Nu går det åt mängder av krukor.
Till plantor som växer relativt snabbt som tomater, pak choi, ärtor och bönor tycker jag papperskrukor är bäst. För det första slipper jag diska åtminstone nåt hundratal plastkrukor, det blir många nog ändå, för det andra tar de mindre plats. Pak choi, ärtor och bönor skolas inte om alls, tomater en gång, max två.
Om valet står mellan att köpa in plastkrukor för sådd av snabba grödor eller göra egna är valet solklart. Papperskrukor är miljövänliga och behöver inte vinterförvaras eftersom man sätter ner hela paketet när man planterar. I mina ögon är de dessutom snygga. Gillar också idén med att använda material mer än en gång, att tidningar och reklam kan få ett ytterligare liv och sen bryts ner och återgår i kretsloppet, i mitt kretslopp. Det känns gott.
Jag använder en krukmakare av trä. De finns i olika storlekar hos välsorterade trädgårdsbutiker. Jag googlade och köpte mina på nätet. Sen klipper jag remsor som räcker två varv runt formen och är så breda att det blir en botten också. Viker ihop botten som kanten på ett paket. Det tar bara nån sekund, ställer formen i träunderdelen med spår och trycker till. Det gör att krukan håller ihop.
Fyller med 2/3 plantjord och resten såjord. Vattnar igenom.
Sår ett frö i varje kruka och trycker till lätt med handtaget på krukmakaren.
Såstickor av mjölkförpackningar fungerar bra. Tyvärr är de inte komposterbara utan lämnar kvar den vaxade hinnan, men det finns ju fortfarande en poäng i att återanvända soporna och pengar att spara. Tänker varje år att jag ska vara duktig och skära till alla stickor på vintern innan det blir högsäsong, men jag står fortfarande och pysslar efter hand som de behövs.
Placerar krukorna i IKEAS förvaringsbox SAMLA. Jag tycker storleken 28x19x14cm passar mig bra. Använder locket som hör till, har gjort ca 15 hål i för ventilation. Hädanefter vattnar jag bara direkt i boxen. Ställer lådan på golvvärmen. Så snart det syns det minsta lilla grönt går flytten till garaget där det är svalare och plantorna får växa till sig under växtbelysning. När det blir 10-15 grader i växthuset ställer jag dem där direkt.
När plantorna har fått 2-3 blad tar jag bort locket.
Krukorna bildar en stor klump i lådan och håller fukten bra. Rötterna tar sig igenom pappret och när de är så här fina är det dags att plantera ut. De går lätt att dela utan att skada rötterna. Dom här hamnade i varmbänken och på friland i lilla växthuset.
Vill man lyxa till det lite kan man använda ett dekorativt papper. Fint om man vill ge plantor som present.
Allt gott
Nåt att skörda eller njuta av året runt skriver jag i min presentation i kanten... och faktum är att frösådderna och odlingen pågår i stort sett året runt.
Januari och februari är de stora groddmånaderna. Odlar solros- och ärtskott, groddar alfalfa, rättika, linser och mungbönor.
Varmbädden laddas i slutet av februari med förgrodda sallatsplantor, spenat, rädisor, salladslök, pak choi och tatsoi, tidiga morötter direktsås. I mars/april när plantorna rotat sig börjar jag skörda nåt blad här och där.
I mars/april sår jag också huvuddelen av grönsakerna, ärtor, bönor, kål. Rotsakerna som skördas till hösten hamnar på en lånad markbit eftersom lådodlingen inte riktigt räcker till.
I april/maj börjar det spira i höstsådden som gjordes på friland i januari med ungefär samma grödor som i varmbänken. De blir lagom att börja äta av när varmbänkens är slut. I varmbänken tar squashplantorna över.
Har hela tiden burkar på gång med förodlade grönsaker, olika sallater, kål och rädisor att plantera ut när tomrum uppstår. När en burk förgrott planteras ut, sår jag samtidigt en ny. Fem-tio plantor per burk räcker. Jag har hellre mycket att välja på än mycket av en sort.
I juli sås nya omgångar sallatsgrönt, snabbväxande morötter, rödbetor och asiatiska grönsaker som kan skördas fram till jul.
Nånstans runt juletid när frosten är mer beständig höstsår jag på nytt och cirkeln är sluten.
I högerkanten under rubriken Mina specialsidor kan du se årets frölista.
Allt gott
