Julbordkalender 2019, lucka 22

Idag gästbloggar Malou Augustin som gillar att odla udda växter som smultronträd, wasabi, elefantvitlök och pawpaw, men också helt vanliga saker som palsternackor och persilja. Palsternackor är jag själv rätt dålig på att använda så det här receptet ser jag fram emot lite extra att få testa. /Anette
 

Välkommen till min lucka i julbordskalendern!
Jag heter Malou är trädgårdsmästaren som varit växtnörd längre tid än vad jag själv kan minnas, men min familj berättar gärna minnen från när jag var barn.
Odlar gör jag i en bergig villaträdgård i Göteborg som jag sakta men säkert börjar växa ur.
För de senaste åren har mitt odlande gått över mer och mer mot ovanligare sorter av träd, buskar och perenner som jag gärna förökar. Så köksträdgården börjar alltmer likna en plantskola.
Trots det finns det vissa basgrödor som är ett måste varje år. Trotjänare som ger bra skörd och som ingen i familjen verkar ledsna på. De bara måste få ordentligt med plats.
Två av dem är Palsternacka och slätbladig Persilja.

Jag sår palsternackan på en gång när jorden tinat upp på våren. Då sår jag dem i små kluster med ungefär 5 frön tillsammans med 20 centimeters mellanrum. De växer till sig fint och blir stora och fina trots att de samsas om utrymmet.

Persilja är något vi konsumerar i mängder, istället för sallat, i såser, grytor, kryddsmör med mera. Jag bredsår därför ungefär 4-5 fröpåsar över en yta på ungefär en halv kvadratmeter. Här är det vintersådd som gäller för mig, jag tycker att persiljan gror bäst då.
Vid vintersådd strör jag ut fröna på den frusna jordytan och toppar med köpejord. Är det snö ute skrapar jag bara bort den först. Är jorden inte frusen här i Göteborg gör jag ändå likadant för att slippa kladda med den geggiga vinterjorden.

Recepten jag har valt varieras och återkommer i olika skepnad beroende på årstid, vad som finns att ta av i trädgården eller kylskåpet eller helt enkelt vilka smaker jag är sugen på just då.
Beroende på smaksättning fungerar de lika bra till sommarens grillning eller som nu, på julbordet.
Jag fullkomligen älskar julen och varje år tillkommer något nytt vegetariskt på julbordet för jag själv äter helst vegetariskt och försöker inspirera resten av släkten att göra detsamma.
Palsternackan kommer att få hamna som nykomling på julbordet i år.
Barnen har gjort tummen upp för den och även om mina barn älskar alla typer av grönsaker så tror jag att den här söt-salta palsternackan med saffran passar även lite mer skeptiska barn.

Plasternacka med saffransbrynt smör och smörfriterade salviablad

8 halvor

4 Tvättade palsternackor
50 gram Smör
1 pkt Saffran
Färska salviablad
Salt
Svartpeppar
Flingsalt

Gör så här:

Sätt ugnen på 200 grader

Dela palsternackorna på längden och lägg i en ugnsfast form.

Bryn smöret ihop med saffran i en liten kastrull.
När smöret brynt, lägg i avtorkade saffransblad och låt fritera tills de fått yta.
Ta upp salviabladen och lägg på hushållspapper för att rinna av.
Ställ smöret åt sidan.

Skeda över hälften av det brynta saffranssmöret på palsternackorna.
Salta och peppra efter smak.
Ställ in palsternackorna i ugnen.
Efter ca 10 minuter skedas resten av smöret över palsternackorna.

Låt stå tills de fått färg och blivit mjuka. Känn efter med sticka.

Ta ut ur ugnen och strö på salviabladen och flingsalt innan servering.

Min tappning av Tabbouleh är en ständigt återkommande rätt hemma hos oss som känns fräsch och är ännu godare dagen efter. Eftersom den är så populär har den även hamnat på julbordet.

