Årskrönika 2014

Oj, vad det här året har gott fort! Mitt första år som bloggare. Det har varit en fantastisk upplevelse att få vara en del av bloggvärlden så här långt, ta del av alla era härliga inlägg och vackra bilder. För att inte tala om alla vänliga, informativa, intressanta och roliga kommentarer ni tagit er tid att skriva. Varmt tack alla rara bloggvänner! Det känns verkligen som om jag fått en gäng nya kompisar, som intresserar sig för små och stora händelser i trädgården och delar med sig av både skratt och gråt, fröer och plantor.

Önskar er alla

Här kommer en liten krönika över trädgårdsåret 2014
Januari började med att LillAstrid förälskade sig i en koltrast. Friaren satt timme ut och timme in på en syrengren i sin svarta blanka skrud och sin lysande gula näbb och LillAstrid tillbringade varje dag under grenen i murgrönan och ville inte gå in fast snön vräkte ner.

I slutet av februari konstaterade meteorologerna att vi hade vår i hjärtat av Småland och snödropparna tittade fram.
                                         
         
I mars fanns det faktiskt kål, persilja, kryddor, skott av bondbönor och vitlök i trädgårdslandet, trots att jag inte anlagt nån varmbänk. Morötterna såddes ovanpå snön.

April kom och våren exploderade. 'Persian Pearl' fick vara i fred för både sork och rådjur.
                                       

Maj och kattfoten blommade som aldrig för mellan springorna i gatstenen

           Juni och ärtväggarna skärmar av mot arbetshörnan.

            Juli, tigerliljorna 'Sweet Surrender' slår ut.

          

Augusti med gulbladig anisisop och sötpotatis.  

September, höst i bersån med rökmaskin i badkaret.

                  I oktober glänser kopparstarren.

November är mörk och grå men från köksfönstret ser jag ut i den upplysta syrenbersån och håller modet uppe.

December, trädgården får ett nytt fågelbord, lite roligare än den upp-och-nervända PET-flaskan i trädet bredvid.

Och idag har ljuset kommit med snö och -18°. Skönt att det äntligen är vinter och under de ljusstarka lamporna i garaget står tomatskott, pelargonier, gynostemma, agave, olivträd och mycket annat, vilar väl skyddade och laddar för en ny fantastisk trädgårdssäsong.

Ha det så gott

Djupdykning i granarkivet

Får en gran se ut hur som helst? Ja, i alla fall om man gör en djupdykning i mitt granarkiv. 

Gran full av papperspyssel.  Helt i min stil, gillar papperspyssel, men när det kommer till kritan väljer jag nog gärna ett färgtema och blått går bort. Den här är från Konsthallens julutställning.

Små minigranar är nästan ett måste och ofta hamnar de i burkar. Kottar går inte vara utan.

En period var det mycket vitt och romantiskt. 

Under flera år var jag granallergisk och då blev det manshög slöjdad gran i byggsats. Plastgran är inget alternativ för mig. Hellre gran utomhus eller klematistorn med slingor eller varför inte både och.

Ett år deltog jag i en grantävling med mina återbruksdekorationer. Valde att dekorera med is- och snökulor av kasserade A 4 papper och cellofan. Kom faktiskt tvåa.

Mannen som alltid skrytit om hur duktig han var på att virka i syslöjden fick i uppdrag att virka en matta av gamla julklappssnören. Han virkade och virkade varenda ledig stund hela semestern det året. Till och med under husbilsveckorna fick mattan följa med. Den blev verkligen kitschig och som jag tänkt mig, men under hemmagranen blir det oftast ingen matta alls, möjligen en filtad.

Paketen har jag flätat av korta remsor från mjölkpaket. Vill minnas att det gick åt 50 kartonger till en box med lock. En förskola samlade mjölkförpackningar till mig. Använde varken tejp, klister eller häftklamrar, men ändå blev de ganska stabila. Så här flera år efteråt känns ju projektet helt galet, men ibland är det kul att prova om en idé fungerar och det här var ett sånt tillfälle.

Hantverkarnas gran kändes hemtrevlig och trygg.

Estetprogrammet dekorerade i  blått.

Nån sprejade rött.

Floristerna dekorerade med blommor och levande material. Det fanns många fler deltagare, men de var de här som stack ut.

För mig är det ingen jul utan gran. Den kan nästan vara hur liten som helst, bara det är en gran. Hur den blir klädd är en humörfråga. Det finns ett jättelager med pynt att välja bland. Gammalt pynt från 1950-talet och bakåt, samt hemmagjort känns extra trevligt. Får se vad det blir i år...

Hur kommer din att se ut?

