Tulpanerna räddade

Att få ha tulpanerna i fred är det ständiga problemet. Nånstans läste jag att botaniska sorter inte skulle vara så attraktiva i Bambis ögon, men det var verkligen fel. Det gick hårt åt 'Persian Pearl' i fjol.

I vintras testade jag bollar av otvättad ull vid några av favoritväxterna och nu har jag återanvänt dem runt tulpanerna också. Medger att de här ljusgrå inte är särskilt estetiskt tilltalande, men om jag fått tag på svart ull hade de smält in bättre. Den senaste veckorna har fåglarna dessutom jobbat flitigt på att dra material från bollarna så de är helt uppruggade. Säkert varmt och gott i holkarna nu.

 Allt gott

Startar nya lådor

Inlägget flyttat till https://www.atligatradgarden.se/starta-nya-odlingslador/

Såstickor

Här går det verkligen åt mängder av såstickor, de flesta alldeles vanliga vita av plast och ibland färgade för att skilja tomatsorterna åt. Ibland gör jag nåt annorlunda, bara för att det är så roligt att pyssla.

Pärlorna hittade ja på loppis. När jag köpte hade jag ingen aning om vad jag skulle ha dem till, men sånt brukar lösa sig. När jag får den där speciella känslan i magen som inte går över utan istället växer till ett starkt obehag när jag försöker lämna bordet, ja då vet jag att det är lika bra att de får följa med hem annars kommer jag att ångra mig. Det kan gälla en liten grej som det här eller i värsta fall en impulshandlad planta som kräver speciella förutsättningar för att trivas och som jag sen får traska runt med i dagar innan jag hittar en vettig plats för. Så i detta fallet kom jag lindrigt undan. Det är nämligen ganska fullt i förråden och rabatterna har jag planer för.

Det blev några såstickor som går att återanvända år från år. Böjde ståltråden som ett V för att stickan ska stå stadigare. Lade ihop pärlorna på bordet och limmade dem sida vid sida innan jag trädde staplarna på varsin ståltrådsände, snurrade till ändarna och fäste staplarna med några limduttar.

Hur har du det med självdiciplinen på loppisar och växtmarknader?                             

 Allt gott

 

Utlottning

Har funderat ett tag på om det inte är dags för en tävling och just då får jag denna Gröna kalender i min hand, Trädgårdslust - ÅRET OM av Karin Elmberg, redaktör och hortonom.

114 sidor fullspäckade med tips och sköna bilder. Helt enkelt en riktig må-bra-bok, där man blir påmind om vilka sysslor det är dags för under hela året. Det finns också utrymme att lägga till sina egna kom-ihåg och jag ska börja med att skriva upp vilka klematis som ska beskäras och när, samt schema för gödsling.

   

Några aktuella tips ur kalendern:
 
Hur man håller rådjuren borta "Gör egna illaluktande oasisblock som träs på bambupinnar. Doppa i en blandning av blodmjöl och lite ammoniak, som ger en lukt djuren inte gillar. Upprepa doppningen några gånger om året".

Är det lönt att så de gamla fröna? "Kolla grobarheten genom att lägga fröna i väl fuktat hushållspapper i någon vecka. Om de inte sväller - kasta."

"Smält snö och vattna inomhusväxterna som inte gillar kalk. Perfekt för citrus oliv, azalea och myrten"

"En påse ranunkelknölar i blandade färger ger bukettblommor hela sommaren. De små knölarna sätts direkt på växtplatsen, helst i genomsläpplig jord. Knölen är dåligt härdig och måste tas upp till vintern eller köp nya varje vår - de är billiga."

"Bästa jorden för sommarens krukodlade växter blandar du själv. Gör en stor sats och spara i plastsäck.
- En påse 50 liter proffsjord för blommande krukväxter (typ U-jord)
- Ca 1 liter små lecakulor (för bra syretillgång)
- Ca 5 liter lerjord (ger god vattenhållande förmåga)
- Ca 1 hink välbrunnen kompostjord (för bättre struktur och näringstillgång)
- långtidsverkande gödning om det inte redan finns i köpepåsen, dosering enligt förpackning".