Julig Tabbouleh

8 små portioner

3 dl Bulgur
6 st Tomater
2 st Apelsiner (saften)
1 st Granatäpple
Persilja, ju mer desto godare
Mynta, motsvarande en köpt kruka
0,5 dl Olivolja
Salt
Peppar
Kryddpeppar efter smak

Gör så här:
Koka bulgur enligt anvisningar på förpackningen i lättsaltat vatten. Låt svalna eller skölj i kallt vatten och låt rinna av.

Finhacka tomater, persiljan och myntan och lägg i en skål.
Ta ur granatäppelkärnorna och lägg i skålen.
Pressa ner Apelsinjuicen och häll i olivoljan.
Mortla kryddpeppar och tillsätt ihop med salt och peppar efter smak.

Blanda ordentligt.

Blanda därefter i bulgur och smaka av för eventuellt mer salt och peppar.

Servera rumstempererad.

Jag vill passa på att önska en riktigt god jul med god mat, kärlek och välmående.

Varma kramar från Malou ♡

Mig hittar ni på
Instagram @evergreengarden.se
Hemsida/blogg evergreengarden


Anette Brunsell
Instagram @atligatradgarden

Julbordskalender 2019, lucka 19

Här hittar vi trädgårdsmästare Kristine (Kitty) Vesterlund från Österbotten, Finland. I Blogglandia känd som Drömgården. Jag gästbloggade i hennes adventskalender i fjol och fick välja vilket ämne jag ville. Det var också det gästspelet som inspirerade till att bjuda in gästbloggare till mig i år för att göra ett gemensamt julbord, men jag är lite strängare med ramarna och har gett temat "Nåt till julbordet med odlat som huvudingrediens".

Blev så glad att Kitty valde en rätt som jag tycker representerar Finland. /Anette

Strax i utkanten av Jakobstad (Finland odlingszon 4) har jag i många år odlat olika ätbara växter och grönsaker till min familj. För tre år sedan ville jag slå på stort för att vi ska äta mera av det som vi odlat själva. Jag hyrde en odlingslott (ogräsåker) på 200 kvm som jag började bygga upp från ingenting. Har inte hela lotten odlingsklar ännu, men förhoppningsvis blir den klar under nästa säsong.

För mig har det varit viktigt att visa våra barn att maten inte växer på butikshyllan, utan den kommer från ett frö, som vi hjälper att växa i fin jord som vi själva bygger upp från naturmaterial och som mognar till fin mat via vår skötsel, kärlek och inga bestrutningsmedel! Att kunna plocka med sig ett gäng grödor och gå in och tillreda en måltid för familjen som är ren och närproducerad. Mina barn är redan 10 och 15 år, men de äter betydligt störra variation av grönsaker när vi odlar dem själva och har lärt sig uppskatta dem när de sett arbetet bakom, från frö till skörd, och även själva varit involverade. Det är något jag vill föra vidare.

Därför vill jag nu bjuda på ett recept som kan göras vilken årstid som helst, av både färska och frysta grönsaker.

Nu i jultiderna händer det sig att man har hem gäster titt som tätt. Varför inte göra något riktigt enkelt och snabb av något man själv odlat. En salt pirog som kan ätas som den är, till kaffet/glöggen eller tillsammans med sallad som en måltid. Enkel och snabb att göra, enkel att äta!

Jag gör ofta salta pajer som jag bjuder på när jag får hem gäster, eller tar med ifall jag åker hem till någon. Receptet är vegetariskt, men innehåller anemaliska produkter som enkelt kan bytas ut till veganska. Kikärterna som jag har med som extra protein, ger även en fylligare känsla i pirogen, men kan bra bytas ut mot exempelvis bondbönor eller morotstärningar.

Spenat-fetaostknyten

Recept:
10 smördegsplattor (1kg)
120 g spenat
50 g grönkål
1 charlottenlök (ca 70g)
1 pkt kokta kikärter (230g)
1 pkt fetaost (200g)
2 tsk grönsaksbuljong
svartpeppar
rosépeppar

Grovhacka spenaten och grönkålen och sätt ner dem i en stekpanna med olja, peppar och en finhackad lök och grovhackade kikärter. Tillsätt grönsaksbuljongen (jag använder pulver, fond går också) och vänd runt dem på medelhög värme tills de mjuknat lite.

