Slarv lönade sig

Det är sällan slarv lönar sig men i år hade vi lite tur.

Utöver mina odlingar i lådor hemma på tomten har jag ca 150 kvm "vanligt" land där jag täckodlar med ensilage och odlar sånt som står i jorden länge och får sköta sig självt t.ex. bondbönor, jordärtskockor, morötter, rödbetor och potatis. Potatis sätter jag i mån av plats och tid eftersom det är svårt att förvara mer än det som äts upp efter hand och det ändå inte går åt så mycket nuförtiden. Vi har t.ex  fortfarande nypotatis kvar fast vi bara satte två korta rader.

I år odlar jag prydnadspumpor där vi hade Amandine i fjol. Redan på försommaren syntes små ruggar potatisblast bland pumpaplantorna som det kan göra när man glömt nån liten knöl kvar i landet här och där. Normalt rycker jag upp, men mannen sa:

Låt dem stå! Vi har ju inte hunnit sätta några vinterpotatis. 
Ja, de fick stå. Nån såg jag blomma. 
I slutet av juli började det bli ganska trångt mellan pumpalianerna och mannen fick vackert hacka upp sina potatisar.
Döm om min förvåning när det blev nästan en halv korg och några till och med onödigt stora.

Knölarna som blivit förbisedda och kvarlämnade i fjolårshackningen hade mått väl under två decimeter ensilage och brett ut sig fint. Täcket hade hållit tjälen borta och fukten kvar. Att vi hade en ganska mild vinter hjälpte väl till. 

Nu ser jag oanade möjligheter att slippa spara utsäde för vårsådd eftersom det är svårt att förvara frost- och råttfritt. Istället blir det höstsådd favoritpotatis som jag täcker med ensilaget. Inte slumpmässigt här och där utan i prydliga rader. Blir det en normal mild vinter i Småland går det bra och skulle de bli vargavinter är det bara att så om till våren. Den här potatisen tog vi upp för ett par veckor sen, men man hinner ju inte blogga allt som händer på sommaren så därför kommer inlägget nu. Alltså skördeklar cirka två månader innan den man sätter på våren.

Allt gott

Så och skörda året runt

Nåt att skörda eller njuta av året runt skriver jag i min presentation i kanten... och faktum är att frösådderna och odlingen pågår i stort sett året runt. Januari och februari är de stora groddmånaderna. Odlar solros- och ärtskott, groddar alfalfa, rättika, linser och mungbönor.

Varmbädden laddas i slutet av februari med förgrodda sallatsplantor, spenat, rädisor, salladslök, pak choi och tatsoi, tidiga morötter direktsås. I mars/april när plantorna rotat sig börjar jag skörda nåt blad här och där.

I mars/april sår jag också huvuddelen av grönsakerna, ärtor, bönor, kål. Rotsakerna som skördas till hösten hamnar på en lånad markbit eftersom lådodlingen inte riktigt räcker till.

I april/maj börjar det spira i höstsådden som gjordes på friland i januari med ungefär samma grödor som i varmbänken. De blir lagom att börja äta av när varmbänkens är slut. I varmbänken tar squashplantorna över.

Har hela tiden burkar på gång med förodlade grönsaker, olika sallater, kål och rädisor att plantera ut när tomrum uppstår. När en burk förgrott planteras ut, sår jag samtidigt en ny. Fem-tio plantor per burk räcker. Jag har hellre mycket att välja på än mycket av en sort.

I juli sås nya omgångar sallatsgrönt, snabbväxande morötter, rödbetor och asiatiska grönsaker som kan skördas fram till jul.

Nånstans runt juletid när frosten är mer beständig höstsår jag på nytt och cirkeln är sluten.

I högerkanten under rubriken Mina specialsidor kan du se årets frölista.

Allt gott

Inte för sent för höstsådd

Under mina femton år med höstsådd har jag aldrig sått så sent som i år. Nu borde det egentligen kallas vintersådd, men det är nåt annat. Fick vänta tills efter jul innan det blev tillräckligt kallt. Om mildvädret hänger i flera veckor efter man sått finns det risk för att fröna gror och kommer upp för tidigt. När sen kölden kommer fryser de små skotten. Visserligen går det bra att så om igen, både när marken är frusen och i lite snö, men det är ju onödigt jobb.

Varför ska man då höstså över huvud taget... Jamen det är ju kul! Roligt att starta nåt nytt på senhösten/vintern och inte bara tvätta krukor, samla skräp och städa efter stormarna. Fröna ligger sen i jorden och gottar sig för att gro så snart betingelserna värme, ljus och fuktighet är optimala. Jag skördar höstsådden upp till en månad tidigare. Mest tid tjänar jag på de grödor som tar lång tid på sig för att gro, som persilja, dill och morötter. Desto längre norrut man bor ju mer har man alltså att vinna på höstsådd. 

