Så och skörda året runt

Nåt att skörda eller njuta av året runt skriver jag i min presentation i kanten... och faktum är att frösådderna och odlingen pågår i stort sett året runt. Januari och februari är de stora groddmånaderna. Odlar solros- och ärtskott, groddar alfalfa, rättika, linser och mungbönor.

Varmbädden laddas i slutet av februari med förgrodda sallatsplantor, spenat, rädisor, salladslök, pak choi och tatsoi, tidiga morötter direktsås. I mars/april när plantorna rotat sig börjar jag skörda nåt blad här och där.

I mars/april sår jag också huvuddelen av grönsakerna, ärtor, bönor, kål. Rotsakerna som skördas till hösten hamnar på en lånad markbit eftersom lådodlingen inte riktigt räcker till.

I april/maj börjar det spira i höstsådden som gjordes på friland i januari med ungefär samma grödor som i varmbänken. De blir lagom att börja äta av när varmbänkens är slut. I varmbänken tar squashplantorna över.

Har hela tiden burkar på gång med förodlade grönsaker, olika sallater, kål och rädisor att plantera ut när tomrum uppstår. När en burk förgrott planteras ut, sår jag samtidigt en ny. Fem-tio plantor per burk räcker. Jag har hellre mycket att välja på än mycket av en sort.

I juli sås nya omgångar sallatsgrönt, snabbväxande morötter, rödbetor och asiatiska grönsaker som kan skördas fram till jul.

Nånstans runt juletid när frosten är mer beständig höstsår jag på nytt och cirkeln är sluten.

I högerkanten under rubriken Mina specialsidor kan du se årets frölista.

Allt gott

Bekämpa sorgmyggor

Inlägget är flyttat till Ätliga trädgården

Ska gå och shoppa...

- Nu ska jag gå och shoppa, tänker jag. Men stegen går inte mot bilen utan genom trädgården med grönsakskorgen på armen. Jag kan välja kål, squash, purjo, morötter, kryddor och sallad från de nedersta hyllorna, ärtor och bönor i mer behändig plockhöjd och ampeltomater och jordgubbar från högsta hyllan. Korgen fylls med rara små buntar och högar. 

De få som är kvar i personalen, börjar se lite trötta och slitna ut vid denna tiden på året. Det är mest sommarjobbare som varit i farten, bin och fjärilar. Många av de fastanställda grovarbetarna syns inte heller. De arbetar under jord med markberedning. Jag tänker på daggmaskar och faktiskt en och annan sork även om man nog kan säga att de mest bryter sig in om natten och våldgästar.

Jag drar ett och annat frösått ogräs när jag ändå böjer mig ner, stöter emot den yviga pepparmyntsbusken som sprider en ljuvlig doft och den sitter kvar på fingrarna. Njuter av att augustisådden kommit upp. I tunneln av odlingsväv, pak choi som jag kan börja woka på om ett par veckor, faktiskt också morötter som jag hoppas ska hinna bli 5-6 cm om hösten blir lång och mild, i växthuset plocksallat som ännu bara har hjärtblad. Gallrar rädisplantorna och de hamnar i dagens sallad.

Rädisorna har får fylla ut ett ledigt utrymme under spenatskräppan i ett kryddfack

De remoneterande jordgubbarna i amplarna gav sin första skörd i juni-juli och nu blir det fler bär fram till frosten kommer. Plantorna är tåliga men bären gillar inte regn och definitivt ingen frost.

Ampeltomater visade sig vara ett riktigt lyckokast. Började skriva upp hur många och vikten efterhand som vi skördade, men man äter dom som godis i "nävavis" (Så många man kan fylla i handen. Eller som bonusdottern sa med förtvivlan i rösten, när hon var ett par år och jag bad henne lägga upp lite kattpellets med näven i skålen. 

- Var är näven? Hon trodde ju det var nån slag skopa).

I vilket fall har jag tappat räkningen på hur många tomater denna ampel gett, men det är hundratals.

Gråmulet med regn i luften, kanske till och med åska idag, så det blir inomhusarbete, som t ex rensa och packa insamlade fröer och gjuta lite betong...

