Uppfödaren berättade att han som tredje tupp hos dem inte skulle få vara kvar, men eftersom han rymde fick han behålla livet. När jag kom och skulle flytta över honom till min transportbur lyckades han också bryta sig ut så namnet är välförtjänt.
De tre första dygnet i nya hönshuset fick alla stanna inomhus för att bekanta sig. Efter en vecka sov tuppen fortfarande på golvet medan pullorna som vanligt satt snyggt uppradade på pinnen. Det var ett fasligt liv därinne på dagarna i ända när Houdini kuckelikuade högt och ljudligt och nästan skrämde slaget på tjejerna i sin iver att kolla, dubbelkolla och trippelkolla att verkligen ingen annan tupp fanns i området. Ingen kuckelikuade tillbaka. Han hade äntligen ett helt eget revir och egna hönor.
Inne på andra veckan hade han plötsligt fått flytta upp på pinnen mellan Lilla Stumpan och Pia Fia. Varje kväll satt de i samma ordning på pinnen.
När jag tittade in häromkvällen hade det hänt nåt igen. Lilla Stumpan, tuppen och Pia Fia på sina vanliga platser medan de andra tjejerna valt att sova nedanför tätt formade runt dem som en stor fjäderklump av sovande hönor. Har aldrig sett nåt liknande. Han har helt enkelt charmat in sig riktigt ordentligt. Alla vill sova bredvid Houdini.
Idag när de fick lunch kastade jag ut brödsmulor på ett annat ställe i trädgården för att slippa den tråkiga bakgrunden av pallkragar som det hade blivit annars. Av gammal vana sprang gammelhönan Astrid och ett par till mot pallkragarna när jag pullade på dem, medan Houdini med sina två första älsklingar snabbt snappade upp att maten idag serverades på andra sidan stenblocket.
Önskar Glad Påsk med Lilla Stumpans fluffrumpa bland lungört och julrosor och den som undrar hur det går med rabatten, så kan jag meddela att denna kombon inte är för pedanter och växter man är rädd om. Å andra sidan tror jag hönsen sätter i sig ansenliga mängder snigelägg.
Allt gott