Önskar dig en fin julvecka

Morgonstund har guld i mun

Att tassa upp medan huset fortfarande sover, tända morgonljuset på frukostbordet och sätta gröten på spisen. Det är skönt att mjukstarta dagen ibland. Serverar katterna frukost. I bästa fall dyker de upp samtidigt. Fixar och donar.

I köksfönstret metallstjärnor i mässing och koppar inköpta på höstens storloppis i grannbyn. Förr tyckte jag denna typen var så otroligt fula, men nu har de blivit snygga helt plötsligt. Visst är det väl konstigt vad smaken kan ändra sig. Bläddrar i söndagsbilagorna. Dags att ta tag i dagen.

I garaget har sticklingar av snötörel, pelargoner, gula novemberkatusar och skott av F1 tomathybrider setts över, liksom agaveplantor och kaktusar. Allt står med extrabeslysning på timer och behöver lite vatten med jämna mellanrum. Det är knökfullt på extrahyllor och bänkar trots att jag har en egen garageplats till mitt förfogande. Solrosskott och höstsådd machésallad i krukor trängs med redan överblommade amaryllisar och material till juldekorationer som är på gång.

Men först ska vi till hembygdsstugorna och förbereda lite för eftermiddagens julmingel med glögg, lotterier och utställning med byns hantverkare och konstnärer. Inget stort evenemang på nåt sätt, men ett tillfälle att träffas och småprata. På sommaren blir det mycket stakethäng, men på vintern ser man knappt av grannar och bybor över huvud taget, så det här blir ett trevligt "häng". Hagen med hembygdsstugorna kommer att lysas upp med marchaller och eldkorgar, några utvalda träd får egen belysning och granen ger stämning. Barnen har möjlighet att lämna önskelistor till tomten som sitter i gungstolen vid brasan.

Det blir nog en fin dag.
 

Kram

Vegetariskt julbord

Igår kväll avnjöt jag ett helvegetariskt julbord för första gången i mitt liv. Det var mycket. Det var gott. Det var färggrant. Det var Kravmärkta råvaror och det var närodlat. Till och med nubben var ekologisk. 

Denna händelse tilldrog sig i Linnés Råshult, alltså Carl von Linnés födelsehem utanför Älmhult i Småland. 
Kvällen började med vit glögg och eldshow utomhus under fullmånen. Sen gick vi in och njöt av den goa stämningen, lagom men fint julpyntat, gran, julbonader, stjärnor, gamla allmogeskåpet fyllt av äpplen, stjärnor av virkade dukar i fönstren, sprakande eld i öppna spisen och i centrum julbordet som fylldes på medan jag och några till kämpade med att få till några vettiga mobilfoton. Det gick faktiskt inget vidare i halvskummet. 

Hade velat visa den fluffiga grönkålen i jättekeramikskålen. De heter väl nåt särskilt de där stora faten med pip, men just nu har det fallit ur minnet. Andra vackra keramikfat fyllda av marinerade morötter, pumpasallad, rödbetskräm så god att jag kunnat äta den till efterrätt också. Hembakade bröd och fröknäcke. Hummus på kikärtor och på torkade gula. Mannens favorit, inbakade grönmögelostar i filodeg. Han åt fem knyten! Bakade, små rödbetor med fetaostkräm och jättekapris.
Det fanns många fler kalla rätter. Jag hade behövt ta anteckningar för att komma ihåg allt.

Curator Karin Sahlström skriver skyltar till  maträtterna för oss med specialkost, gluten, laktos, chili...

 

Julbordskocken Erik Måneld

Sen kom vi till varmrätterna. Sötaktig grillad vitkål i ganska stora bitar som jag lätt skulle kunna servera med några vildsvinskorvar eller en svamppaté vilken dag som helst i veckan här hemma. Rostade palsternackor som gått på svag värme 12 timmar. De söta smakerna hade lockats fram samtidigt som de fått en fin yta. "Vanliga" rostade rotsaker, buljongkokt grönkål och olika pajer.

Vid det här laget var jag ganska behagligt mätt och hade redan ätit vad jag annars skulle nöjt mig med på tre dagar hemma.

Som tur var blev det några avbrott här och där för lite allsång och folk klämde i så det kändes som vi blev som en stor go massa fast vi var 40-45 personer som inte träffats tidigare.
Det var bordsplacering och vi hamnade tillsammans med sommarkockens familj på fyra personer. Lite trevande konversation i början men sen lossnade det ordentligt. Det visade sig att ett av paren delade min passion för höns och det kan man ju prata hur länge som helst om. Fem av oss hade ägt en moped när vi var i tonåren och en hade haft sin farfar i vår by. 

Helt oväntat dök Carl von Linné upp i gestalt av Anton Härder som guidar hela somrarna på området. 
Han saknade inte heller ord. Hade mycket att berätta som var både roligt och lärorikt om växter och sitt liv.

