Boostar övervintrarna

I bubbelplasttältet mår övervintrarna toppen med LED-ljus 12 timmar om dagen och en värmefläkt som går på vid cirka +8°. Hittills har vintern varit mest ruggig, mulen och inte så vansinnigt kall.  Fläkten har inte gått överdrivet mycket trots att det varit runt nollan i övriga växthuset. De få dagar solen tittat fram har det blivit varmt på en gång och väggen har fått komma upp. Olivträd, gräs och skimmia övervintrar i själva växthuset. De klarar ju till och med nån minusgrad.

Plötsligt såg jag att fuchsian fått ohyra, vilket bekräftade mina fördomar om den växten. Det är alltså min första fuchsia någonsin. Möjligen har jag bidragit till eländet lite genom att låta den torka ut för mycket. Hade ändå tänkt boosta flera av växterna med nässelvatten. Nässelvatten är helt enkelt fantastiskt mot ohyra. Många är de tomatplantor som räddats. Nu hade jag inga egna torkade nässlor, men det finns ju pulver i hälsokostbutiken. Lät en halv deciliter dra i en kanna under natten. När man ska behandla ohyra finns det ingen anledning att låta det stå tills det ruttnat och luktar pyton. Köpenässlor är så finpulvriga att man inte behöver sila. Ställde bara växterna i en balja och vattnade över. Nässelvatten dödar inte ohyran, utan stärker plantornas cellväggar med sitt kisel så att de inte blir mottagliga. Jag antar att krypen helt enkelt svälter ihjäl.
Gyllenlacken som är en ovanligt törstig gynnare fick stå kvar och suga åt sig ordentligt. De hade visserligen inte ohyra, men i förebyggande syfte. Jag fick inte nån riktig blomning att njuta av förra sommaren eftersom det var kållarvsinvasion och även gyllenlacken drabbades. Nu ska de få en ny chans att visa vad de går för. 

Hur gör ni?

Allt gott

I år är jag förberedd

Ibland har det hänt att frösådden inte kommit upp och man undrar om det var fel på fröerna eller vad som gick snett. Det behöver inte ens vara några svårsådda fröer. För nåt år sen råkade jag se en pytteliten mygga kravla sig upp ur jorden, bara ett par mm stor och gåtan var löst, sorgmyggor.

Larverna äter upp groddarna på fröna och stör rotsystemen på större plantor.  Har man riktig otur kan man se ett helt moln av små myggor lyfta från sådden när man vattnar. De har en förkärlek för jätteverbena, men alla växter som behöver lite längre tid på sig för att gro är extra utsatta. Här handlar det oftast om nån enstaka mygga här och där, men eftersom jag har frösådder i stort sett året runt och absolut inte vill riskera nån ödeläggelse när den riktiga säsongen kommer igång igen, tänker jag göra mitt bästa att bli av med de sista också. 

I fjol var alla borta tills jag tog hem hyacintlökar runt jul och såg några myggor lämna burkarna. Så tröttsamt, för det innebar ju att alla krukor måste saneras och inga nematoder hemma.
Sorgmyggorna finns normalt i naturen så när man blandar mycket egen jord som jag gör, finns det också risk för att larver följer med, liksom om man lämnar köpejord utomhus.
Även nematoderna förekommer naturligt, men på detta sättet ökar man koncentrationen.

Nu är jag i alla fall beredd att göra rent hus överallt ifall julblommorna kommer med smitta igen och innan dess ska jag vattna igenom alla krukor inomhus för säkerhets skull. Nematoder är frostkänsliga, men har man möjlighet att passa brevbäraren när han kommer kan man antagligen beställa längre fram också, men jag tar det säkra för det osäkra.

Tills vidare förvaras de i kylskåpsdörren och det känns gott att för en gångs skull ha varit förutseende.

Allt gott

Bekämpa sorgmyggor

Inlägget är flyttat till Ätliga trädgården

Jordloppor

I kållådan växer det så det knakar. Ja, faktiskt inte bara sex kålplantor utan även broksalvia, heliotrop, jätteverbenor och vit rosenskära som kommer att bli snygga mot den blågröna svartkålen, den röda och gröna brysselkålen och den lilla krusiga minigrönkålen. I ett par stolpar klättrar törnrosas kjortel som än så länge växt mer på bredden än på höjden.

Kålfjärilen lägger sina ägg i två omgångar. Än så länge inga besök på kålplantorna och min plan är som vanligt att förvilla dom med massiv blomning.

Jordlopporna däremot dribblar man inte bort så lätt. De bor i jorden och har en förmåga att störa rotsystemet på nyplanterade kålväxter så att de stannar i växten och i värsta fall helt tynar bort. De gör också små runda hål i bladen och kan få rucola och andra sallater ur kålsläktet att se ut som såll. Inte farligt att äta men ser tråkigt ut.

Här ser man tydliga angrepp på en förvuxen tatsoi som gått i blom.