Tillsammans med Allas lottar jag ut två exemplar. Tävlingen pågår till och med  tisdag 2 februari. 

1 lott - kommentera inlägget
2 lotter - kommentar + lägg till dig som följare av min blogg
3 lotter - kommentar + följare av bloggen + följ mig på instagram @rostochradisor

Du är givetvis väldigt välkommen att delta även om du inte har egen blogg, meddela mig då via mejl till anette.brunsell@gmail.com

Lycka till

Laddar med löv

Stormen Freja har slitet kläderna av de flesta träd, endast kastanjen och en del buskar håller fortfarande hårt i sin skrud.

Trädgården är täckt med ett tjockt lager löv som inte längre lyser så där färgglatt utan mest är brunt.
Det är helt okej. Det har bjudits  en fantastisk färgprakt hela hösten, ett storstilat farväl. 
Nu erbjuds trägården det skyddande täcke den behöver inför kommande barfrost som vi oftast blir utsatta för här. Löven ger näring. Verkar ju rätt knasigt att bära bort allt detta för att låta trädgården frysa och för att köpa desto mer gödsel till våren.
Att jobba med naturen går så mycket lättare och känns så väldigt bra. Hösten är helt enkelt en ganska skäpig årstid och det ska vara så.

Grusytor och gångar håller vi lövfria, man vill ju inte halka och inte heller att löven ska pressas ner och förmultna där. De har istället flyttats till några av odlingslådorna som blivit  djupgrävda och nyladdade med löv som kommer att förmultna under vintern. Det går verkligen rasande fort och jorden blir mullrik och porös. Rena mumman att odla i till våren. 
 

När vi laddar en låda med löv grävs ett djupt dike längs med och fylls med ett par korgar löv. Någon skyffel jord emellan för att ytterligare skynda på nedbrytningen. Det är ju i jorden alla nedbrytande mikroorgansister bor. Komposthinken från köket kan också få följa med. När diket är fyllt med råge grävs det igen samtidgt som nytt dike grävs bredvid och så fortsätter man. Kallas också dubbelgrävning.

Fortfarande blommar det en del. I rabatterna får löven ligga kvar dessutom räfsar vi dit ännu mer. 
Det som hamnar på gräsmattan får klippen ta hand om oavsett om mattan behöver ansas eller ej. Det är ett ypperligt sätt att smidigt hantera stora lövmassor och samtidigt gynnas gräsmattan, göds och luftas av alla maskar som gör gångar och jobbar med att dra ner löven. Det funkar bäst att köra över löven med jämna mellanrum och inte låta det blir för tjocka lager åt gången.

Hösten är bra härlig ändå
Allt gott

I säkert förvar

Rotsaksskörden är nu i säkert förvar, portionsförpackad i potatissäckar och nerhalad i brunnen på frostfritt djup. Ja, det är ingen brunn med vatten, utan en brunn med en pump till den djupborrade brunnen bredvid, hos svärfar.
Här är det mörkt och lagom fuktigt.  Enda nackdelen är att om det är väldigt kallt ute -20 eller så, då är det inte praktiskt att öppna brunnen och släppa ner kylan. Ofta är de kalla perioderna inte så långa här i hjärtat av Småland, mest slask och blask.
När rotsakerna är slut hemma, hissar man helt enkelt upp en påse och lägger i grönsakskylen  i garaget. Jag brukar lägga dem i en papperspåse, med en plastpåse utanpå, för att behålla lagom fuktighet och motverka kondens i påsen. Kondens gör att moröttern ruttnar. Samma sak gäller för de morötter man köper i butik. Har man ingen papperspåse att lägga morötterna i kan man istället knyckla in lite tidningspapper i köpepåsen.

