Så klarar jag torkan

6 mm regn på fyra månaderna när man bor på en sandås är ingen lek. De få moln som varit i närheten har gått runt och lyckats missa byn, men på det stora hela är hela trakten snustorr.

Mina närmaste grannar, korna väljer av nån anledning att vistas i solen fast de finns skugga längre bort. Har aldrig sett hagen så torr och neräten.

Bönderna slaktar för att klara foderbristen. Stöd dem genom att köpa svenskt kött!

I trädgården är det inte mycket bättre. Krukor och korgar behöver vattnas varje dag, men desto större planteringskärl ju bättre klarar de sig.

Eftersom det inte finns nån möjlighet att klara alla växter prioriterar jag hårt när det gäller vattning. Viktigast är grönsakerna vi ska leva av nu och kommande året liksom buskar och träd satta de senaste två åren och som inte hunnit etablera sig. Gräsrundeln längs bort där både vi och hönsen vistas mycket fick en sprinkler när vi anlade och den har använts vid några tillfällen. Övrigt gräs är brunt och nerslitet.

Här syns rundeln bättre, halvtorr, men i alla fall lite grönt för hönsen att beta och inte så deprimerande för ögat som övriga trädgården.


I framkant backar med fleråriga ätliga växter som skulle planterats ut i våras, men som nu skolats om till större krukor för att klara vattningen och senare utplantering.


Grönsakslandet där något får rotblöta varje kväll är som en oas bland allt brunt.


Grannarnas brunnar sinar. Vi har två egna brunnar som tur är aldrig har blivit tomma. Den ena vattnar grannens kalvar och den andra är vårt dricksvatten. Till trädgården kör vi sjövatten i tank på pic-up. Vi har en pump i sjön och en mindre hemma. Mannen hinner med tre kubikmeter per kväll. Det ska räcka till Södra filialen också där jag har 150 kvadratmeter vintergrönsaker. Att grönsakerna blir bra är viktigt, både för all möda som lagts ner med sådder, pluggar, markberedning, sättning och täckning innan torkan kom och för att köpa så lite som möjligt. Vi kan nog räkna med att torkan kommer att påverka matpriserna rejält till hösten.

 
Även vanliga år är det viktigt att skydda jorden mot uttorkning och nu förstås viktigare än nånsin. Jag använder ensilage till marktäckning så långt det går, i hallonland, under kål, pumpor, squash, potatis, bönor, kronärtskockor. Det går åt tre ensilagebalar (vita ägg) per säsong. Där det är trängre mellan raderna i pallkragar och andra lådor använder jag gräsklipp så långt det räcker. Några vändor med klippen hann det bli tidigt i våras och det som lades på ligger kvar utan att ha förmultnat. Normalt vid den här tiden brukar jag har fyllt på med två decimeter i ett andra lager.

Mina strutbräken var först ut att ge upp redan för nån månad sen och nu har jag klippt ner hela perennrabatter som inte är prioriterade. Det vissna blir till täckning på andra ställen.

Att dutta runt med vattnet gör mer skada än nytta. Det gäller att ge rejäla rotblötor en eller två gånger i veckan så att inte rötterna luras att dra sig uppåt. Ett nysatt träd behöver 60 liter i veckan en normal sommar. Squash, pumpor, kronärtskockor, sparris, sallat och annat ettårigt behöver jämnare vattning.

Att vattna med slang tycker jag är förrädiskt. Ofta blir det alldeles för lite vatten. Jag har roat mig med att räkna tyst för mig själv hur lång tid det tar att fylla en kanna med slangen och sen räkna lika långt när jag slangvattnar på plats. Det är en dryg väntan. Jag behöver stå kvar dubbelt så länge mot vad jag gjort om jag inte räknat.

Spridare är inte heller optimalt eftersom mycket av vattnet dunstar i värmen även om man kör kvällar och mornar.

Rätt växt på rätt plats. Torrabatterna tillhör det som inte prioriteras och inte har fått en droppe. Här har jag varit noga med växtvalet redan från början och de klarar sig bra även om de bara är hälften så höga och blomningen blir kortare. Bolltisteln har aldrig fått så mycket sol och aldrig varit så intensivt blå.



På andra ställen märks det tydligt vad som hamnat fel och är mer törstigt än jag trott, som till exempel höstsilverax och hortensia. De passar helt enkelt inte i min torra trädgård och kommer att grävas upp. Den som kan tillhandahålla ett bra hem är välkommen att höra av sig. Endast avhämtning.

Vincan i skuggan under äppelträden hoppas jag verkligen klarar sig. Den är vintergrön och bäddar in ett stort område.

En liten regnbågsbräken som jag tror hamnat på rätt plats om stackaren bara får etablera sig. Jag har gett mig den på att plantan ska klara sig. Marken sluttar lite och går inte att punktbevattna med kanna eftersom vattnet rinner av, istället har den fått en PET-flaska som jag fyller på en gång om dygnet.

Djuren har det också tufft. Alla insektsblänk är framme. Jag gillar fat med glaskulor för humlor och bin att landa på så att de inte drunknar. En rödhake har kommit på att använda den flytande ångalstraren i utomhusbadkaret som brygga och hönsen har flera vattenhål att välja mellan.  

När jag skulle gå in efter fotorundan hade jag ändå hela hönsgänget efter mig. Inte för att de skulle åt samma håll, utan skyndande med tuppen i spetsen för att hinna ikapp mig och med det speciella tiggarkacklandet som annars bara hörs på hösten när det börjar bli ont om mat i trädgården. Alltså redan dags att börja stödfodra. Sprang genast och plockade några nävar röda vinbär och hämtade solrosfrökärnor, kvar från i vintras, i väntan på att returbrödet från matbutiken ska tina.

Har ni äntligen fått regn eller hur klarar ni torkan?

--//--

Trevliga trädgårdslänkar HÄR