Morgonsol

Hej sol! Välkommen! Blir så glad när jag ser dig. Jag omfamnar mörkret, men när solens strålar visar sig och precis orkar över åsen för första gången på en månad värmer det ändå hjärtat, känns speciellt och härligt.  Det sägs att vi faktiskt fått 45 minuters ljus tidagre i månaden, men det missade jag.

Får snabbt fatt i kameran som för en gångs skull hittat ner i kameraväskan,  halsduk och fleece. Luften är skön att andas, lagom krispig. Jag kan se andedräktens moln.  Står rakt upp och ner med ansiktet mot solen och sinnena öppna. Djupa andetag. Det är jag, morgonen och solen.  Kanske inte riktigt ändå...
I löven mot staketet jobbar en koltrast ivrigt, rasslar runt. Det droppar från träden. Vänder mig om för att se om nån liten gynnare kanske intresserar sig för nya holken i björken.
Nej, om nån övernattat så har det förstås varit uppstigning för länge sen. En nötväcka byter gren ovanför. Blir medveten om sorlet från morgontrafiken och ett tåg på stambanan som rusar förbi långt bort. Bonden på väg till ungdjursstallet i sin stora gröna John Deere. Tuppen gal i hönshuset och den hemlöse gammelkatten  har väl synlig tagit plats under lutan i väntan på morgonmålet. Dagen har börjat.
Slänger ett getöga på tavlan på garageväggen och konstaterar att solpanelerna alstrat 0,6 kWh redan.

Skogen bakom huset

En lövkrans hänger fortfarande kvar i östra portalen till trädgårdslandet och en låda med krukade smågranar har tillfälligt landat på symaskinsbordet.

Det bär av på en liten tur. Målet är det enorma kornellbuskaget vid järnvägen som är rena guldgruvan så här års. Troligen har någon gjort sig av med trädgårdsavfall som med tiden självsått sig.

Passerar den här sommarladugården. Faktiskt den enda i länet som är inredd för mjölkning. Väl värd att bevaras, men kommer taket att klara en vinter till?

Taket ja... Är det nån som flyttat in och börjat elda... Nej, Ladugården har faktiskt ingen eldstad. Det är fjärrvärmeverkets skorsten som i en viss vinkel hamnade exakt på taket.

Ha det fint