Ha det så gott

 

Täckodling del 1

Nu har jag börjat täcka barjorden mellan grönsakerna med ett tjockt lager gräsklipp, två dm är lagom. Det är förstås noga med att jorden under är ogräsfri. Fördelarna är att jag inte behöver rensa här, täckningen hjälper till med att behålla fukten och tillför kväve efterhand som det förmultnar. Främst är det bladgrönsaker, kål och rotsaker som gillar kväve. Blommor och vitlök har lite andra krav. Jag brukar vänta med att täcka tills grönsakerna är åtminstone fem till tio cm höga. Ofta sätter jag förgrodda plantor. Då täcker jag efter nån vecka när de funnit sig till rätta på platsen och börjat växa. Precis vid plantorna lämnar jag fem cm fri jord.
När gräslagret sjunkit ihop efter nån månad är det dags att fylla på igen. Vanligen brukar det bli två till tre påfyllningar. En del undrar om gräset inte fröar av sig så det blir mycket ogräs. Nån liten fröplanta kan det väl bli, men oftast klipper man kanske gräsmattan innan den hinner gå i blom och i vilket fall överväger fördelarna med täckning.

Fjolårspersilja som vi äter allt vad vi orkar av nu innan den går i blom. Jättegod att göra pesto av. Vid "krakarna" störpurpurbönor som kommer att slingra sig uppför. I mitten kokbönan Signe. En kulturböna hittad hos en dam i Blekinge och man driver nu projekt med att försöka rädda och sprida den. Odlade den även i fjol och använde främst de späda baljorna, plus att jag sparade de finaste till nytt utsäde. Till höger vita jordgubbar med ananassmak. Växer inte så kraftigt och ger inte stor skörd, men är väldigt goda och roliga att odla. Får dessutom vara i fred för både sork och fåglar

Rädisor till vänster som vuxit en cm per dag denna veckan. Det är några dagar sen jag tog bilden. Till höger nysatt kai laan, en kinesisk broccoli som man kan odla både tidig vår och långt fram till jul. För mig är det dock första gången jag provar och den kommer att få bo i en tunnel av odlingsväv som skydd mot kålfjärilarna. I mitten kommer så småningom två squashplantor, men eftersom vi kan få frostnätter fram till midsommar känns det inte som att det är jättebråttom med dom

Vi har två stora björkar i trädgården och det blåser ner massor av ris. En del blir dekorationer. Denna hänger just nu vid en av portalerna till trädgårdslandet

Önskar er en fin helg alla goa, om det nu blir i trädgården eller på nåt annat trevligt ställe.

Årets första sådd

Idag har jag sått dårört och dysterpenstemon. Båda perennerna är helt nya för mig, så det ska bli spännande att se om något kommer upp. I dårörtspåsen låg det tre yttepyttesmå frön som har fått varsin kruka. Nu ska jag först prova med att ha dem inomhus en månad och gror de inte är stratifiering nästa steg, alltså in dom i kylskåpet och dom en liten köldbehandling.

Fröfirman beskriver dårörten som mycket sällsynt. Krypande växtsätt och hängande brunvioletta klockblommor med grönt foder. Lämplig woodlandväxt. Användes förr som "häxmedicin" i svårbemästrade fall. Verksamt ämne scopolamin, ingår idag i psykoterapeutisk medicin. Växten är giftig.

Det tycker jag låter riktigt spännande och som en utmaning. Just nu har jag förstås inget woodland, men inget hindrar ju att man börjar samla lite plantor medan man tänker på saken.

Penstemonsläktet blev jag riktigt sugen på efter att ha hört ett inslag med Marie Jadner på lokalradion. Lyssna här. Det verkar helt enkelt vara den ulitmata sommarperennen om man nu får fröna att gro. Krukorna har flyttat ut i skyddat läge bland mina andra långsamtgroende små projekt, så nu hoppas jag att vädret ska göra resten. På den gula lilla stickan har jag kom-ihåg-info som att jag inte ska ge upp väntandet förrän sommaren 2015.

Och så här tjusigt tänker jag mig att det ska bli

DÅRÖRT Scopolia carniolica och DYSTERPENSTEMON Penstemon wippleanus Bilder: Impecta

Har du erfarenhet av nån av dem?