fredag 4 oktober 2019

Egen druvjos

Det är bara en staketdruva, säger jag ofta lite ursäktande och oförskyllt nedsättande om min stackars stock vid garageväggen eftersom jag fått lära mig att det ju inte är nån "riktig" druva. Både bären och klasarna är mindre än växthusdruvor och innehåller två kärnor som gör att man får spotta mycket, fast vad gör det om man har dem som utomhusgodis.


Men efter denna sommarens kanonleverans som jag fått behålla för småfåglarna tänker jag inte baktala den mer. Den har helt klart sitt värde.

När jag satte plantan hade jag knappt nån förhoppning om att den ens skulle överleva i zon 4 eller att jag skulle klara att äta dem, men ville ändå testa på friland.
Redan första året visade det sig att jag tål hemmaodlade druvor mycket bra, inte bara denna sorten utan även andra. På köpedruvor svullnar magen upp som en ballong efter endast ett par stycken och länge trodde jag det var överkänslighet mot själva druvan. Stor lycka att kunna äta, men också oroande att köpedruvorna är besprutade och förmodligen också gasade med ämnen som inte är så snälla.

Hönsen brukar få de nedersta våningarna, men sen är resten mina och det brukar gå att plocka fram till frosten. Alltid är det nån klase som gömt sig bakom ett par blad och mognat lite långsammare.


När vi inte hinner hålla jämn takt med mognandet blir det druvjos av det allra enklaste slaget.


Sköljer, repar och mosar bären med en slev i en trådsil. Det är viktigt att kärnorna inte går sönder för de ger beska. Tappar på sirapsflaskor och stoppar i frysen. Det blir helt ljuvliga morgonshots till vintern fulla av sommarvitaminer. Helt klar finjos får man om man låter saften sjunka nån timme innan tappning, men det hade jag inte tid med här. 1 kg ger 4 dl.
Min druva är söt, så jag sockrar inget extra och den heter...
Jag har dragit på det i det längsta. Letat i en jättesamling namnlappar, men nej... har inget namn tyvärr.


Länksamlingen  TrädgårdsFägring






16 kommentarer:

  1. Härligt blogginlägg Anette och inte minst vackra glas, Sickan från Kosta.
    Trevlig helg!
    Birgitta

    SvaraRadera
    Svar
    1. Kul att du kände igen glasen! Ja, det är Kosta, men visste inte att de heter Sickan. Ärvda från mannens farföräldrar och gillar dem skarpt.
      Trevlig helg till dig också!
      /Anette

      Radera
  2. I år har det varit ett bra år för druvor och vindruvsjuice låter gott. Det ska jag prova om jag hinner innan koltrastarna och skatorna ätit upp allt.De nöjer sig minsann inte med de nedre våningarna. Trevlig helg. Gunilla

    SvaraRadera
  3. När jag läser ditt inlägg om dina staketdruvor, så är det nästan så man skäms. Jag har två stockar med "riktiga" druvor i växthuset och jag får så enormt mycket vindruvor att jag i år har lämnat kvar en massa - och nu har dom skrumpnat ihop och går inte att äta ens. Jag har gjort gelé med en aning hemodlad chili i (jättegott) samt kokat juice som jag under vintern brukar göra kräm på till min gubbe. Han är tokig i sånt..... Sen har jag faktiskt en staketdruva också på trädgårdsbodsgaveln, men den bär aldrig några druvor. Jo, antagligen men jag tror att fåglarna äter upp dom - vilket är skönt!
    Och på tal om fåglar upptäckte jag ikväll att en bofink har kommit in i växthuset (förmodligen genom takfönstren) så den måste vi försiktigt få ut i morgon. Tänk, alltid är det nåt som jäklas.....
    KRAM/Susie

    SvaraRadera
  4. Oj, då kära nån, en sådan druva låter ju bara för ljuvlig att ha. Bilden med hönan under bänken rör till det inombords hos mig, jag tycker dina höns är så härliga, härliga. Familjemedlemmar på något sätt som vet sin plats i livet och trivs med den. Skönt att de får äta druvor de också...
    Vindruvsjuice till frukost! Vilken lyx, er väl förunnad.
    Ha en fin helg Anette! <3

