Favoritprylar

Hos mig finns det mycket nött och stött i trädgården, zink, emalj och trä, ändå vill jag hylla några nytillverkade prylar som snabbt blivit favoriter.

Först odlingspåsar och säckar i genomsläppligt material och från Urbanero. Jag har flera olika storlekar som jag använder i husbilen, nån går att hänga över ett räcke, nån går att fästa med sugpropp på fönstret, särskilt bra för favoritkryddplantorna när man vill ha färskt med sig på resan, men jättepåsen tycker jag nog ändå bäst om. I fjol fick den rymma en squashplanta som växte och frodades. 
Fyllde med fyra säckar jord och gödsel. Vill man odla potatis som kräver större djup, går säcken att vika upp ytterligare och rymmer minst det dubbla. Man skulle också kunna så en portabel sommaräng, plantera ett kryddland, fylla med sallad, morötter eller vad man vill. När säsongen är slut tömmer man säcken, sköljer ur och viker ihop. Tar inte större plats att förvara än ett par trädgårdstidningar. 
Gjorde ett jobb om odling på camping och Urbanerosäcken med squashen var med. Långliggarna jag fotade hos gillade den så mycket att de fick behålla den.

Tomatplantorna har jag planterat i en stor svart murarbalja. Finessen med dom är att de finns i olika storlekar, även jättejättestora och är billiga. Man måste förstås själv borra hål i bottnen, de är inte jättesnygga och tar plats att vinterförvara. I fjol sydde jag ett överdrag av acrylbehandlat tyg som finns att få tag på nästan överallt. Detta är från Åhléns. Mätte upp några cm större än omkretsen på baljan och sydde en dragsko uppe och nere. Efter en hel sommars användning blev den ändå som ny efter en körning i tvättmaskinen.

Potatishinkarna har jag visat förut, men tåls att visa igen. Är barnsligt förtjust i att man kan studera potatisen medan den växer. Man planterar i en insats som går att lyfta upp. Efter sex, åtta veckor när man inte kan bärga sig längre lyfter man helt enkelt upp innerhinken som har tre jättestora hål i sidorna där man kan inspektera hur knölarna utvecklar sig, eventuellt plocka nån enstaka och låta resten växa vidare utan att de blivit störda. Hittade hos wexthuset.com där man för övrigt också kan hitta nästa storfavorit alla katergorier...

ParamPARAMPARAM! 

GULDKANNAN TOWA

Inköptes på Nordiska trädgårdsmässan 2014 och har blivit oumbärlig. Det är alltså en kombinerad potta och vattenkanna av stabil plast som man kan sitta på när man kissar. Jo, jag bor i ett modernt hem med toalett och bekvämligheter, men nu handlar det om att göra guldvatten som är ett väl beprövat och helt suveränt tillskott till växtligheten och särskilt de gröna grönsakerna.
Man blandar helt enkelt 1 del färsk urin med 10 delar vatten. Tidigare var problemet att administrera detta på ett trevligt sätt. Försökte införa manlig morgonpinkning i utomhushink, men antingen glömde mannen eller glömde jag använda och när urin stått nån dag börjar den att lukta. Att vattna ur en hink är inte lätt, man måste hälla över till kanna, skvimpa och skvalpa. 

Nu har jag däremot fått ett system i gulvattentillverkningen. Verksam substans direkt i kannan på morgonen, spä, vattna ut direkt när jag ändå går min runda. Färskt guldvatten luktar absolut ingenting. Inte ens om solen steker senare på dagen. Jag vattnar mellan grönsaksraderna, aldrig på. Bladgrönsaker får tillskott varje vecka, rotsaker glesare, perenner nån gång innan midsommar i mån av guldvattentillgång. 

Allt gott

Skördar från varmbänken

I varmbänken som jag startade i kalla februari frodas det nu och jag kan skörda bladgrönt till sallad och wok. Det är förstås riktigt härligt, men även resan hit är rolig. Det är alltid lika spännande att se hur snabbt gödselbädden ska börja brinna och följa temperaturstigningen dag för dag. Kika in under locket och se vad som händer, känna den fuktiga jorddoften.

Under de sex veckor den varit igång har det varit frost de flesta nätter och de första veckorna även -6-7° dagtid. I varmbänken har förbränningen fortgått och avgett värme. Sådde och planterade ut förgrodda plantor när temperaturen var 25° inuti och sen har den sjunkit efterhand och hållit sig runt 14° fram till nu. Fortfarande finns det mer plats att sätta på, vilket beror på att jag haft missväxt på två omgångar sallat. Sorgmyggorna har ställt till det och ätit upp groddar och rötter inomhus.