Ta pannan av värmen och smula ner fetaosten o grova bitar. smaka av. Jag hade en ganska salt fetaost och tillsatte därför inget salt. Det ska gärna smaka av rosépepparn.
Halvera alla smördegsplattorna och klicka ut blandningen i mitten. Vik de små plattorna dubbelt och tryck till kanterna så att de inte öppnas.
Pensla med ägg och strö på lite sesamfrön.
Ställ in i ugnen på 200 grader varmluft ca 15 minuter.

Jag serverade mina knyten med en ljummen tomat-kikärtssallad.
Halverade körsbärstomater, hade tagit undan en näve av kikärterna som skulle till pastejerna, lite grovt fördelad spenat, salt, svartpeppar och en skvätt citron. Släng det runt en stund i en stekpanna tills det är lite ljummet och servera direkt.

Du kan lika bra plocka pirogerna i en korg och ställa på bordet så får gästerna äta dem med händerna.

Mer om mig, mina odlingar och skörderecept hittar ni på bloggen, youtube och instagram. Jag hinner inte uppdatera bloggen lika ofta i nuläget, men där finns massor av material att läsa. Är rätt aktiv på instagram dock.

Blogg Drömgården

Instagram @dromgarden_kitty

Youtube Dromgarden blogg

Anette Brunsell
Instagram @atligatradgarden

Julbordskalender 2019, lucka 18

När jag frågade Eva Robild om hon vill gästblogga tänkte hon först på att dela just detta receptet med valnötslikör, men sen hade bilderna gömt sig och hon valde att bjuda på fruktremmarna under lucka 2, fast då hade jag ju blivit så sugen på likören att Eva tog en ny bild och det fick bli två inlägg.
Om ni missat så är Eva Robild redaktören bakom alla de populära trädgårdsprogrammen med gänget Pernilla Colt, John Taylor, Malin Persson och Tareq Taylor, dessutom frilansjournalist och författare till en lång rad böcker, föredragshållare m.m./Anette

Valnötslikör

Det är receptet är ett resultat av ekorrarnas och kråkornas härjningar i mitt valnötsträd. De äter nämligen gärna upp nötterna innan jag hinner skörda dem. Men så kom jag på att om jag plockar valnötterna omogna, med det mjuka gröna ytterskalet på så hinner jag före! (Jag lämnar lite åt djuren också.) Dessa mjuka gröna valnötter är precis vad som behövs för att göra en liten sats delikat valnötslikör. Använd handskar när du plockar och rensar valnötterna då det gröna skalet avger en svart färg som är svår att få bort, men också ger den läckra färgen till likören.

Receptet har varit publicerat i min bok Odla ätbart som jag gjorde tillsammans med Pernilla Bergdahl, fotograf.

10 valnötter med det gröna ytterskalet kvar

3 dl brännvin special

3 dl socker

Tvätta nötterna och lägg dem i en burk. Häll på spriten, det är viktigt att det täcker. Låt stå i rumstemperatur i 2-3 månader. Först blir vätskan svart, sedan brun. Då är det dags att sila bort nötterna och lösa sockret i vätskan. Låt eftermogna minst fram till jul, ju längre desto bättre. Efter hand så mörknar också färgen och blir läckert svart igen! Valnötslikören är god att dricka i små mängder (sött, sött), men också att hälla över glass eller på en god men lite torr sockerkaka.

Hemsida robild
Instagram @robilde

Anette Brunsell
Instagram @atligatradgarden

Julbordskalender 2019, lucka 15

I dagens lucka bjuder Monika Söderström på sötsaker. Bland mycket annat driver hon den trevliga och informativa bloggen GladiGrönt som jag följer och vi odlar dessutom båda i zon 4 även om det är mer än 80 mil mellan hjärtat av Småland och Höga kusten, fantastiskt eller hur? / Anette

Jag bloggar på GladiGrönt, har visningsträdgård vid vårt sommarställe i Höga Kusten, erbjuder olika trädgårdstjänster, säljer de populära kastanjestaketen, föreläser och håller kurser, skriver och fotar för trädgårdstidningar och trivs som allra bäst när jag får jobba i trädgården och se att det växer och utvecklas. Och ja, jag gillar den gröna färgen skarpt, speciellt nyansen på de nyutslagna björkarna!

