söndag 14 augusti 2016

Kycklingarna

Tack för varma kommentarer i förra inlägget om Maja som blev rävens byte och kycklingarna som blev föräldralösa. Många har undrat hur det går för dem.

Det är två veckor sen olyckan hände och trillingarna har vuxit ordentligt. När räven nöp Maja bodde de i en egen bur i ena änden av trädgården. Tyckte inte de kunde vara kvar där ensamma utan på kvällen fick de flytta in i hönshuset med de andra. Att flytta höns på kvällen är perfekt för då har de gått i vila, bråkar inte om hierarkin och hinner vänja sig vid varandra.

Det var dock ingen som tog nån vidare notis om de små stackarna eller tog dem under sina vingars beskydd. Verkade inte som nån bråkade med dem heller i och för sig. Flocken gick helt enkelt ut på morgonen som vanligt utan att säga ett knyst om att de små skulle följa med. De stod kvar inne i hönshusmörkret varje morgon under en veckas tid och såg väldigt ensamma och villrådiga ut.  Tanken var att så länge de inte bråkar har de ändå lite gemenskap på nätterna och när de blir större kommer nån att ta med dom i flocken.

Nej, kycklingarna tröttnade på att stå där och glo. Vana som de var vid grönt gräs, färska insekter och den mjuka skuggan under syrenhäcken. Plötsligt hade de traskat tillbaka och lät sig inte fösas in i hönshuset igen, så det blev tillbaka till buren och alla verkade nöjda.
Det fantastiska är att de hittade buren som står utom synhåll 30 meter från hönshuset. Största delen av sträckan hade de aldrig gått tidigare, bara blivit burna i skymningen. De hade också en öppen yta att passera. Nog så otäckt med snabbt lurande faror från skyn. 

I brist på klok mamma som tar med dem på bästa matletarrundorna i trädgården utvidgar de själva sina turer och söker trygghet hos varandra.

De hittar också ställen som mamma Maja inte skulle brytt sig om...


-Visst ser det inbjudande ut på andra sidan. Tänker ni som jag...



-Nån som ser....



-Jamen det var ju lätt! Vad gör vi nu...



Molokna traskar de ut igen.
-Aldrig får man ha nåt kul...




Stå under kålen och kura funkar ju också när det regnar



 - Har du nåt gott?

Den lite tuffare i gänget och säkert den som ledde uttåget ur hönshuset, kommer gärna fram och är sugen. Ständigt hungrig brukar betyda att det är en tupp, men svårt att säga ännu. Nu ger jag dem godis, bär, insekter och bröd så fort jag får en chans för att få dem så tama och trygga som möjligt. 
Att vara ensamma och minst bland hönsen i trädgården utan vuxen betyder också att de är längst ner i hackordningen, i rang. Hade mamman introducerat dem i flocken hade de ärvt hennes rang till att börja med.

Det är roligt att alla är olika i färgerna, men tyvärr har ingen blivit helt gräddvit som mamma Maja. Antagligen är det ägg från de andra hönorna också, kanske inget ägg var Majas eget ens. De brukar inte vara så noga med den detaljen.


Allt gott






32 kommentarer:

  1. Nu har jag lärt mig massor om höns. Tack för uppföljningen. Söta små ullbollar, hoppas att de kommer att klara sig bra här i livet. Ha en fin söndag!=)

    SvaraRadera
  2. Så gulligt att de vågar sig ut på äventyr själva och att de tre håller ihop. Kul att du visar och berättar om dem. Ha en fin dag Kram Pernilla

    SvaraRadera
  3. Åh så skönt att de små dunbollarna äter och växer! Mamma Maja saknas säkert men de verkar ju ändå ha en "stand in" i matte Anette som uppfostrar även om hon inte pratar precis samma språk som Maja gjorde :) Hoppas att allt går bra för dem!
    Kram
    Birgitta

    SvaraRadera
  4. Hoppas det går bra för dem!
    Vet hur jobbigt det kan vara med div. hönstjuvar...
    Mariana

    SvaraRadera
  5. Oj vilken gedigen kunskap du har om höns. Söta och duktiga kycklingar, nu borde värsta faran för dem vara över. Skönt.
    Kram

    SvaraRadera
  6. Så gulliga dom är ,så fin text du skrivit hoppas ni klarar er från nya bakslag ,kramen Nette

    SvaraRadera
  7. Men oj så söta! Stackare att bli föräldralösa!

    SvaraRadera
  8. Det är riktigt söta bonusbarn du fått.

    SvaraRadera
  9. Din kunskap ocj klokskap kom väl till pass i den krissituation som uppstod! Hoppas bara tt alla är hönor - vilka tuffa hönor det kommer att bli!
    Kram

    SvaraRadera
  10. Vilka små tuffingar. De ser ut att klara sig bra utan sin mamma, och så beskyddar och hjälper du dem lite med mat.
    Kram!

