söndag 27 november 2016

Vinter i grönsakslandet


Vinterpurjon är väl inbäddad i två decimeter tjockt täcke av strutbräken för att jorden inte ska frysa, så att jag kan gräva upp en lök när jag behöver. Den klarar kylan bra och och är fortfarande fräsch och spänstig. Det finns vinterpurjo och sommarpurjo. Vinterpurjon växer långsammare och just denna sorten blir riktigt grov och kraftig.


Trots att det inte ser ut att hända så mycket i grönsakslandet just nu så fortsätter både mangold och svartkål att växa så smått. Några minusgrader på nätterna avskräcker inte. Även persiljan skjuter nytt.



Så här års känns de egna färska bladen lika värdefulla som på våren, därför har jag rensat mangolden och tagit bort alla slemmiga blad från köldperioden härförleden när vi hade -6° nästan en vecka i sträck och bladen saknade täckning. Nu har det varit mildare och nya krispiga blad kommer fram. De räckte i alla fall till en stuvning idag och det går att plocka ett och annat som sallat och blanda med rucola, vintersallat och pak choi från backarna i växthuset.


Nu har raden fått en täckning av dubbel väv som  förlänger livet ett tag. Mangold är förresten tvåårig så även om det ser risigt ut nu,  blir det blad att skörda till våren innan plantorna går i blom.


Hittade en kvarglömd morot från förra höstsådden som fått ansenlig storlek (400 gram) och nästan kändes mänsklig. 




Svartkålen har fått ett täcke av ull runt fötterna. Den ska inte grävas upp så det gör inget om bädden fryser, men däremot brukar rådjuren äta rent vid den här tiden så att bara stjälkarna återstår. De går direkt från grannens plansilor med ensilage genom skogsdungen och in i trädgården. Vips är allt borta och det känns ju lite snopet när man plockat larver som en galning hela sommaren. Inte så mycket som ett fällhorn har jag fått som kompensation. Som tur är skyr Bambi med familj ullen. Det funkar med ull runt rosor och tulpaner också, men då lägger jag bara tussar. Får man tag på svart ull smälter den in ganska väl mot jorden och stör inte särskilt. Även murgrönan brukar bli hårt betat så där blir det ullbollar på pinnar.

Ullen förmultnar inte utan jag lyfter bort den när den gjort sitt och lägger den i gångarna på södra filialen där jag odlar på friland utan lådor. Ullen kväver effektivt ogräset och det verkar inte som sniglar gillar den heller.



Allt gott


21 kommentarer:

  1. Det måste vara härligt att kunna få det goda gröna på bordet även den här tiden. Tala om lön för mödan! Jag, som är en grönbladsmänniska, är så trött på alla påssallader och halvdåliga dyra sorter den här tiden. Broccoli får ersätta ibland men den blir tröttsam i längden. Håhå jaja...

    Ha en fin adventssöndag.
    Kramar från Eva-Mari

    SvaraRadera
  2. Härligt och inspirerande. Nu vill ju jag också ha det som du har det :)
    Men så blir det inte förstås. Jag tittar in här och blir inspirerad och glad istället. När jag såg din fina purjolök tänkte jag direkt på rådjuren och förstod inte att du kunde ha sådana godheter kvar. Men ullen , den ullen är toppen, jag vet, dottern brukar också använda sådan för att få ha plantorna ifred för de fyrbenta läckergommarna.
    Trevlig första advent!

    SvaraRadera
  3. Purjolöken ser ju alldeles underbar ut :) Vilken tur att rådjuren inte gillar ull, nu får du förhoppningsvis ha din kål ifred :) Ha det gott/Monne

    SvaraRadera
  4. Aha ska se till att vi sår även vinterpurjo för purjo är en stapelvara i kylen. Och ull - ska ge mig runt bland fårägare runt oss och fråga om någon har ull att bli av med. För det är många klövdjur som besöker trädgården. Grönkålen ser helt otrolig ut där den står. Får nog åka till torget och köpa en säck.

    Ha det gott! Carina

    SvaraRadera
  5. Tänkt vad länge och vad mycket man kan odla om man har kunskap, tid och lust att prova. Minns en kall vinter när jag hade mycket svartrot kvar i pallkragen. Den var lika fin på våren efter det. Tack för att du inspirerar till en lång säsong.
    //Helene

    SvaraRadera
  6. Visst är det härligt att fortfarande kunna njuta av godsaker direkt från trädgården.

