång och ändå ser det hyggligt prydligt ut året runt och det gillar jag. 

Inramningen av perenner tillsammans med gångarna av stenmjöl ger ett bra mikroklimat och så länge jag orkar hålla jämn takt med vattningen växer det så det knakar.

I år känns det som landen blev ovanligt blommiga, kanske för att det första som möter i norra portalen är kamomillandet. Har plockat som en galning en timme var tredje kväll och nu är förrådet fyllt för flera år framåt. Att odla ätligt handlar ju inte bara om hårdvaluta som potatis, rotsaker, kål och bönor utan även även allt smått runt ikring som sätter lite extra piff på tillvaron, kryddor, te, ätliga blommor, stora frö som går att göra goda inläggningar av, frukostbär, men det finns en del hårdvaluta här också.



I trädgårdslandet odlas sånt som behöver tillsyn ofta, sockerärtor, brytbönor, squash, lite jordgubbar och lite tomater i amplarna, sallad, dill persilja och andra kryddor, några rader sommarmorötter och rödbetor, kålrabbi, sötfänkål, rädisor, ja kort och gott sånt som man snabbt vill springa ut och hämta. Vinterförådet odlas på Södra filialen.





Här kan man faktiskt ana tre sorters bönor, fast det ser så blommigt ut. I förgrunden sockerärt 'Norli' som ångas, fryses och täcker in vinterbehovet. Till vänster en liten bit av 18 plantor störpurpurbönor som har just har störar att svinga sig i. De flesta mjölksyras och det blir flera kilo. De orange prickarna i högra hörnet är rosenbönans blommor. Ärtskidorna skördas ca 7-8 cm långa och mycket goda. En verkligt missförstådd växt enligt min mening.





Ampeljordgubbarna som är remonterande, laddar om för sin huvudleverans som pågår från augusti tills frosten kommer, men då lyfter jag in dem i växthuset och fortsätter skörda ytterligare några veckor. Plantorna i sig behöver inte komma in, men lyftas ner och ställas skyddat för vintern.




En ganska typisk daglig skörd även om bilden togs för en månad sen. Kålrabbin har fått mycket utrymme i år och jag testa lite alla möjliga sätt att använda den på inklusive mjölksyra på olika sätt.




Plocksallaten börjar ge sig iväg på höjden och det är dags att så nytt i flera av bäddarna. Det ska bli fler morötter, snabbväxande kålsorter, vintersallat och salladslök.

Den här lilla plätten på jorden fyller mig med så mycket glädje och njutning. Fint morgonljus, dofter, smaker, mat, utrymme för kreativitet, meditation, motion, fjärilsfladder och humlesurr. Här njuter jag ofta dagens sista, mjuka solstrålar som får dropparna från vattenslangen att glittra som ädelstenar.

Tänk att det inte behövs så större yta för att leverera allt detta!

Länksamlingen TrädgårdFägring


fredag 26 juli 2019

Öppet hus och tipsrunda


Jag är fortfarande lite överväldigad över förra helgens öppet hus i samarbete med tidningen Land och 693 besökare som markerade sin närvaro med en liten sten i en bunke. Ett par trädgårdar till i området hade lika många besökare och vi var ett tiotal i trakten som ställde upp. Trädgården klarade sig fint, lite sliten gräsmatta vid en del flaskhalsar är egentligen det enda som syns.


-Det är ju rena folkfesten, sa grannen med glittrande ögon och minglade hela dagen och fest i luften var det allt.

En annan granne lånade ut ängen till parkering och alla visade tålamod med trafik och trängsel. Så värdefullt med bra grannar!

Tack alla! Jag hade gärna velat hinna prata mer med många av er, men några varma och intressanta möten hanns med ändå.


Grattis till vinnarna i tipsrundan! 
Ni kommer att få presentkort från webbaserade trädgårdsföretaget Frökungen

1:a pris 300 kr Bernt Karlsson, Ingelstad, ensam om 10 rätt

2:a pris 200 kr Cecilia Blidö, Växjö, 9 rätt

3:e pris 100 kr Felicia Blidö, Växjö 9 rätt, skiljefrågan avgjorde

Sex personer hade 8 rätt och resten färre. Fråga 3 var den som flest hade fel på.