(Sätt på ljudet)


Nu kommer jag att fortsätta fylla på med förgrodda grödor efterhand som vi äter upp. Nån vecka innan midsommar räknar jag med att den är i stort sett tömd och då får squashplantorna ta över och bre ut sig.

Brädan i mitten har ingen funktion för odlingen. Det är helt enkelt så att denna lådan är alldeles för bred för att jag ska komma åt från ett håll. Att kliva i en bädd är nästintill en dödssynd, men brädan utjämnar trycket.

Till hösten tänkte jag ni skulle få hänga med på hela resan steg för steg, från det att lådan förbereds till skörden framåt vårkanten.

Allt gott

Växtföljd och att ha en plan.

Visst ser det ut som kaos när lådorna svämmar över av frodighet, men det finns en plan och en tanke. För min del får det gärna se ut som en djungel, men för att ge växterna bästa möjliga förutsättningar vad det gäller näring, skydd från sjukdomar och förhindra att jorden får fel balans vill jag gärna rotera grödorna enligt en fyraårig växtföljd. Även om jag bara hade haft en enda låda skulle jag delat upp den i fyra kvarter och roterat.

Redan på hösten förbereder jag för kommande odlingssäsong genom att tänka igenom, vilken låda som blir varmbänk, var det ska höstsås och vilka grödor som står på tur i övriga lådor. Det är också då jag gör min skiss.

Jag utgår från den mest välgödslade lådan, vilket i år är varmbänken. När den är så gott som tömd på vårens första skörden av wokgrönsaker, sallat, rädisor och tidiga morötter i mitten/slutet av juni planterar jag ut huvudgrödan som är squash. Skulle också kunna varit pumpor eller gurkor som också vill ha det mycket välgödslat.

I förra årets varmbänk är det fortfarande ganska näringsrikt och här hamnar ett gäng kålväxter

Sallad, rotsaker och lökväxter är inte särskilt gödselkrävande och hamnar där squashen växte för tre år sen.

Där squashen växte för fyra år sen hamnar ärtor och bönor som tillför kväve. Hade jag odlat potatis i nån av lådorna hade den fått ett femte år i växtföljden.

Ofta tar jag två, tre skördar i samma låda som till exempel i varmbänken, men jag planerar växtföljden efter huvudgrödan. Det är den som ska stå längst tid i lådan.

Nu noterar säkert någon att jag har sju lådor igång och det innebär att jag odlar grönt, bönor, rotsaker och blommor i fler än en låda, men ändå aldrig samma gröda efter vartannat.

Som om inte detta vore nog tar jag hänsyn till att vissa växter hjälper varandra och andra stjälper. Viktigast är att plantera lök och baljväxter så långt ifrån varandra som möjligt eftersom ärtor och bönor lätt förvandlas till kvidande krymplingar i lökens sällskap. Ska gå in närmare på detta i kommande inlägg.

Det har tagit några år att få till det här systemet och det är väl en del av charmen att man utvecklar något som passar just en själv och efter de förutsättningar odlingen har och den kraft man vill lägga ner.  Jag vill få ut så mycket som möjligt av min begränsade yta och jag vill att det finns nåt att skörda året runt,i alla fall hyggligt varma vintrar.

Rent praktiskt går planerandet till så att jag har ritat upp lådodlingen skalenligt på ett rutat papper där varje gröda kan skrivas in rad för rad. Lat som jag är har jag tagit en bunt kopior av grundskissen så jag slipper rita om varje år.
Kryddland, perenner både grönsaker och blommor skriver jag i med bläckpenna om de inte ska flyttas, resten noteras med blyerts. Det är ett pusslande, jag kan ändra mig under planerandet och uppdatera efterhand för att kunna ligga ett steg före när lådorna byter grödor och funktioner under säsongen. Mot slutet av sommaren blir några bäddar kompostlådor, medan nån annan odlas för vintern, hänsyn för persilja och rucola som ska övervintra måste också tas.

Om ett par tre veckor ser det ut så här.

Allt gott

 

Påskblått

Jag har en gultapetserad stövelkartong full av påskfjädrar i alla upptänkliga färger. Jag har sparat alla jag någonsin köpt, några har jag själv samlat in från familjens pärlhöns för länge sen, tvättat i milt shampo och fönat i tvättpåse. De gör sig bäst inomhus där man ser dom på nära håll.

För mig är fjädrar en humörsak. Just när riset ska kläs och jag står där med alla färggranna påsar, bestäms vilken som ska bli årets färg. I år blev det blått. Dessa fjädrar har säkert funnits i min samling mer än tjugo år, men aldrig blivit använda. Att de kom till heders nu berodde sannolikt på att det var en gråvädersdag när jag klädde och det hade varit riktigt grått och trist ett bra tag. Jag hade sug efter blått helt enkelt. Lite som att handla mat när man är hungrig. Man kan komma hem med helt oväntade saker.