Lyxig Pink Marmalade av hallon och choklad

På vårt julbord har sötsakerna en given plats. Senare på kvällen efter att julmaten är uppäten förstås. Jag brukar baka mycket, oftast blir det 13 sorters kakor och bullar. När alla fyra barnen bodde hemma var det större åtgång än nu, men det är fortfarande lika kul att baka. Och en del favoriter går det inte att vara utan. Olika sorters hemlagat godis brukar det också bli, men senare år har jag sparat det till nyår. Många av mina recept finns på bloggen, sök där bara på jul, godis, eller en ingrediens. Eller välj kategori Recept/Smaskens. Varje år provar jag något nytt och i år är det marmelad av hallon och vit choklad. Vi får både mycket trädgårdshallon och plockar dessutom i skogen. I min visningsträdgård har prydnadsväxterna hög prioritet, men även frukt och bär. Det är lättodlat och kräver inte så mycket tid. Och lyxigt att kunna plocka och äta under sommarsäsongen och sedan hämta upp ur frysen. Jag massor av olika sorters bär och frukt som passar här i norr, bland annat ett äppelträd med 22 olika sorter. Min blogg handlar mest om trädgården och i ett norrländsk perspektiv, men det kommer även en del floristiska ideér, lite om resor och så rätt ofta recept.

Pink Marmalade blir så klart väldigt söt. God på kex och till ost, men bäst är den nog som frosting, blandad med grädde eller färskost. Läcker tårtfyllning blir det också. Förpackad i fin burk är den en bra gå bort-present.

Gör så här
Koka 500 g hallon med 1 dl strösocker i 10-15 minuter. Dra kastrullen från plattan och rör ner 200 g vit choklad som delats i bitar och rör tills den smält. Vill du ha ännu ljusare rosafärg är det bara att röra ner mera choklad. Låt svalna lite och rör sedan ner lite grovriven vit choklad för fin marmorerad effekt.

Använd ditt eget muffinsrecept eller prova detta med färskost som gör det lite nyttigare. Det kan behövas i juletid. Sedan kan man alltid välja små formar och göra fler cupcakes istället.

Cupcakes med Pink Marmalade-frosting 16 st

2 dl strösocker
3 ägg
1 citron, det rivna skalet
1 dl vetemjöl
1 tsk bakpulver
1 kryddmått salt
300 g färskost
1 1/2 dl röda vinbär blandat med 1 tsk potatismjöl
röda vinbär till garnering

Vispa ägg och socker tills det blir pösigt. Vispa ner de torra ingredienserna och rör sedan försiktigt ner färskosten och vinbären. Det går bra med frysta. Häll upp i 16 muffinsformar och grädda i mitten av ugnen i 200 grader i ca 15 minuter. Små formar gräddas kortare tid. Låt svalna innan du brer på frostingen.

Frosting med Pink Marmalade:

Vispa 2 dl grädde och rör sedan ner 1,2 dl Pink Marmalade (räcker till halva satsen av muffins)
eller
blanda lika delar av Pink Marmalade och färskost

Strö på röda vinbär och låt det snöa genom att skaka florsocker genom en sil.

Mitt recept på Pink Marmalade har inspiration från Lady Marmalade som görs på samma sätt, men med 500 g hallon, 2 dl muscovadosocker och 100 g mörk choklad. En burk av varje kan vara trevligt på ostbrickan!

Jag önskar dig en God Jul med mycket gott på bordet. Frossa lagom, men visst är det så att det är inte vad vi äter under julen som påverkar, utan vad vi äter resten av året.

