torsdag 26 april 2018

Mångfald - ja tack!

För ett litet tag sen var jag på föreläsning om fröodling anordnad av Länsstyrelsen i Kronobergs län. Det handlade om att bevara vårt fröarv.
Ganska snart stod det klart att det hänt stora ting bakom kulisserna de senaste 20 åren. Programmet för odlad mångfald, POM har genom fröupprop fått in material från över 270 personer i hela landet. Det handlar om både grönsaker och blomfröer, ärtsorter från början av förra seklet, löksorter som hållits vid liv genom att planteras år efter år i många generationer, fröpåsar och frösamlingar som hittats. Allt har katalogiserats, provodlats, jämförts med kända sorter och beskrivits. Fröer har skickats vidare för långtidsförvaring i tunnlar under permafrosten hos Svalbard Global Seed Vault. Ett fantastiskt arbete utfört av riktigt dedikerade människor och det pågår kontinuerligt. Frösorter har uppförökats av medlemmar i föreningen Sesam och har även börjat spridas i vidare kretsar. För några år sen fick jag till exempel tre Signebönor från Blekinge som sen har blivit fler och fler, men det tar tid att samla till stor odling.



Gråärtor
Avfotografering med tillstånd, ur boken Klint Karins kålrot och mor Kristina.

Varje frösort som lämnats in har också fått med sig en historia om hur växten använts, odlats, om personen som odlat, ibland även foton. Ibland vet man i stort sett bara vem som hållit liv i generna andra gånger ger historierna in glimt av livet, en bit kulturhistoria.


Fröpåsar från 1920-talet
Avfotografering med tillstånd, ur boken Klint Karins kålrot och mor Kristinas böna.

Det surras om mångfald, men varför är det så viktigt? Genom åren har man förädlat utsäde för kommersiell odling och tex satsat på egenskaper som ska göra det lättare att hantera en gröda. Den manshöga rågen har blivit knähög och man satsar på hög avkastning, många gånger på bekostnad av smak och näringsinnehåll. Man kan säga att kulturavet som utvecklats under tusen år är en räddningsplanka att komma tillbaka till. Ingen vet vad som kan hända på hundra år. Det finns krigshärjade länder som fått sitt genmaterial så utarmat att de redan står i begrepp att hämta ut sina reserver från Svalbard enligt kursledaren Agneta Börjesson.



Potatislök står på önskelistan. Den förökas endast genom sidolökarna och måste sättas på nytt varje år för att bevaras.
Avfotografering med tillstånd, ur boken Klint Karins kålrot och mor Kristinas böna. Saxen är med bara för att hålla boken uppslagen.

För mig känns det varmt i hjärtat att hålla kontakt med rötterna och kulturarvet. Det är inte så mycket material inlämnat från mitt landskap, men sorter från Småland känner jag förstås extra för.

Det handlar också om att leva nyttigt. Även om jag inte i detalj kan redogöra för hur kemin fungerar (kanske ingen kan) står det klart att ämnen samverkar. För att tillgodogöra sig den ena nyttigheten i en grönsak krävs det även att andra ämnen finns med. Ni kanske kommer ihåg den klassiska kombon c-vitamin - järn som man lärde sig i skolan. För att dra bästa nytta av järnet i nässelsoppan och spenaten dricker man jos med C-vitamin. På många liknande och mer komplicerade sätt samverkar andra ämnen också och desto rikare innehåll i grödorna ju bättre, tänker jag.

Alldeles särskilt intressant tycker jag det är att odla ärtor och bönor. De ger mycket mat och de berikar jorden. Sen tidigare har jag sju, åtta favoriter som avlöser varandra bra under hela säsongen med olika färger, former och hållbarhet. Man vänjer sig snabbt vid att alltid ha egna "hericoverts" i frysen och blir sen gruvligt besviken om de tar slut redan efter jul, för att inte tala om bondbönor.


I år ska jag dessutom odla sju höga kulturarvssorter av gråärt med vackra lila blommor.  Har cirka tjugo frö av varje och det är vad som behövs för att hålla liv i det genetiska arvet. Alla plantor kanske inte blir exakt lika, därför är det viktigt att samla frö från många och blanda från alla i nästa års utsäde. 




Om allt detta, olika sorter och mycket mer kan man läsa i boken Klint Karins kålrot och mor Kristinas böna av Lena Nygårds och Matti Wiking Leino. Kan beställas HÄR

Vill du vara med och föra kulturarvet vidare finns tex gråärten 'Solberga' hos Runårberg. I början av frösäsongen hade Impecta ett par kulturarvssorter av gråärt, men de kan få in fler till hösten.