Skuggorna blir långa, men hönsen njuter av de sista strålarna tills solen försvinner bakom skogskanten.

Nuppe väntar på Petra som inte vill följa med in. Han försöker flera gånger locka henne med ett par danssteg och småprat men stannar sen hos henne tills hon vill fortsätta. Det visar sig att hon skadat foten.

Det är kväll i påskpyntad trädgård.

Allt gott

Krukodlade morötter och olyckan Ture

Men det här ser väl lite mysigt ut... Basilika, körvel och lite annat på gång...

Fönstertomaten 'Wilma' som visat sig vara perenn inomhus. Har två plantor som gett oavbrutet sen våren 2014 och detta är fröplantor från dessa. Ska fylla ett fönster med denna oumbärliga supertomat och även ha några plantor i växthuset. De blir bara ca 40 cm höga, så man får plats med många. 

Och så morötter på kruka som jag tänkt avnjuta som primörer när de är sex, sju cm långa. Detta är en sommarsort sådd för två månader sen.

Från början hade jag en större kruka också...
 

Men nu hänger de på timern... Rötterna är känsliga och bör helst inte gallras ännu mindre planteras om, men jag får göra ett försök...

Olyckan Ture Svinto och jag var rörande överens om att han skulle tillbringa en stund utomhus tills vi båda lugnat ner oss.

Allt gott

Egen solel

Härliga dagar när solen tittar fram och särskilt när man har solpaneler. På begäran tänkte jag berätta lite om vår solel.

Sen 2011 producerar vi vår egen hushållsel på garagetaket. Egentligen är det mannen som är teknikintresserad och har drivit projektet men jag hejar förstås på, inte minst med tanke på att det ligger mig varmt om hjärtat att vara rädd om allas vårt klot och våra gemensamma resurser.

Allra bäst fungerar solenergianläggningen när dagarna är långa och solen står högt, på sommaren alltså, men även mulna dagar blir det en del el. Kombinationen sol och lite kylig luft gör kiselcellerna mer effektiva men tyvärr står solen för lågt och det blir inte så många soltimmar på vintern. Nu ger solcellerna runt 40 kWh per dag och på sommaren ca 50 kWh.

Vi lade mycket tid på att samla information innan anläggningen beställdes. Bland annat besökte vi Kullen utanför Katrineholm där en mängd olika alternativ samlats och utvärderats. Det slutade med att vi beställde en anläggning från Solect och de fick också montera den, tog två dagar.

Elkullen norr om Katrineholm som är ett projekt av Egen El

Vad kostar det är vanligaste frågan?  Första ansökan om bidrag kom in lite sent och bidragen hos länsstyrelsen var redan slut. Men påföljande år stod vi först i kön. Vi fyllde garagetaket åt söder med 74kvm solceller som kostade 420 000 kronor år 2011. Av detta fick vi 60% i bidrag vilket givetvis var avgörande. 2016 behöver man bara 60 kvm för samma effekt, priset har gått ner till ca hälften och bidraget är 30%. Vi räknar med att anläggningen har betalat sig på 20 år. Det finns dessutom en garanti på att anläggningen ska ge minst 80% efter 25 år.  Att det inte finns några rörliga delar som slits är en fördel. Ekonomiskt är det alltså ingen superaffär men det känns väldigt bra där inne i hjärteroten.
 
Första året blev det 5832 kWh på sju månader, inte helt optimalt för skogen skymde de första timmarna på dagen och en stor lind tog nån timme på kvällen. Linden fick till slut ge med sig inte bara för elens skull utan för att den stod i vägen både för bilar, luftledning och rabatt. Skogen gallrades och vips blev istället produktionen 8628 kWh 2015. Det motsvarar ungefär vår hushållsel /år. Nu har ju mannen en mekanisk verkstad på fastigheten som drar betydligt mycket mer, men skulle vi nån gång vara bortresta när elproduktionen är god och svarvarna står still, går elöverskottet ut på nätet.
2015 fick vi 4 öre/kWh för nätet när vi släppte ut överskott och i snitt 20 öre för elöverskottet. Priset styrs av Elbörsen och kan variera timmer för timme.

Vi var första anläggningen i kommunen och samarbetet med tjänstemännen på Alvesta Energi gick väldigt trögt och var tålamodsprövande. Man ville ha handböcker översatta från engelska, hade inte ordnat ny mätare tills vi skulle dra igång trots ett års varsel, fällde kommentarer om att elen inte beskattas och man dök upp med små oanmälda studiebesök. Förhoppningsvis har vi banat vägen för andra.

I Bakgrunden anas solcellerna på garagetaket. Bilden från februari.

