Samla tomatfrö

Det är inte ofta jag köper tomatfrö. Nya sorter tillkommer förstås hela tiden fast genom byten och favoriterna tar jag sen enkelt egna frö av.


Nu är de flesta frö insamlade. Endast ett par sega eftersläntrande bifftomater återstår att ta från.

I mitten av säsongen väljer jag ut de tomater som är mest representativa för sorten, ofta de större på plantan. De ska vara friska och fina. Om till exempel några tomater har spruckit, kan det vara frestande att ta dem till frötomater, men att skaleet spricker lätt är ju ingen gen jag vill spara på, tvärtom. Alltså samlar jag hellre från de plantor som klarat sig bättre.  Det optimala är att ta från ett par olika plantor för att få fler anlag representerade.

De kan vara en fördel att samla från flera sorter samtidigt. Då blir det tillräckligt mycket tomatkött över när fröna är tagna för att laga nån god röra. För att slänga en massa mat vill man ju inte.

Så fort tomaten lämnat plantan skriver jag en namnsticka, för mitt minne är oftast kortare än jag tror och kanske hinner jag inte ta hand om dem på en gång. Många medelstora, röda går dessutom inte skilja från varandra utseendemässigt men kan ändå har helt olika egenskaper vad det gäller hur tidigt de mognar, höga eller busk, sjukdomsresistens, hur de tål dåligt väder, avkastning, hårdhet på skalet och så förstås smaken.

Man kan klämma ut kärnorna på ett kaffefilter, låta torka och pilla bort dem när man ska så, men det där pillandet gillar jag inte och det följer också med frön som inte är grobara. Inte min grej helt enkelt.

I köket sköljer jag av tomaterna, delar på mitten och gröper ur med en liten sked. Vissa, väldigt saftiga sorter är enklare att klämma ur.

Fröna hamnar i var sitt glas med sin namnsticka och lite vatten. Ibland kan diskbänken vara helt full av brickor med glas och skåpet tomt eftersom jag samlar från cirka 30 sorter per år och ofta flera omgångar av samma sort. På diskbänken är de skyddade från direkt solljus.
När man tar hand om flera sorter samtidigt är det viktigt att skölja kniv, skärbräda och sil mellan varje sort så inget frö fastnat och hänger med till nästa omgång. Det kan bli förvillande överraskningar annars när plantorna börjar växa.

Efter nån dag börjar fröna att jäsa lite grand - fermenteras. Det geléaktiga höljet som är till för att skydda mot bakterier och svamp bryts ner, vilket gör fröna mer lättgroende. Jag brukar ha 100 % grobarhet på eget frö. Omogna, skadade och för små frö flyter upp till ytan och möglar. Det kan se lite äckligt ut, men ska vara så. Efter fem till sju dagar är geléhöljet upplöst. Allt klägg på ytan skummas av och fröna sköljs med rumstempererat vatten i sil. Man kan få hjälpa till lite med fingret och putta dem lite fram och tillbaka för att bli av med de sista köttresterna.

Sen häller jag upp dem på ett fat och delar på dem så de ligger en och en. Brukar använda namnstickan.  Ofta blir det lite vatten på fatet, men det dunstar under dagen. Skyddar från direkt sol. Efter ett par dagar är de lätta att skrapa ihop med hjälp av stickan. De får en torkdag till innan de åker ner i en väl märkt provpåse som hamnar i tomatkartoteket.

Fröna förvaras svalt och mörkt. Kan även frysas, men öppnar man påsarna och fryser igen, kan lätt kondens bildas som förstör.

Just nu finns det cirka 150 sorter i min samling, men jag sätter som sagt inte alla varje år och hela tiden byts sorter ut mot liknande med bättre egenskaper. Den goda hållbarheten gör tomatfrö till ett kul samlarområde. Även om grobarheten sjunker något för varje år så kan man mycket väl så frö som är upp till sex, sju år gamla och ännu äldre.

Se upp med F1 hybrider! På köpefröpåsar står det ibland F1 efter sortnamnet, vilket betyder att fröna är första generationen efter korsning mellan en bestämd mamma och pappa. Tar man frön från såna tomater kommer alla anlag som de båda föräldrarna hade att poppa upp och ingen kommer att se ut som ursprungstomaten. Med lite tur kan nån bli god, men oftast smakar de inte bra alls. Tar man frö av en butikstomat vet man alltså inte om det är en F1 eller ej.

I korthet:

Välj frisk tomat
Skriv namnsticka
Skölj, dela, gröp ur
Lägg i glas med lite vatten
Låt stå ca en vecka
Skumma
Skölj i sil
Låt torka på tallrik
Förpacka
Förvara svalt, torrt och mörkt

Instagram @atligatradgarden

Länksamlingen TrädgårdsFägring

--=0=--

Höstkrans

Ingen höst utan krans, ofta hinner jag avverka ett antal på dörren. Älskar att strosa runt i trädgården, plocka material och fundera över kombinationer. I år tycker jag det finns ovanligt mycket material att välja på eller surfar jag möjligen på en kreativitetsvåg. Nästa helg är det skördemässa i grannbyn och då ska jag ha ett helt gäng med mig, tjocka, smala, stora, små, hjärtan och kanske jag hinner med lite annat pyssel också.
Så länge bjuder jag på den här som är enkel att göra. Mossa på halmstomme är ofta en bra bas.
 