    SvaraRadera
  11. Åh vad jag saknar mina höns när jag läser din rara historia, samtidigt är det ju tråkigt när man mister höns. Jag hade grävlingen på besök och ett tag efter det bestämde jag att sluta med höns. Men någon gång ska jag börja igen.
    Kram,
    Regina

    SvaraRadera
  12. Åh så söta kycklingar...minns när vi också hade kycklingar...men det var ett tag sedan nu ;)...här blir det inga mer djur nu...vi har tre katter kvar och dottern har några tamråttor !...vi reser och då är det besvärligt med djur, tyvärr !...måste ju alltid ha någon som ser efter dom...
    Länge sedan jag såg dig på min blogg ?
    Kramis

    SvaraRadera
  13. Så skönt att de har hämtat sig efter det hemska :) Härligt att de vågade sig ut till slut. Ha det gott/Monne

    SvaraRadera
  14. Så vakre små. De fargene var jo kjempe fine. Trist historie. Dyreverden er så brutal til tider.

    SvaraRadera
  15. Så vakre små. De fargene var jo kjempe fine. Trist historie. Dyreverden er så brutal til tider.

    SvaraRadera
  16. Åh, fascinerande läsning och underbara bilder därtill. Tidigare trodde jag att höns liksom bara var... höns. Men så är det ju inte alls. Hoppas nu att det går bra för dem alla tre.
    Allt gott!
    /Katarina

    SvaraRadera
  17. Nää - så tråkigt med fina Maja som var så mån om sina små.
    Attans rävar - dom kan väl hålla sig skogen istället.
    Desto roligare att läsa att de små hittat ut ur hönshuset igen och vågar upptäcka världen därute. Hoppas allt går bra med dom !
    Ha det så gott !
    Kram/Isa

    PS. Ute hos syrran som bor i hyreshus intill skogen har en räv dragit runt på nätterna och tagit katter - så det är verkligen ett riktigt rovdjur DS.

    SvaraRadera
  18. Naturen har ju sin gång men det är bara så sorgligt ibland. Helt underbart att de små liven funnit sig tillrätta och fantastiska bilder. Ha en härlig vecka!
    Lotta

    SvaraRadera
  19. Både vemodigt men förnöjsamt att läsa om tre små moderslösa dunbollar. Tur att de har varann och en härlig utemiljö iallafall.
    Ha det bra!
    Luna

    SvaraRadera
  20. En härlig berättelse om "Tre små kycklingar" och deras upptäcktsfärd ut i verkliga livet! Ha det gott!
    /Eva Linnea

    SvaraRadera
  21. Intressant läsning, och tur att det går bra för dem.
    Ha det fint / Marika

    SvaraRadera
  22. Sorgligt och fint på en och samma gång.. Vi vill också väldigt gärna skaffa höns och ev ankor men har ännu inte slagit till pga olika orsaker. Men så länge läser jag om andra som har höns och hälsar på vänner och bekanta som har höns och pumpar folk på info :-) Väl förberedd vill jag vara!

    SvaraRadera
  23. Åååååå så söta de är och så små och ensamma :( Stackarna ! Du kan väl ha dem inne i köket !?! ;) Trodde fåglar tog hand om varandras ungar om de lever i flock..lite konstigt.. Tur att ingen verkar vara stygg emot dem i alla fall :) Slutet gott allting gott, hoppas vi !
    Kram

    SvaraRadera
  24. Glädjer mig åt att trion har klarat sig bra så här långt och att de andra i flocken inte är stygga mot dem. Hoppas så att det blir fina hönor och tuppar av de små tids nog.
    Kram Kristina
    P.S. Min dotter E vill att du klappar de allra minsta i hönshuset från henne. :)

    SvaraRadera
  25. Så roligt att läsa att det trots allt går riktigt bra för dem. De är otroligt söta, de små dunbollarna.
    Hoppas nu det går fortsatt bra, så de växer till sig och kan ta en varsin plats i flocken.

    /Birgitta

    SvaraRadera
  26. Så roligt att det går bra för dem. Härligt inlägg!
    Ha det gott!
    Birgitta

    SvaraRadera
  27. Alltid lika härligt att läsa om dessa små. Jag kan aldrig få nog!
    Ha det gott!
    /Anja

    SvaraRadera
  28. Sorgligt med Maja men härligt med dessa tre lite egensinniga krabater fulla av tillförsikt och upptäckarlust. Så otroligt söta och fina! Om den ena är en tupp kanske de kan bilda ett eget litet "gäng", men det kanske inte de andra "gamla hönsen" och Nuppe tillåter. Hur det än blir i hierarkin så hoppas jag verkligen det går bra för de kavata småttingarna.
    Allt Gott! Anna-Karin

    SvaraRadera
  29. Skönt att de tog tag i sina liv och inte lät sig ignoreras. Det kommer nog gå bra för de där tre. Upptåg hör väl både barndom och tonår till. Vem vet kanske finns det något ännu godare runt nästa blad :)

    Ha det gott! Carina

    SvaraRadera
  30. Men gud så söta, jag tror jag dör! :O <3 Helt ljuvliga bilder på helt ljuvliga kycklingpycklingar! <3 <3 <3

    SvaraRadera