Under tiden dukades dessertbordet. Vi hittade knäck och marsipangodis upplagt på våningsfat av återbrukat porslin, smaksatta indiska yoghurtar och en risdryck smaksatt med julkryddor, så god att jag idag ska ringa herr Måneld och be om receptet. Till detta kaffe och te förstås.

Tre och en halv timme försvann i ett nafs och när vi reste oss från bordet och skulle skiljas från sällskapet kändes det som om vi skulle kunna bjuda hem det här trevliga gänget när som helst och fortsätta diskussionerna om mopedflyg, resor till Indinen, trädgård och odling.

Ett litet inköp blev det också... ett flätat fågelbord som nästan känns mer som en skulptur med inflätat hampasnöre i toppen och träskiva med barken kvar som botten. Inte världens mest praktiska fågelmatare, men vi har en PET-flasksmodell också där det går åt en liter frön om dagen. Ska impregnera pilhuset med linolja och terpentin så det håller sig fint flera år.


Kan tipsa om att Linnés Råshult är en fantastisk plats att besöka året runt och särskilt sommartid med sina ängar i naturreservatet, ekologiska odlingar, örtagård, Linnés stuga, restaurang och café. www.linnesrashult.se/

Ha det fint

Julens startskott

Har njutit av alla era fina dekorationer till advent när jag surfat runt. Här är det inte så pyntat ännu men det förstås kommit upp stjärnor och nån stake. Allt eftersom julen närmar sig blir det mer, särskilt ris, lökar och mossa.

De senaste veckorna har gott åt till att förbereda för julmarkanden i dagarna två på Kulturparken, Växjö. Den känns som julens startskott och Mannen och jag brukar bidra med bockar, kransar och andra dekorationer. Tycker om att jobba med naturen, vackra mossor, grenar, ris bär. Tycker om hur det olika materialen känns och hur de doftar av kåda, jord och skog. Det är avkopplande att pyssla och en idé ger en annan som sen måste ut ur hjärnan via händerna. Mannen svetsar stommar till takkronor och stjänor och är en hejare på enriskransar.

Så mycket tid till fotande blir det förstås inte så ni får hålla till godo med mobilbilder.

Vet inte vem som har ritat entrérummet till Smålands museum (som ju är en del av Kulturparken) men det är ett stilrent och vilsamt utrymme med byggnader på tre sidor, golv av röd natursten och gång av jätteblock och smågatsten. Rund damm, bambu, urnor. Funderar på att göra ett inlägg om bara detta rum framöver.Tänk att få stå under en robinia med sina julsaker och bara njuta. Kan det bli bättre...

68  utställare var vi och man kunde verkligen hitta allt från designelevernas alster, till kläder, smycken, massor av mat, hård- och mjukslöjd, glas (vi är ju i Glasriket), skinn och halm. Många har jag träffat tidigare men också några nya.

Tänkte förstås trädgård och natur när jag minglade runt bland allt fint...

 Gunilla Gunnarssons ullkuddar. Vill ha!

Ann-Louise Fransson, Botanikan med örter och salvor. Lavendel för mjuka hälar, ringblommmor mot nariga händer och daggkåpa som verkar sammandragande för slätare hy. Tänk så mycket användbart  det finns i naturen och våra trädgårdar. Har hört Ann-Louise föreläsa om örter och deras effekter och det är mycket intressant. Fastnade också för presentationen. Inte det lättaste att visa upp flaskor och burkar på ett inspirerande sätt, men visst har hon lyckats bra. 

Provsmakade vit glögg på björksav från Björka gård. Om jag uppfattade rätt, bestod 65 % av björksav som i sig är söt och mindre vanligt socker behövs.

 Svag för trådslöjd och tvålar som ser ut som stora chokladbitar från Solberga Naturprodukter, Jät.

Växjös anrika karamellfabrik dukade upp med brända mandlar, strutar och stänger.

 När vi höll på att packa ihop kom en ung man ut från restaurangen mitt emot.
- Hej! Vi har fått skinkmackor över. Vill ni ha så är ni välkomna in när ni är färdiga. 
- Ja tack!
Nu är ju inte jag, varken bröd eller skinkätare, men Mannen satte i sig en smarrig macka. Jag höll sällskap med ett gott grönt te kryddat med rostat ris som serverades i en liten örlös kopp och behagligt lät händerna kupas runt.
Märkte att hela stället bytt stil från retro-återbruk till sparsmakat japansk med nya namnet Isakaya. En japansk pub eller "slink in" och slinka in kommer jag att göra fler gånger. Funderar över om ungdomarna blivit trevligare nu för tiden eller vad har hänt?

Nu ska jag fortsätta njuta av adventsstämning och pysslande.

Ha det så gott!