I brunnen hängde en påse rödbetor kvar sen i fjol. De var hårda, utan tillväxt och hade säkert gått att äta, men de fick gå i kompostdiket i landet med hopp om att de ska smaka bättre i sorkens glupska gap än mina jordärtskockor som står kvar en bit bort.

Allt gott

Guldvatten - guld värt!

Jag gillar att använda det som finns till hands, så även när det kommer till gödning och guldvatten är helt enkelt urin som man spär med vatten. Urin är kväverikt och varför låta den bara rinna ut i avloppet och samtidigt köpa och släpa hem processad gödsel.Verkar ju knasigt.

Knepet är att bara använda nattgammal urin. Så fort den stått nåt dygn blir den både otrevlig att förvara och det kommer att lukta där man vattnar. 
Kannan är specialgjord för ändmålet fungerar även som potta. Alltså börjar morgonen med att spä urinen med vatten i proportionerna 1:10 ungefär. Mest kväveälskande är ärtor, bönor, kålväxter, squash och pumpor. Jag vattnar mellan raderna, alltså inte på växterna, även andra gröna grönsaker gillar kväve. Perennerna kan också få en liten skvätt nån gång, men då spär jag ytterligare.

Hoppas du har det bra därute i sommaren!

Jordloppor

I kållådan växer det så det knakar. Ja, faktiskt inte bara sex kålplantor utan även broksalvia, heliotrop, jätteverbenor och vit rosenskära som kommer att bli snygga mot den blågröna svartkålen, den röda och gröna brysselkålen och den lilla krusiga minigrönkålen. I ett par stolpar klättrar törnrosas kjortel som än så länge växt mer på bredden än på höjden.

Kålfjärilen lägger sina ägg i två omgångar. Än så länge inga besök på kålplantorna och min plan är som vanligt att förvilla dom med massiv blomning.

Jordlopporna däremot dribblar man inte bort så lätt. De bor i jorden och har en förmåga att störa rotsystemet på nyplanterade kålväxter så att de stannar i växten och i värsta fall helt tynar bort. De gör också små runda hål i bladen och kan få rucola och andra sallater ur kålsläktet att se ut som såll. Inte farligt att äta men ser tråkigt ut.

Här ser man tydliga angrepp på en förvuxen tatsoi som gått i blom.

I år har jag testat att lägga ett lager stenmjöl runt varje planta. Efter det myckna regnande har nu lagret förstärkts. Kan bara konstatera att detta var en lysande idé. En planta glömdes bort och den har fått angrepp på bladen och förmodlingen rötterna för storleken är bara en tredjedel av de andras. Den får agera kontrollplanta under sommaren.

Ha det fint

Fiffigt för nypotatisen

Brukar ofta förgro och sätta några nypotatis i hinkar som får stå mot en varm södervägg. Sätter på friland också men i hink och skyddat läge går det lite fortare. Favoritsorten heter 'Early Rose' och är populär bland fritidsodlarna i trakten. Lite röd i skalet som namnet antyder, men det viktigaste är ju smaken som är ganska fyllig, mjuk och rund. Framförallt är den inte vattnig.

I år hittade jag särskilda potatiskrukor hos Wexthuset.com. Lika stora som en spann, fast med en insats med stora hål som gör det möjligt att lyfta hela plantan och se hur långt knölarna har kommit, plocka de största utan att störa rötterna nämnvärt och låta resten växa vidare. Att de är svarta är nog ingen slump för svart drar till sig värme.

Jag har satt tre potatisar i varje hink och idag har de blivit kupade. Det vill säga jag har lagt på lite mer jord och det kommer jag att fortsätta med efterhand som de växer.

Har du nån favoritsort bland de tidiga?