Monica Trädgårdsdesigner Söderström och GladiGrönt
Instagram @gladigront
Kontakt info@gladigront.se

Anette Brunsell
@atligatradgarden

Julbordskalender 2019, lucka 13

Har du kantareller i frysen som väntar på ett bra tillfälle att bli avnjutna? Inte alltid det blir några över till vintern här, men när det händer hamnar de gärna i en svamppaté på julbordet eller som ensamrätt under nån av julhelgen med klyftpotatis och gärna en söt sås med en skvätt konjak. Byter man ut all svamp rakt igenom mot Karljohan får man en annan karaktär på smaken som inte heller går av för hackor. Det finns helt enkelt utrymme för ett visst mått improvisation. /Anette

Örtkryddad svamppaté

Ugn 200°

2 msk fett

150 g purjolök

2 klyftor vitlök

2 msk basilika

1 msk mejram

1 msk salvia

500 g färska champinjoner

2 dl förvällda kantareller

50 g sötmandel

2 dl havregryn

2 dl vatten

1 msk buljongpulver (Klar Lantbuljong)

1 dl grädde eller motsvarande

200 g Västerbottenost eller 200g sojaost + 1 tsk salt

2 ägg

1 1/2 tsk salt

1 krm svartpeppar

1 msk olja

Snitta purjon på längden, skölj, skär tunt och fräs i fettet tillsammans med vitlök, basilika, mejram och salvia gärna i stekgryta. Hacka svampen och tillsätt. Lägg på locket och låt svampen ånga i eget spad ca 10 minuter. Mal mandeln och tillsätt ihop med havregryn, vatten, grädde och buljong. Låt smeten vila under lock. Späd eventuellt med mer vätska eller havregryn beroende på konsistensen. Den ska vara som en tjock gröt. Riv osten och rör ner, sedan ett ägg i taget. Smaka av med salt och peppar.

Använd en smord pastejform eller klä en avlång sockerkaksform med bakplåtspapper, pensla med olja och häll över smeten.

Grädda i mitten av ugnen ca 40 minuter.

Låt svalna och skär upp.

Som jag nämnde passar söt sås till som en pikant brytning men också kaprisbaserad.

Kaprissås

2 port

1 dl kapris

2 dl olivolja

1 msk vatten

1 msk vitvinsvinäger

Allt mixas. Klart!

Instgram @atligatradgarden
Länksamlingen TrädgårdsFägring

Julbordskalender 2019, lucka 8

Claes Hellqvist är en av mina vänner på Instagram som ständigt imponerar med sin kunskap och stora, fina odlingar i östra Dalarna, zon 4-5. Själv säger han om sitt konto "En köksträdgårdsdagbok, om odlingens glädje och vedermödor. Två i hushållet men vi odlar som om vi fortfarande var fem" /Anette

Ingen jul utan sima (finskt mjöd) på julbordet

I slutet på 60-talet reste min far varje sommar runt i Tornedalen och inventerade skador och sjukdomar i bärodlingar. En varm julidag i Erkheiki norr om Pajala blev han bjuden på källarkall, läskande finskt mjöd, sima, hos en odlare. Tror inte att han någon gång, varken förr eller senare, bett om ett recept, så uppenbarligen blev han knockad av denna rätt alkoholsvaga slåtterdryck. Ett halvår senare stod några immiga, egenbryggda flaskor på julbordet så att även resten av familjen hemma i Umeå skulle få smaka.

Att påstå att det var kärlek vid första ögonkastet är nog att överdriva. Tvärtom, de där flaskorna med ett grumligt, ljusgult innehåll med några uppsvällda russin flytande högst upp betraktades med stor misstänksamhet och såg verkligen inte särskilt lockande ut jämfört med den söta julmusten. Men alla smakade och höll god min. Och siman den återkom, jul efter jul, och blev efter några år ett lika naturligt inslag på julbordet som skinkan, fårfiolen och sillen.