    SvaraRadera
  7. Så bra med ull och att den är svart gör ju bara saken bättre. När jag läser ditt inlägg undrar jag om det någon gång blir grönsaker för mig också.
    Kram

    SvaraRadera
  8. God & glad 1:a advent!
    /Eva Linnea

    SvaraRadera
  9. Vilka härliga vinterbilder från dina grönsaksland. Intressant det där med ull som täckning. Har sett andra som också provat och som varit nöjda med resultatet. Funderar på att prova bland grönsakerna men fortsätter nog med blodmjöl till tulpanerna. Det håller borta rådjuren och ger samtidigt näring till tulpanerna som får lättare att sätta nya sidolökar och överleva år efter år. Ska snart ut och skörda min sista purjo och göra en gratäng. Din var otroligt kraftig och fin. Wow!
    Kram Anna-Karin

    SvaraRadera
  10. Härligt med lite grönska i den grå vardagen. Purjolök odlar jag också, tycker om att gå ut på landet och hämta in en till matlagning.
    Kram!

    SvaraRadera
  11. Tänk att det växer fast det är minusgrader! Det är ju helt fantastiskt!
    Kul morot, nästan synd att äta upp den...
    Ha en fin vecka!
    Kram, Ann

    SvaraRadera
  12. Du har så ordningsamt och fint i köksträdgården! Ska nog satsa på vinterpurjo igen, hade det för många år sedan och det var suveränt att ha under vintern. Mina mangold tog slut i förra veckan, nu satsar vi på större odling nästa år.
    Ull som täckning var ju en god idé, har nog möjlighet att få av någon granne. Har sett att Mandelmanns hade ull i gångarna och jag tror det var mot sniglar.
    Ha det fint!
    Kram Eva

    SvaraRadera
  13. Du är så duktig och har massor av energi. Önskade att jag hade det jag med. Just nu är den på noll. Fast lite blev gjort idag. Ser fram mot en fin och härlig sommar där jag kan odla både det ena och andra. Nu är det stängt nästan på kolonin. ska sätta upp en adventsstake i veckan Alltid skrämmer det någon objuden gäst
    Ha nu en fin vecka
    Kram Meta

    SvaraRadera
  14. Så härligt med allt som återfinns, och alla tips du delar med dig!
    Advenstkram!
    Karin

    SvaraRadera
  15. Ser alldeles underbart ut, allt växer så bra hos dig. Moroten ser inte bara mänsklig ut, den har ett ansikte också....
    Ha det fint /Marika

    SvaraRadera
  16. Inte visste jag att det fanns både vinter och sommar purjo ;)
    Nu går det undan ,redan första advent har varit och vi är på väg mot andra advent med stora steg ;)
    Ha det gott !
    Kram bia

    SvaraRadera
  17. Wow! Tänk att få skörda grönsaker mitt i vintern - otroligt!! Fast väldans kul kan jag tänka mig. Fast jag är alldeles för lat (med ålderns rätt) för det. *fniss*
    KRAM
    Susie

    SvaraRadera
  18. Wow wow där fick jag mig en lektion av både ull och grönsaksodling, tack för det Anette alltid bra veta.
    Inte visste jag att det finns både sommar och vinter purjo, ja så dum är jag, men jag har inte heller odlat purjolök bara tänk att jag ska någon gång. . . .
    Hos oss har rådjuren inget att hämta, hi hi konstigt nog har de inte direkt varit inne i själva 'inne-trädgården' de håller sig utanför där finns äpplen och hela ängen full av grönt. Men du har ju ett välfyllt kylskåp och skafferi, de är inte dumma . . . .
    Men jag kommer aldrig att bli en sådan duktig grönsaksodlare som du, hur jag än skulle försöka, då hade jag behövt ha en egen trädgårdsmästare anställt, hi hi . ..
    Ja förvisso är min gubbe duktig och hjälpsam, men har skogen som ett viktigt intresse.
    Lycka till och ha en fin vecka/ Eva

    SvaraRadera
  19. Så häftigt att du skördar fortfarande! Vilken jättemorot!! Här går jag lite på sparlåga just nu, men ute brukar det inte bli så många knop för mig i november i vilket fall. :)

    SvaraRadera
  20. Vad roligt att få se och läsa om dina odlingar. Nästan svårt att fatta att det växer den här tiden på året. Ha det så fint!
    Kram.

    SvaraRadera
  21. Aha, finns det både vinter- och sommarpurjo!
    Jag sparade purjo i jorden ett år och täckte med halm. Men de satt som berg så jag fick aldrig upp dem. Sen var det bara något sladdrigt och slemmigt kvar till våren.
    Det där med fårull är intressant. Jag har en väninna som täcker med det.

    Kram Agneta

    SvaraRadera