I år har jag testat att lägga ett lager stenmjöl runt varje planta. Efter det myckna regnande har nu lagret förstärkts. Kan bara konstatera att detta var en lysande idé. En planta glömdes bort och den har fått angrepp på bladen och förmodlingen rötterna för storleken är bara en tredjedel av de andras. Den får agera kontrollplanta under sommaren.

Ha det fint

Sorgmyggor

Stor i korken sa jag för några veckor sedan i nåt sammanhang att jag aldrig haft problem med sorgmyggor, men vad händer...

Ser som vanligt över sådderna på morgonen redan innan frukost. Fastnar lite framför jätteverbenan, ännu bara sytrådstunna stjälkar med knappt synliga blad. Tyckte att jorden rörde sig.... jomenvisst rör den sig. I ett hörn av sålådan kravlar först en, sen en till pytteliten mygga upp och flyger glatt iväg. Vad sj*tton!

Detta förklarar varför nästan hälften av de uppkomna verbenorna försvunnit. Sorgmyggans larver lever  nämligen i översta fuktiga jordskiktet. De blir 5-6 mm långa och ger sig gärna på groddar och rötter så att plantorna helt dör eller försvagas. Själva sorgmyggan även kallad fuktmygga är bara ca 2,5 mm lång, genomskinlig med svarta vingar, därav namnet. Ska inte förväxlas med de lite större svarta flugorna som vi felaktikgt kallar blomflugor. Sorgmyggan trivs i fuktiga miljöer och lägger gärna sina ägg i jordsäckar som förvaras utomhus. Att den är beroende av fukt för sin livscykel gör sådder som stratifieras och hålls fuktiga i flera veckor extra känsliga, liksom fuktälskande krukväxter. Om många myggor kläcks samtidigt kan man se moln ovanför en sådd. Här har jag inte sett fler än de som kröp fram.

Eftersom jag köpte en hel pall med god jord för två år sedan och hade några säckar kvar som jag använt i år, är det väl förklaringen till att detta hände just nu, men även i ny jord kan det finns ägg.

Beställde snabbt nematoder som är ett naturligt levande bekämpningsmedel. Nematoderna finns så länge de har larver att leva av och dör sen. I väntan på nematoderna stack jag ner tändstickor i sålådan i hopp om att återstående larver inte skulle gilla svavelbehandlingen, men det verkade inte hjälpa. Fler plantor försvann.

Att låta jorden torka upp mellan vattningarna är ett klassiskt tips, men funkar knappast på nya sådder.

Återstående jorden, närmare två säckar är nu steriliserad i ugnen utbredd på långpannor 120° 20-30 minuter.  Fuktade jorden med en halv liter varmt vatten innan jag satte in plåtarna för att jorden inte skulle bli snustorr. 
Samtidigt körde jag litermått med jord i mikron 4 minuter på högsta effekt med en kopp vatten.

Såbordet och alla utensilier noggrant skurade. Krukor är jag alltid nogrann med att rengöra tack och lov, så det lagret diskade jag inte igen.

De sorgmyggor som redan hunnit kläckas kan man prova att fånga med en skål vatten, blandat med ättika och lite diskmedel. Myggorna lär dras till gult, så en skål som är gul på insidan ska det helst vara. Myggorna sätter sig på vattenytan och drunknar eftersom ytspänningen minskar av diskmedlet. Detta återstår att prova om jag ser nån mygga igen eller liten fluga med, för den delen.

Hoppas jag får behålla de sista tio plantorna nu. Jätteverbenan är ju en riktig sommarfavorit som brukar sväva högt över miniängen i trädgårdslandet.

Detta är inte ett sponsrat inlägg.

Allt gott

Sitta i klistret

Ja, det tänkte jag att frostfjärilen skulle göra, för i år fick jag upp limringarna runt äppelträden i tid. Dessutom fick stammar och grenar sig en rejäl och välbehövlig rengöring i våras med högtryckstvätt och stålborste. 

Träden är gamla, mellan 50 och 60 år och har varit försummade länge. Allt går inte att rätta till, men mycket gammal bark och mossa där ohyran kan frodas är nu borta i alla fall. Ytan är slätare och limringarna lättare att fästa utan att det blir springor under där frostfjärilen kan krypa mellan.
Den håller nämligen till i gräsmattan och första frostnatten kryper honan upp längs stammen och lägger sina ägg i grenveck och sprickor i barken. Larverna sätter sen glupskt i sig de späda bladen. En hel del andra krypande insekter fastnar också på gott och ont.
I februari bör man enligt tillverkaren sätta upp en ny remsa ovanför den gamla för att fånga upp de ägg som kläckts under den gamla remsan.... då får jag prova det i år.

Har sju träd att pyssla om. Det har dock aldrig hänt att alla gett kanonskörd samtidigt så vi brukar få användning för det som blir.

Just detta trädet står utanför köksfönstret och är mitt hjärteträd. Här hamnar mina dörrhjärtan när de gjort sitt. Pinnar och mossa är favortimaterial. 

 Ha det gott alla hjärtliga trädgårdsvänner