    SvaraRadera
  5. Hej Anette!
    Vilken fantastisk skörd, och som alltid delar du med dig till dina höns. Det låter härligt att ha egna druvor. Har du haft plantan länge? Skulle nog få plats med en mot garageväggen. Min mage tål inte heller de man köper i affären.
    Ha en trevlig helg /Marika

    SvaraRadera
  6. Staketdruvor är fantastiska. Och ger säker skörd. Men fåglarna är ju där och tar för sig ständigt så man får slåss om dem. Kokar du upp din druvjuice först eller kallpressar du?
    Ha det fint
    Helene

    SvaraRadera
    Svar
    1. Kallpressar i och med att den ändå ska frysas.
      /Anette

      Radera
  7. Klart hönsen gillar druvor :) Skön skörd du fick, här åt koltrasten upp allt! Nästa år ska jag ta hand om mina druvor!!
    Ha en fin söndag och kram från Titti

    SvaraRadera
  8. Vilken lycka att kunna göra egen druvjos! Vi har två druvstockar planterade, men har ännu inte fått några druvor på dem. Hoppas så att det ska bli något nästa år. Och blir det för mycket med tiden vet jag nu vad jag ska göra med dem! :)
    Kram Kristina

    SvaraRadera
  9. mm, vilken rikedom! Ser himla gott ut!
    Tack för fina ord inne hos mig! Jo, jag har grävt upp några växter som jag har tagit med mig, jag har en liten täppa på gång om en månad, men det är betoning på LITEN täppa, så det blir stor skillnad mot vad jag har haft. Men var sak har väl sin tid tänker jag... och nu får jag nöja mig med en liten plätt. Jag tror att nya ägarna är lite intresserade av trädgård, jag fick i alla fall den uppfattningen, sen vilken nivå det är på har jag ju förstås ingen aning om.

    Ha det fint! Kram Gunilla

    SvaraRadera
  10. Så härligt med egna Vindruvor som du kan äta kan tänka mig det blev en god juice för inget är som det man själv odlar och dessutom giftfritt.Den sista bilden är så ljuvligt vacker.Ha det gott/Margareta

    SvaraRadera
  11. Det låter härligt och du serverar den på ett lockande sätt :) Här hänger druvorna kvar i växthuset och det märks att sommaren varit fuktigare för en del klasar börjar få lite mögel. Jag går dit och hämtar två små klasar per dag. Det är ett lagom mellanmål medan jag får runt och funderar. Och precis som din stock är den här lika namnlös.

    Kram, Carina

    SvaraRadera
  12. Hej!

    Så mysigt att kunna dela utegodis med hönorna! Och så härligt att det är goda och att du mår bra av dem. Jag älskar våra druvor. Vi äter knappt druvor resten av året eftersom jag vet hur hårt de är besprutade (och antagligen lite till), men när klasarna i växthuset är mogna så är det fest i flera veckor :D

    Druvjuice är en bra idé. Kanske skulle ha och testa. Mina är kärnfria, så det borde bara vara att stoppa ner dem i centrifugen. Russin har jag gjort så mycket av att vi verkligen inte behöver fler ;)

    Kram
    Linda

    SvaraRadera
  13. Ja men det där lät ju hur gott som helst! Tyvärr så har våra bevingade vänner (fåglarna) smaskat för fullt av våra vindruvor. Har inte haft det problemet tidigare år så det blev ett litet uppvaknande för oss.. Låter fåglarna oss få lite av skörden nästa år så låter ditt recept super gott.
    Ha det bäst!

    SvaraRadera
  14. Jag har lärt mig att vindruvor är ett av de allra mesta besprutade frukterna!!!! Jag köper ALDRIG vindruvor längre om de inte är ekologiska, men de är svåra att få tag på. Nu har jag planterat två (fådda) vinstockar mot söder, vid ett plank, på Villa Linnea och börjar drömma om egna vindruvor.
    /Eva Linnea

    SvaraRadera