Lägger upp hela tipsrundan för er som inte var med. Rätta svaren längst ner.



Testa dig själv!

1.


Efter förra sommarens torka tog vi ner två törstiga björkar som stod mitt i trädgården. På den ena växte denna svamp som anses stärkande och uppbyggande om man flisar och brygger te på den. 
Vad heter den?

1  Björkticka
X Svartticka
2  Sprängticka

2.

I trädgården finns främst tre snigelarter, spansk skogssnigel, trädgårdssnäcka och den på bilden som är en...?
1  Fläckig skogssnigel
X Mördarsnigel
2  Pantersnigel

3.

I Ätliga trädgården (som jag kallar mig utom på bloggen) återbrukas gärna material.
Var har dessa rör suttit från början?

1  I ångpannan på ett lok
X Relingen på en båt
2  I hangarkonstruktion på Kronobergshed


4.
Squash är en väldigt tacksam växt och vi har en hel receptpärm med bara squashrätter. Vardagsfavoriterna är dock squashplättar och fylld squash. 
Hur många frukter fick vi på två plantor tillsammans 2018?

1  32
X 54
2 72


5.
Sötdoftande vänderot är en gammal medicinalväxt som fått sitt namn efter, som man trodde, förmågan att vända sjukdomar. Numera används den som insomningsmedicin och säljs under sitt latinska namn som är...?

1 Valeriana officinalis
X Curera insomnia
2 Melatonin


6.
I Ätliga trädgården odlas ca 30 tomatsorter per år, men i frökistan finns det närmare 150 olika. Tomatfrö håller nämligen 6-7 år, så jag roterar utbudet. Väljer helst sorter som är extra tidiga, har roliga färger, former och god smak förstås, men vilken skala använder man för att mäta tomatens sötma?

1  Kalorier
X Gal
2  Brix 


7.

En av de fleråriga ätliga växterna jag odlar ser ut så här. Vad är det?

1  Michelinnötter
X Korogi
2  Jordmandel


8.
Vad är permakultur?

1  Hur man odlar i zon 4 och uppåt
X Ett hållbart sätt att designa odling och trädgård
2  Man odlar bara inhemska växter


9.

Insekter är en viktig del för balansen i trädgården och pollineringen av träd och buskar, därför har jag flera olika insektshotell. Det enklaste sättet är som här att bunta ihop några ihåliga stjälkar när man ändå klipper ner. Detta är riddarsporrar, men kunde lika gärna varit bambu eller nåt annat. När ingången är igenmurad har någon lagt sina ägg där. Borrar man själv bör hålen vara 2-10 mm i diameter, men hur djupa minst?

1  12 cm
X 6 cm
2  3 cm


10.

Här kommer Snövit, Petronella och Skäggiga damen. Hönsen har tillgång till hela trädgården och är små egna individer som får namn efter egenskaper och utseende. Förutom trevnad och markberedning håller de oss med ägg året runt. De är försiktiga när det gäller främmande varelser inklusive obekanta människor och väljer hönshuset när allt inte är som vanligt.
En produktionshöna slaktas efter ca 70 veckor, men hur gammal kan en höna som får leva ett riktigt hönsliv bli?

1  2-3 år
X 4-5 år
2 10-20 år

11.

Stenen låg i material till stenmursbygget och jag gillar formen, men vad är det för färg på Växjögranit?

1  Röd
X Vit
2  Gråmelerad


12.

Här innanför odlas främst sånt som skördas ofta. Vinterförrådet av kokbönor, bondbönor, rotsaker, potatis, lök, majs och pumpor odlar jag på en lott i grannbyn där det också finns en jordkällare, men hur stor yta beräknas en normalfamilj behöva för att vara självförsörjande året runt?

1 35 kvm
X 350 kvm
2  1350 kvm


13.
Skiljefråga. Hur många rosenbönor är det i flaskan?






Rätt rad: 221 212 XXX 21X och 423 rosenbönor