Allt gott

Morgondimma

Plötsligt bryter solen igenom den tjocka morgondimman och jag skyndar mig ut för att fånga ögonblicket. Frukosten kan vänta. Huset sover, byn sover, morgonen doftar som den bara kan göra på våren, fåglarna kvittrar piggt. Fyller lungorna och dras mot häggmispeln.

Skön början på en hektisk dag. Till och med bondpionerna som blev flyttade i fjol verkar ändå ha bråttom. I grevens tid fick de sitt stöd av sly. Om några dagar kommer det att vara helt överväxt, men ändå göra sin nytta när vårregnet tynger ner de stora blommorna. Magen kurrar, dagen har vaknat. Dags för stadig grötfrukost och morgontidning.

Allt gott

Sorgmyggor

Stor i korken sa jag för några veckor sedan i nåt sammanhang att jag aldrig haft problem med sorgmyggor, men vad händer...

Ser som vanligt över sådderna på morgonen redan innan frukost. Fastnar lite framför jätteverbenan, ännu bara sytrådstunna stjälkar med knappt synliga blad. Tyckte att jorden rörde sig.... jomenvisst rör den sig. I ett hörn av sålådan kravlar först en, sen en till pytteliten mygga upp och flyger glatt iväg. Vad sj*tton!

Detta förklarar varför nästan hälften av de uppkomna verbenorna försvunnit. Sorgmyggans larver lever  nämligen i översta fuktiga jordskiktet. De blir 5-6 mm långa och ger sig gärna på groddar och rötter så att plantorna helt dör eller försvagas. Själva sorgmyggan även kallad fuktmygga är bara ca 2,5 mm lång, genomskinlig med svarta vingar, därav namnet. Ska inte förväxlas med de lite större svarta flugorna som vi felaktikgt kallar blomflugor. Sorgmyggan trivs i fuktiga miljöer och lägger gärna sina ägg i jordsäckar som förvaras utomhus. Att den är beroende av fukt för sin livscykel gör sådder som stratifieras och hålls fuktiga i flera veckor extra känsliga, liksom fuktälskande krukväxter. Om många myggor kläcks samtidigt kan man se moln ovanför en sådd. Här har jag inte sett fler än de som kröp fram.

Eftersom jag köpte en hel pall med god jord för två år sedan och hade några säckar kvar som jag använt i år, är det väl förklaringen till att detta hände just nu, men även i ny jord kan det finns ägg.

Beställde snabbt nematoder som är ett naturligt levande bekämpningsmedel. Nematoderna finns så länge de har larver att leva av och dör sen. I väntan på nematoderna stack jag ner tändstickor i sålådan i hopp om att återstående larver inte skulle gilla svavelbehandlingen, men det verkade inte hjälpa. Fler plantor försvann.

Att låta jorden torka upp mellan vattningarna är ett klassiskt tips, men funkar knappast på nya sådder.

Återstående jorden, närmare två säckar är nu steriliserad i ugnen utbredd på långpannor 120° 20-30 minuter.  Fuktade jorden med en halv liter varmt vatten innan jag satte in plåtarna för att jorden inte skulle bli snustorr. 
Samtidigt körde jag litermått med jord i mikron 4 minuter på högsta effekt med en kopp vatten.

Såbordet och alla utensilier noggrant skurade. Krukor är jag alltid nogrann med att rengöra tack och lov, så det lagret diskade jag inte igen.

De sorgmyggor som redan hunnit kläckas kan man prova att fånga med en skål vatten, blandat med ättika och lite diskmedel. Myggorna lär dras till gult, så en skål som är gul på insidan ska det helst vara. Myggorna sätter sig på vattenytan och drunknar eftersom ytspänningen minskar av diskmedlet. Detta återstår att prova om jag ser nån mygga igen eller liten fluga med, för den delen.

Hoppas jag får behålla de sista tio plantorna nu. Jätteverbenan är ju en riktig sommarfavorit som brukar sväva högt över miniängen i trädgårdslandet.

Detta är inte ett sponsrat inlägg.

Allt gott