Åren gick, vi bildade familj och hamnade i en annan del av landet. En dag hittade jag ett stort bestånd förvildad humle längs en å inte långt hemifrån. En bit uppströms låg en gång Sveriges nordligaste kloster, Gudsberga, numera bara en ruin. Fantasin sattes i rörelse och vi lekte med den svindlande tanken att det kanske var rymlingar från den senmedeltida klosterträdgården. Några rotskott följde med i fickan hem och året efter skördade vi stolta vår första egna humle på några humlestörar. Såklart måste vi då testa att brygga vår egen sima efter farsans recept. Och det har vi gjort sedan dess, år efter år. Våra nu vuxna barn visade de första åren samma misstänksamhet som jag och mina syskon gjorde. Men smakpreferenserna förändras med tiden och för något år sedan fick vi frågan: ”Ni har väl kommit ihåg siman?” Men man ska väl vara ärlig med att de alla ännu inte förstått simans storhet …

Är man kinkig är väl sima egentligen inget mjöd. Mjöd ska innehålla honung, siman innehåller socker, förutom jäst, vatten, citron och russin. Nu i adventstider brygger vi i alla fall vår egen Kloster-sima efter vårt ärvda tornedalska recept (vi brukar göra en halv sats, det räcker).

Sima

• 5 l vatten
• 1-2 citroner, skivade
• 2 hg farinsocker och 2 hg strösocker
• en näve humle
• 1 tsk jäst
• russin

Koka upp vattnet och lägg i sockret, humlen och citronerna. Låt det svalna till fingervarmt. Smula ned jästen och låt stå över natten. Sila och häll upp på flaskor, tillsätt fem russin och en msk socker. Förslut med en bomullstuss och låt stå i rumstemperatur i 2–3 dygn eller tills russinen flutit upp till ytan. När den är klar ställer vi upp den på en kallvind och på julafton plockas några kalla flaskor fram strax innan julbordet serveras.

Instagram @cghellq

Anette Brunsell
Instagram @atligatradgarden

Julbordskalender 2019, lucka 7

Under lucka 7 finns Kjerstin Klaeboe med familj som ingår i nätverket Rotad i Vånga som är ett kunskapscentrum inom permakultur, har kursverksamhet och samarbetar med Holma folkhögskola. Permakultur är säkert ett diffust uttryck för många, men det handlar om att designa hållbara odlingssystem, att få ut så mycket som möjligt av sin odling med så lite inverkan på miljön som möjligt antingen man odlar på balkongen, villaträdgården eller har större områden till sitt förfogande. /Anette

Juliga mangolddolmar
Recept: Rotad i Vånga

På en liten permakulturgård i Villands Vånga i norra Skåne bor vi – Andreas, Kjerstin, Stilla och Vilje - tillsammans med katter, höns, ankor och bin. Här försöker vi, med gott stöd av många andra i bygden, att odla det mesta av den mat vi äter och att leva på ett sätt som inte utarmar, utan istället bygger upp, naturens och människans resurser. Vårt mål är helt enkelt att lämna den plats vi har fått till låns lite bättre och friskare än den var när vi kom hit.

När vi började odla vår egen mat förändrades vårt sätt att leva. Utan att vi tänkte så mycket över det började vi till exempel att äta helt efter säsong och utifrån det som växer här vi bor. Det blev helt slut på att springa till affären för att köpa ingredienser till något särskilt recept. Det mesta vi äter idag tillagas istället lite på känn eller halvt efter recept som kan varieras och anpassas efter årstid och vad som finns i skafferiet. Vi, precis som alla självhushållare, kan nu verkligen konsten att återanvända rester och att använda det som finns. Ingenting går till spillo (dock möjligen till hönsen). Så med det sagt: idag vill jag bjuda på ett typiskt självhushållar-recept!

Min mormor gjorde några fantastiska kåldolmar när jag var liten. I vuxen ålder har jag insett att dolmar faktiskt är den perfekta självhushållningsrätten, just för att den går att variera och anpassa i det oändliga. Det är en perfekt rest-rätt som dessutom är väldigt grön och läcker på julbordet. Jag ska dock erkänna att det är lite som påminner om mormors kåldolmar i det vegetariska recept jag själv använder, förutom själva dolm-formen.

