Kanske får jag nåt gjort, kanske inte

Visst är väl höstfärgerna starkare än nånsin eller är det bara jag som inbillar mig. I vilket fall upplever jag mycket färg.
Har långa lister över vad som ska göras, akutlistor, listor för sånt som kan vänta nån vecka, listor för sånt jag behöver hjälp med. Dagens agenda är glasklar när jag går ut men efter en stund tappar jag ändå fokus, blir stående, drar djupa sköna andetag, spanar mot skogen och ängen där färgerna lyser även en mulen dag, sparkar i löven. Livet är härligt! 

Dekorerar med pumpor både här och där. De flesta egenodlade, ett par köpta.

Rosenskäran har hamnat på komposten idag och fått ge plats för krukade växter som behöver grävas ner. Den här lådan är så bra för jag har ett lock till den, sen den användes som varmbänk. Locket kommer väl till pass framåt våren när jag vill driva på lite extra eller avhärda nysådder.

Redan vid tretiden försvinner solen bakom ekdungen på ängen och kvällen sänker sig över trädgårdslandet.

Jag följer med solen runt huset. Det finns ju alltid nåt att pyssla med, så lika bra att hålla till där det är varmast och mysigast. Sorken har grävt ett rejält hål bland smultronplantorna så sandjorden bildat en vall vid hålet. En meter bort ett utgångshål, vältrampat utan sand. Det skulle kunna varit ett kaninhål om det inte varit så litet. Jag hämtar en burfälla och laddar med hönspellets. En tegelpanna över buren håller den på plats och gör det lite intressantare att kila in där. De kommer in från åkrarna runt och äter mängder av lök, trädrötter, bär och grönsaker. Måste hållas efter.

Några blåbär har glömts kvar bland flammande blad. Vid det här laget har de tappat smaken och får sitta kvar. Trevligt med nyttobuskar som även är snygga. Bladen brukar sitta kvar en tid efter första frosten och se ut som om de blivit doppade i äggvita och strösocker. 

Jo, trots allt blev det en del gjort idag, en del perenner nerklippta, krukor inburna i växthuset och ett klättrande mullbär planterat vid uthusväggen.

Allt gott

En spöknatt

I veckan kom första frostnatten till hjärtat av Småland. Vi spenderade två timmar med att täcka det viktigaste. Är absolut inte redo för frosten ännu och så vet jag ju att efter ett par kalla nätter kan det fortsätta att vara mildväder en månad framåt. Gräsmatta och hagar runt om lyste vita och krispiga på morgonen.

Lite spökkänsla i trädgårdslandet när ampeltomaterna blivit täckta. Dillkronor och blomstermorötter har fått höga stöttor i sin låda för att hålla upp väven. De kunde väl i och för sig fått frysa, men kanske behöver jag dem till en inspirationsdukning som ska ske på Skördemässan i Tyrolen den 20 september www.tyrolen.se. I alla fall vill jag ha lite att välja på.

I Aftonbladets Härligt hemma som finns i butik nu kan du se höstdukningen jag bidrog med förra året.

Squash och pumpor är känsliga grödor, så även Södra filialen (hos svärfar i grannbyn) där jag bland annat odlar prydnadspumpor fick täckas, i alla fall så långt väven räckte. 

Här har skördandet bara börjat och revorna är fulla av ämnen i olika former och färger. Är barnsligt förtjust över den stora variationen som naturen kan kan hitta på: avlånga, runda, platta, päronformade, knottirga, gula, gröna, vita. Ett litet vågspel är det dock när man köper en blandad påse med ca 20 frön eftersom alla pumpor på en planta blir lika och man inte vet i förväg vad plantan tänker bjuda på. Risken är att man får fem plantor vita och inga av nån annan. För att få hela variantionsrikedomen på fröpåsens bild behöver man i princip sätta alla och det tar plats. Här har jag 80 cm mellan plantorna och två meter mellan raderna och det verkar helt lagom. I fjol blev det för tätt och pumporna blev ganska färglösa och tråkiga, för att inte tala om hur svårt det var att ta sig fram bland alla stora, lite taggiga blad. En del plantor blir också offer för glupska sniglarn och hungriga kaniner. 
Trots allt kan jag nog inte behålla alla själv utan några får följa med till skördemässan.

Ha det så gott