Höst i ätliga trädgården

Äppelträden gör min lilla värld gul och jag njuter av hösten i fulla drag. Lagom varmt och skön luft.  Det blev mer fotat än jobbat idag. Även själen behöver sitt.

Jordgubbsrevorna hänger meterlånga från amplarna.

Rödbetorna är egentliga upptagna och lagda i jordkällaren, men några är bra att ha nära till hands för en pytt eller varm rödbetssallad.

Älskar mangoldens neonfärgade stjälkar. En av trädgårdens mest tacksamma grönsaker. Våren är spenatens tid. Sommar och höst är det mangold som gäller. Den används precis som spenat men tål sommarvärmen utan att gå i blom, liksom flera minusgrader under längre perioder. Brukar kura ihop sig lite, men ser snart lika pigg ut igen när det blir plusgrader. Visst syns det att den är nära släkt med rödbetan. Undrar varför man aldrig ser den i matbutikerna?

Några av blåbärsbuskarna har varit knallröda rätt länge.

Kronärtskockorna ser ut som de vore tecknade, men det är faktiskt ett vanligt foto utan filter. De vi inte åt upp står kvar som mörka siluetter, krypin för nyckelpigor och andra insekter. Skafferi för vinterfåglarna.

Björnroten har vält över hönsbärsmattan.

Instagram @atligatradgarden

Länksamlingen TrädgårdsFägring

Kanske får jag nåt gjort, kanske inte

Visst är väl höstfärgerna starkare än nånsin eller är det bara jag som inbillar mig. I vilket fall upplever jag mycket färg.
Har långa lister över vad som ska göras, akutlistor, listor för sånt som kan vänta nån vecka, listor för sånt jag behöver hjälp med. Dagens agenda är glasklar när jag går ut men efter en stund tappar jag ändå fokus, blir stående, drar djupa sköna andetag, spanar mot skogen och ängen där färgerna lyser även en mulen dag, sparkar i löven. Livet är härligt! 

Dekorerar med pumpor både här och där. De flesta egenodlade, ett par köpta.

Rosenskäran har hamnat på komposten idag och fått ge plats för krukade växter som behöver grävas ner. Den här lådan är så bra för jag har ett lock till den, sen den användes som varmbänk. Locket kommer väl till pass framåt våren när jag vill driva på lite extra eller avhärda nysådder.

Redan vid tretiden försvinner solen bakom ekdungen på ängen och kvällen sänker sig över trädgårdslandet.

Jag följer med solen runt huset. Det finns ju alltid nåt att pyssla med, så lika bra att hålla till där det är varmast och mysigast. Sorken har grävt ett rejält hål bland smultronplantorna så sandjorden bildat en vall vid hålet. En meter bort ett utgångshål, vältrampat utan sand. Det skulle kunna varit ett kaninhål om det inte varit så litet. Jag hämtar en burfälla och laddar med hönspellets. En tegelpanna över buren håller den på plats och gör det lite intressantare att kila in där. De kommer in från åkrarna runt och äter mängder av lök, trädrötter, bär och grönsaker. Måste hållas efter.

Några blåbär har glömts kvar bland flammande blad. Vid det här laget har de tappat smaken och får sitta kvar. Trevligt med nyttobuskar som även är snygga. Bladen brukar sitta kvar en tid efter första frosten och se ut som om de blivit doppade i äggvita och strösocker. 

Jo, trots allt blev det en del gjort idag, en del perenner nerklippta, krukor inburna i växthuset och ett klättrande mullbär planterat vid uthusväggen.

Allt gott

Trädgården just nu

  

Färgerna i trädgården djupnar dag för dag. Jag tycker skalan är vilsam.

För två dagar sen grönt nu mer höstigt. Möblerna lär vi nog inte sitta så mycket mer i. Det blir trappfika om solen skulle råka titta fram.

Körsbärsbenveden bekänner färg, men inte som den brukar.

Gillar hur de stora fjädrarna silar ljuset.

Rosenflockel och kantnepeta

Hönsen älskar att sprätta runt bland häggmispelns blad och under finns myskmadra som är deras favoritväxt nummer ett. Så mycket mat hittar de däremot inte nu, utan får frukost och lunch serverad.

Allt gott

Runt entrén

Fortfarande är det varmt nog att äta lunch i lusthuset och gå barfota i gräset en stund på eftermiddagen, men de senaste nätterna har temperaturen närmat sig nollan och det känns som en tidsfråga innan frosten kommer och den stora röjningen kan börja.

Vill inte riktigt säga hej då än. Vill ha regn som fräschar upp och en färggrann höst. Just nu håller den på att torka ihop. Vid vår båtplats är det nu 40 meter till vattnet. Alltså dubbelt så mycket ny strand som i inlägget för en vecka sen. Har börjat vattna rhododendron och annat vintergrönt som jag är rädd får det för tufft i vinter annars.

Körsbärsbenveden Euonymus planipes vid entrén fick inte riktigt de där fantastiska färgerna utan sprakar lite halvhjärtat, men de små lyktorna är desto fler.

Allt gott