Bädden förebereder jag på hösten genom att hålla den ogräsfri och gödsla med brunnen kogödsel från bonden. Fast det skulle nog gå bra ändå eftersom jag tillför den mesta gödseln genom att täcka mellan raderna med gräsklipp när grödorna blivit cirka fem cm höga, samt vattnar med guldvatten mellan raderna på sommaren. Att gräva bädden på hösten tycker jag gör mer skada än nytta egentligen, så det gör jag inte. Djupgräver vart tredje, fjärde år och fyller samtidigt med kompost. Det blir poröst och näringsrikt. Trampar man inte i bäddarna och regelbundet fyller på med täckmaterial håller de sig luftiga, friska och fina.

I år sådde jag spenat, dill, persilja och morötter som är lättast att lyckas med, men man kan också prova, machésallat, palsternacka, salladslök, piplök och sallatscikoria.
Vad det gäller morötter väljer jag sommarsorter som bara behöver fyra månader på sig mot vintermorötterna som behöver växa fem månader.

Jag brukar ta in ett par hinkar sand i garaget innan det fryser utonmhus, eftersom det är bra att ha både när man blandar egen jord och till lökar och julgrupper. Jag gillar också att täcka raderna med sand eftersom det blir väldränerat runt fröna när man sår i snö, men givetvis kan man köpa påsjord också.

Det går bra att så även om det ligger nån centimeter snö, är snölagret tjockt får man skotta undan.

Sådderna märks noggrant så jag vet vad som väntas i raderna. Kommer det inget till våren är det bara att så om.

Bilderna från när jag höstsår i Hemmets Journal

Katterna har en förmåga att stöka till i nysådderna så bädden täcks med armeringsmatta, ibland använder jag kycklingnät.

När risken för snöfall är över framåt vårkanten är det dags att lägga över odlingsväv. Sen sköter det mesta sig självt. Vid långvarig torka behöver man förstås vattna men det brukar inte vara nåt problem här.

Behöver man komplettera fröförrådet kan man hitta det mesta på nätet året om.

Lycka till!

 

Fröer

Var hittar du fröer och utsäde på lite ovanligare sorter, undrar Carina http://www.4seasonsbycarna.com/

I veckan upptäckte jag att förrådet av pak choi frö var helt slut och det räknar jag till mitt bassortiment. Sår 4 -5 omgångar som används i sallad och wokning. En självklar gröda hos mig. Uppsökte tre fysiska butiker med med tre olika varumärken och ingen av dem hade pak choi. De visste faktiskt inte ens vad jag pratade om. Klockargården i Ör saluför visserligen delar av Impectas sortiment, men inte pak choi, däremot tre olika färger av mangold.

Som tur är går det att skicka efter fröer även om det inte är ekonomiskt när det bara gäller ett par påsar.

Huvudsakligen handlar jag hos Runåbergs och Impecta som har ett ganska brett utbud av grönsaksfrö även ekologiska. Runåbergs hemsida är dessutom som en liten uppslagsbok där man kan få goda råd om odling och skötsel av grödorna.

Just nu har jag fått reklam om att det är 40% på alla fröer hos Impecta, fast det var förstås precis efter jag gjort mitt inköp till ordinarie pris. I vilket fall kan det vara läge att se över förrådet och göra fler fyllnadsbeställningar för höst och vintersådd.

Jag är också medlem i föreningen SESAM som arbetar för att bevara mångfalden bland köksträdgårdens växter. Man håller liv i gamla kulturarvssorter och jag har bland annat fått tag i en särskilt tålig västeråsgurka som ska klara uttorkning bra utan att bli besk.

Är man ute efter spännande tomatsorter ska man gå med i Åke Trudessons tomatklubb. I lista 2014 räknar jag till 589 sorter som han håller vid liv. I år provar jag 'Kotlas', en rysk sort som ska vara extra tidig och köldtålig. Viktiga egenskaper i zon 4.

Just nu är det aktuellt att så tredje omgången morötter och det blir en tidig sort som tar tre månader på sig att bli skördeklar och en sen sort som kan skördas om fyra - fem månader.

I lådan där jag höstsådde strax innan jul ser morötterna fina ut och kan börja skördegallras om nån månad.

I varmbänken som såddes i slutet av februari har morötterna inte har kommit riktigt lika långt. Nu kommer jag inte ihåg vilka sorter jag använde men vet att jag satsade mer på olika färger än att välja tidiga. Till vänster pak choi.

Har det så gott vänner

Cirkeln är sluten

Inlägget flyttat till Ätliga trädgården