Föreningen Sesams medlemmar har ett stort utbud av kulturarvssorter av alla möjliga grönsaker. Som medlem kan man snällt be om fröer av andra medlemmar utan motprestation, men i längden är det förstås viktigt att man själv erbjuder nån sort i frökatalogen. Länk till Sesam HÄR

Hos NordGen hittar man sorter som inte finns nån annanstans även potatis. Länk HÄR


Allt gott

--//--

TrädgårdsFägring samlingsplats för aktiva trädgårdsbloggar HÄR

12 kommentarer:

  1. Mycket intressant! All ära och heder till dem som kämpar med detta! Själv har jag fått hem Runåbergs gråärt och odlar gärna flera kulturarvssorter om jag får tag i dem. Plats finns.
    Kram

    SvaraRadera
  2. Hej Anette!

    Ett superviktigt ämne du tar upp, dels för att så många människor genom ideéllt arbete ser till att mångfalden bevaras men även utifrån ett helt annat perspektiv, människans framtid och överlevnad. De kommersiella krafterna har andra motiv och bevekelsegrunder. Där handlar det enbart om avkastning och kvartalsrapporter och konkurrensen inom det ekonomiska systemet är stenhård. Till slut kan ju endast ett företag vara billigast och då kanske vi har en handfull grödor hos ett monopolföretag kvar.

    Mångfald skyddar mot sjukdomar och naturkatastrofer, motsatsen gör det inte.

    Kram!

    SvaraRadera
  3. Vilket toppeninlägg Anette. Jag har varit inne nu och läst på alla länkar. Så intressant och jag säger som Laila, all ära till dem som kämpar med detta. Jag läste om gråärten i vintras och nu funderar jag på att lägga en beställning hos Runåbergs.
    Tack för att du skrev om detta!

    Ha det gott!
    /Anita

    SvaraRadera
  4. Så intressant och så duktig du är som ägnar lite tid åt att odla kulturarvssorter. Vi kommer kanske att behöva allt detta så småningom, vad vet man vad som händer när världen ser ut som den gör. Sen kanske vi själva förstör vår odlingsmark också så att vi kanske får återgå till gamla sorter igen. Ha det fint. Carita

    SvaraRadera
  5. Svalbard globale frøhvelv er en frøbank i fjellet Platåberget, i nærheten av Longyearbyen på Spitsbergen, Svalbard. Anlegget åpnet i 2008 og har plass til 4,5 millioner frøprøver fra nytteplanter fra hele verden. Lageret skal sikre at plantene ikke dør ut i lokale eller globale katastrofer, og for at frøene skal holde seg i mange år holder fjellhallene lav luftfuktighet og en temperatur på minus 18 grader.

    SvaraRadera
  6. Har sått gråärt för andra säsongen liksom bondbönan Solberga. Åker förbi Solberga på vg till min badklippa :) Jag skulle tycka det var spännande om du gjorde ett inlägg/lista över dina bönsorter. I år köpte jag en sort haricot verts av Boäng som heter Allegria. Jag älskar haricot verts så extra fina och smala är bra. En annan aspekt förutom näring osv är att de gamla sorterna fungerade på platsen. Moderna F1 och F2 hybrider är provodlade i bästa fall i Sverige och då antagligen Skåne. Solberga gråärten och bondbönan är odlad i många generationer några mil från mig :)

    Ha en fin helg! Kram, Carina

    SvaraRadera
    Svar
    1. Bohuslän har bidragit med en hel del fröer till genbanken. Roligt när man känner till platserna. Man känner en speciell vördnad för fröerna av blotta tanken på att man själv sår och äter samma sorter som folk i närheten använt i generationer.
      Får se om det blir nån ärt- och bönlista. Det skulle kunna bli en kortare på 7-8 sorter i vår och nåt om bara gråärtor senare i höst. Vi får se...
      Kram
      /Anette

      Radera
  7. Bilden på de fina fröpåsarna från 1920 borde bli frimärken =)
    Mångfald är alltid bra!
    Önskar dig en fin långhelg, så hoppas vi att det blir lite varmare än de senaste dagarna så vi kan vara ute och njuta av allt det fina! Ha det gott!

    SvaraRadera
  8. Så viktigt att vi fortsätter odla kulturarvssorter och så tråkigt att många krångliga beslut och regler gör att det försvåras. Tack för att du håller frågan levande.
    //Helene

    SvaraRadera
  9. POM har gjort ett fantastiskt arbete, nu får vi hoppas att kulturarvssorterna kommer att odlas.
    Kram

    SvaraRadera
  10. Kan bara hålla med att detta är ett viktigt arbete, ett sundhetstecken i vår tid. Det är först genom att gå tillbaks och bevara det som varit som vi lär oss något. Det gäller inom många områden.Tack för att du skriver om kulturarvsorter.
    Ha en bra valborg!
    Luna

    SvaraRadera
  11. Intressant och viktigt inlägg! Stor heder till alla er som håller detta arbete igång!Är mycket förtjust i Haricot verts...har inte änns tänkt att jag kan odla dom själv. Måste genast kolla upp det:))
    Trevlig valborg!

    SvaraRadera