Intresset för anläggningen har varit ganska stort. Vi har haft visning för bybor och andra intresserade, ett antal studiebesök har velat komma, folk hör av sig på olika sätt och det har gjorts flera reportage i pressen.


Välkommen att höra av dig till benestad.ba@gmail.com om du har en konkret fråga.
 

Smålandsposten nr 8 2014

Allt gott

Plåtar och brickor

Jag har dille på brickor. De är nämligen bra till så mycket både inomhus och i trädgården. I alla fall är det argumentet jag använder i min inre dialog, när jag vet att skåpen är fulla och jag bara älskar motivet, patinan och känslan av att ta i den. 
Jag har en särskild uppsättning till odlingarna. De flesta hittade på olika loppisar. En buckla eller två är inte hela världen och de får gärna vara färggranna. Nu kommer de väl till pass att ställa förgrodda plantor på, inte papperskrukorna i förra inlägget men mycket annat, sånt som är sått i små burkar och diverse förpackningar.
Jo, jag känner till att det finns färdiga, prydliga system med pluggbrätten, krukbrätten och undervattningsplåtar som passar varandra perfekt, men det är inte jag på nåt sätt. Gillar material med känsla, ting med personlighet och att återanvända. 
 

När vi bytte ut spisen hade förstås de gamla plåtarna fel mått. Inte världens snyggaste, men praktiska för undervattning och hållbara Fick de följa med till skroten...
Nejdå självklart inte! Men det fick följa med några extra hem.

Allt gott

Papperskrukor

Nu går det åt mängder av krukor. 

Till plantor som växer relativt snabbt som tomater, pak choi, ärtor och bönor tycker jag papperskrukor är bäst. För det första slipper jag diska åtminstone nåt hundratal plastkrukor, det blir många nog ändå, för det andra tar de mindre plats. Pak choi, ärtor och bönor skolas inte om alls, tomater en gång, max två.
Om valet står mellan att köpa in plastkrukor för sådd av snabba grödor eller göra egna är valet solklart. Papperskrukor är miljövänliga och behöver inte vinterförvaras eftersom man sätter ner hela paketet när man planterar. I mina ögon är de dessutom snygga. Gillar också idén med att använda material mer än en gång, att tidningar och reklam kan få ett ytterligare liv och sen bryts ner och återgår i kretsloppet, i mitt kretslopp. Det känns gott.

Jag använder en krukmakare av trä. De finns i olika storlekar hos välsorterade trädgårdsbutiker. Jag googlade och köpte mina på nätet. Sen klipper jag remsor som räcker två varv runt formen och är så breda att det blir en botten också. Viker ihop botten som kanten på ett paket. Det tar bara nån sekund, ställer formen i träunderdelen med spår och trycker till. Det gör att krukan håller ihop.

Fyller med 2/3 plantjord och resten såjord. Vattnar igenom.

Sår ett frö i varje kruka och trycker till lätt med handtaget på krukmakaren.

 

Såstickor av mjölkförpackningar fungerar bra. Tyvärr är de inte komposterbara utan lämnar kvar den vaxade hinnan, men det finns ju fortfarande en poäng i att återanvända soporna och pengar att spara. Tänker varje år att jag ska vara duktig och skära till alla stickor på vintern innan det blir högsäsong, men jag står fortfarande och pysslar efter hand som de behövs.

Placerar krukorna i IKEAS förvaringsbox SAMLA. Jag tycker storleken 28x19x14cm passar mig bra. Använder locket som hör till, har gjort ca 15 hål i för ventilation. Hädanefter vattnar jag bara direkt i boxen. Ställer lådan på golvvärmen. Så snart det syns det minsta lilla grönt går flytten till garaget där det är svalare och plantorna får växa till sig under växtbelysning. När det blir 10-15 grader i växthuset ställer jag dem där direkt.

När plantorna har fått 2-3 blad tar jag bort locket.

Krukorna bildar en stor klump i lådan och håller fukten bra. Rötterna tar sig igenom pappret och när de är så här fina är det dags att plantera ut. De går lätt att dela utan att skada rötterna. Dom här hamnade i varmbänken och på friland i lilla växthuset.

Vill man lyxa till det lite kan man använda ett dekorativt papper. Fint om man vill ge plantor som present.

Allt gott

Vår i luften

Våren är inte långt borta. Nåt mer sparkföre lär det inte bli. Dags att ställa in och ge hönan Grace en frisering...

För det mesta behöver man inte hjälpa till med klippning, men när plymen är så vildvuxen att hon inte ser vart hon går är det dags för lite ans.
Mannen som är stadigast på hand får uppdraget. Jag är så rädd att hon ska rycka till och få saxen i ögonen.

 

 

 Hon finner sig och sitter förvånansvärt still medan dunet yr, som om hon längtat efter att bli lite ompysslad.

Tittut!

Allt gott