Här har jag använt mangold och quinoa som huvudingredienser, enbart på grund av att jag hade mangold som behövde skördas och att vi i år har odlat egen quinoa. Men i princip alla sorters kål kan användas att linda in nästan vilken som helst smetig fyllning i. Eftersom det är advent innehåller mina dolmar också juliga smaker denna gång. Men även där går det bra att variera efter smak. Se detta som ett bas-recept som du kan anpassa efter vad du tycker om eller har hemma. Mitt tips är dock att absolut inte fega med kryddningen!

Jag tycker det är enklast att ånga dolmarna. Då bibehålls dessutom näringen bäst. Vill jag lyxa till det åker dolmarna in i ugnen och får en skopa av någon sky över sig med jämna mellanrum.

Till 12 dolmar behöver du:
12 mangoldblad (eller andra kålblad)
1 dl solrosfrön (eller mandel)
3 ägg
1 dl ströbröd
1,5 dl kokt quinoa (eller potatis, ris eller annat)
ev lite buljongpulver eller fond (jag kokade quinoan i buljong istället)
En ostkant, riven
1 lök
3 – 4 klyftor vitlök
1 msk malen kryddpeppar
1 tsk nejlika
salt & peppar

Skär bort det mesta av stjälken på mangolden och doppa bladen i kokande vatten för att mjuka upp dem. Använder du tjockare kålblad kan du låta de ligga i det heta vattnet en stund.

Mixa solrosfröna. Blanda med resten av ingredienserna till en smet och se till att den håller ihop. Tillsätt lite mer ströbröd om smeten är för lös, eller lite mer ägg om den är för fast. Forma korta “korvar” som du lindar in i mangoldbladen. Jag placerar mina i en klassisk asiatisk ångkorg och ångar i kastrull under lock i 15 – 20 minuter (lite längre om du använder kål istället för mangold). I ugn: lägg dolmarna i smord ugnfast form och pensla med smör och lite sirap. Ha lite vätska i botten (buljong t.ex) och ös över dolmarna några gånger under tillagningen. 200 grader ca 30 minuter. OBS! Mangoldblad är tunnare än andra kålblad och bränns lättare i ugn, så var uppmärksam. Och eftersom alla ugnar beter sig olika kan tillagningstiden också variera.

Juliga dolmar passar bra att serveras med någon rotsakslåda eller kanske ugnsbakade rotsaker, äpplen och pumpa. Och gärna tillsammans med gelé på sommarens vinbär.

GOD JUL
önskar Kjerstin & resten av familjen

Facebook https://www.facebook.com/rotad.nu/

Instagram @rotadivanga

Hemsida rotad.nu

Anette Brunsell
Instagram @atligatradgarden

Höst i ätliga trädgården

Äppelträden gör min lilla värld gul och jag njuter av hösten i fulla drag. Lagom varmt och skön luft.  Det blev mer fotat än jobbat idag. Även själen behöver sitt.

Jordgubbsrevorna hänger meterlånga från amplarna.

Rödbetorna är egentliga upptagna och lagda i jordkällaren, men några är bra att ha nära till hands för en pytt eller varm rödbetssallad.

Älskar mangoldens neonfärgade stjälkar. En av trädgårdens mest tacksamma grönsaker. Våren är spenatens tid. Sommar och höst är det mangold som gäller. Den används precis som spenat men tål sommarvärmen utan att gå i blom, liksom flera minusgrader under längre perioder. Brukar kura ihop sig lite, men ser snart lika pigg ut igen när det blir plusgrader. Visst syns det att den är nära släkt med rödbetan. Undrar varför man aldrig ser den i matbutikerna?

Några av blåbärsbuskarna har varit knallröda rätt länge.

Kronärtskockorna ser ut som de vore tecknade, men det är faktiskt ett vanligt foto utan filter. De vi inte åt upp står kvar som mörka siluetter, krypin för nyckelpigor och andra insekter. Skafferi för vinterfåglarna.

Björnroten har vält över hönsbärsmattan.

Instagram @atligatradgarden

Länksamlingen TrädgårdsFägring