Man kan tänka på att mossa växer långsamt och inte skala en hel sten utan ta en bit här och där. Mossa ingår inte i allemansrätten.

Du behöver:

Halmstomme

Några sjok mossa

Paradisäppeln (kan ersättas med nypon, rönnbär)

Grön outslagen kärleksört (kan ersättas med broccolibuketter)

Grön spoltråd

 

 Gör så här:

1. Trä en bit spoltråd igenom paradisäpplena och tvinna ihop dem tre och tre.
2. Lägg sjoken av mossa över kransen och linda fast med spoltråden.

3. Placera ut äppelknippena så du ser att de blir jämnt fördelade.

4. Vira fast små buketter av kärleksört och varva med äpplena.

5. Avsluta med en ögla att hänga i.

@atligatradgarden
Länksamlingen TrädgårdsFägring

==000==

Mina odlingar - krukor, byttor, hinkar

Tidigare publicerat i serien: 
-Södra filialen
-Trädgårdslandet
-Pallkragarna 
-Ätliga skogsbrynet

I en liten trädgård är alla upptänkliga utrymmen tänkbara odlingsytor, krukor, byttor, hinkar, korgar, amplar och vad som kommer i min väg. Man skulle kunna tro att odling i lösa kärl inte gör nån större skillnad eller knappt är värda att nämna i självförsörjningssammanhang, men 40 tomathinkar täcker mer än väl in vad vi behöver för att förädla och vara helt försörjda med egna tomatprodukter året runt. Lägg därtill ett tjugotal stora krukor med godistomater.

Detta är Tomatgången i början av säsongen innan plantorna börjat ge.

Tomathinkarna fyller ut och ramar in längs väggar och passager och det brukar kännas tomt vid denna tiden när de är på avveckling. 

Pendulina

 Det hamnar också tomater i rostiga zinkkärl, amplar och en och annan korg som dekoration i potteriet runt växthuset, där de blandas med murgrönor, gräs och sommarblommor i en röra som jag tycker känns hemtrevlig.  

I åtta av de specialgjorda jätteamplarna som hänger på ställningar i trädgårdslandet (det finns alltså en ställning med fyra till) har jag remonterande jordgubbar. Fördelen med att utnyttja luftutrymmet är ju uppenbar, men också att plantorna får vara ifred för sniglar och sork. Till och med fåglarna lämnar dem i fred.

Mycket förgros för att planteras ut i plantor och då blir det ibland en och annan växt över som hamnar i Bullens stora korvburkar som fått hål i botten. Plantor som jag för tillfället inte vet var jag ska göra av som de rosa jordgubbarna jag fick i present, kan också mellanlanda i en burk. Det må se stökigt ut, men finns det struktur och ordning bland odlingarna i övrigt tycker jag några färgglada burkar rätt av kan pigga upp.

Myntor och andra invasiva växter är ett kapitel för sig. De måste hållas kort för att inte trassla till odlandet och ställa till med en massa extra arbete. Varje sort har en egen korg som de tycks bli fler för varje år. Korgarna fungerar ypperligt så länge man är noga med att plantera om åtminstone vartannat år. Det är nytillväxten som levererar stora friska blad medan mitten blir mer torr och tråkig. Efter omplantering återplanterar jag en tuva på ca 10x10 cm som ger fräsch nytillväxt och i stort sätt fyller korgen på ett år, lite beroende på sort. Fyra hinkar skördade 2-3 gånger per säsong räcker till en kopp mynta per dag tills det är dags att plocka igen. De övervintrar dessutom som de står i korgarna under hela vintern i zon 4.

Citrontimjan i balkonglåda som planterades tidigt på säsongen. Så här i efterhand tycker jag att det kunde varit snyggt med nåt blommande mellan timjanplantorna, salvia kanske. Lådan har levererat hela säsongen, blommat klippts ner och laddat om så här fint. Nu skördar jag för torkning och sätter sen in lådan i kallväxthus för citrontimjan brukar inte övervintra på friland hos mig. Jag har en liknande balkonglåda att byta med. Dags för lite höstfägring.
Tips: De flesta kryddor gillar sol, kan klara uttorkning om olyckan skulle vara framme och passar ypperligt i kruka och balkonglåda.

Nackdelen med alla byttor skulle väl vara vattningen. Det tar sin lilla tid varje kväll, särskilt om det är en riktigt varm sommar. Man får också tänka på att blanda i långtidsverkande gödsel i form av pellets vid planteringen och gärna gödselvattna dessutom när det gäller tomater och jordgubbar, men faktum är att korgar och hinkar är ett ypperligt sätt att odla på i den lilla trädgården, på en uteplats eller balkong. Man behöver inte heller låsa sig för en möblering utan kan flytta runt som det passar när som helst och sniglarna lämnar oftast grödorna i fred.

Instagram @atligatradgarden

Länksamlingen TrädgårdsFägring