Grafiskt med lite rött

Närmaste omgivningarna fick snöflingor men inte vår by. Vi fick dimma, riktig tjocka och frost. Trädgården blev svartvit och tyst.

 Perenn solros

 Portal med torra störbönor

 Amerikanska blåbär

Till och med fåglarna är svartvita med lite rött idag

Svartkål

Fänkål

 Höstsilverax

Kärleksörten, som jag för det mesta tycker är rätt trist, är jag glad för idag. Den är nästan det enda med färg och står stadigt i sina bulliga tuvor.

Prydnadskål 

Allt gott

En spöknatt

I veckan kom första frostnatten till hjärtat av Småland. Vi spenderade två timmar med att täcka det viktigaste. Är absolut inte redo för frosten ännu och så vet jag ju att efter ett par kalla nätter kan det fortsätta att vara mildväder en månad framåt. Gräsmatta och hagar runt om lyste vita och krispiga på morgonen.

Lite spökkänsla i trädgårdslandet när ampeltomaterna blivit täckta. Dillkronor och blomstermorötter har fått höga stöttor i sin låda för att hålla upp väven. De kunde väl i och för sig fått frysa, men kanske behöver jag dem till en inspirationsdukning som ska ske på Skördemässan i Tyrolen den 20 september www.tyrolen.se. I alla fall vill jag ha lite att välja på.

I Aftonbladets Härligt hemma som finns i butik nu kan du se höstdukningen jag bidrog med förra året.

Squash och pumpor är känsliga grödor, så även Södra filialen (hos svärfar i grannbyn) där jag bland annat odlar prydnadspumpor fick täckas, i alla fall så långt väven räckte. 

Här har skördandet bara börjat och revorna är fulla av ämnen i olika former och färger. Är barnsligt förtjust över den stora variationen som naturen kan kan hitta på: avlånga, runda, platta, päronformade, knottirga, gula, gröna, vita. Ett litet vågspel är det dock när man köper en blandad påse med ca 20 frön eftersom alla pumpor på en planta blir lika och man inte vet i förväg vad plantan tänker bjuda på. Risken är att man får fem plantor vita och inga av nån annan. För att få hela variantionsrikedomen på fröpåsens bild behöver man i princip sätta alla och det tar plats. Här har jag 80 cm mellan plantorna och två meter mellan raderna och det verkar helt lagom. I fjol blev det för tätt och pumporna blev ganska färglösa och tråkiga, för att inte tala om hur svårt det var att ta sig fram bland alla stora, lite taggiga blad. En del plantor blir också offer för glupska sniglarn och hungriga kaniner. 
Trots allt kan jag nog inte behålla alla själv utan några får följa med till skördemässan.

Ha det så gott

Frostiga mornar

Nu har jag haft några härliga dagar i trädgården bland vårlökar och prassliga fjolårslöv. Städningen är långt ifrån färdig men det går framåt en liten bit i taget. Hönsen är hack i häl, älskar att leta godbitar i brunnen gödsel och varvar med spirande gräs.

Mornarna är som ett sagoland av frostade lökväxter och gnistrande vintergrönt som stensöta, alunrot, rödbladig ängssyra, murgröna, dubbel snödroppe och iris. Hur snödropparna som ligger fullständigt kvaddade och till synes döda med sina tunga klockor, ändå orkar resa sig och se hur pigga ut som helst uppåt dagen är en gåta.

Allt gott

Morgonsol

Hej sol! Välkommen! Blir så glad när jag ser dig. Jag omfamnar mörkret, men när solens strålar visar sig och precis orkar över åsen för första gången på en månad värmer det ändå hjärtat, känns speciellt och härligt.  Det sägs att vi faktiskt fått 45 minuters ljus tidagre i månaden, men det missade jag.

Får snabbt fatt i kameran som för en gångs skull hittat ner i kameraväskan,  halsduk och fleece. Luften är skön att andas, lagom krispig. Jag kan se andedräktens moln.  Står rakt upp och ner med ansiktet mot solen och sinnena öppna. Djupa andetag. Det är jag, morgonen och solen.  Kanske inte riktigt ändå...
I löven mot staketet jobbar en koltrast ivrigt, rasslar runt. Det droppar från träden. Vänder mig om för att se om nån liten gynnare kanske intresserar sig för nya holken i björken.
Nej, om nån övernattat så har det förstås varit uppstigning för länge sen. En nötväcka byter gren ovanför. Blir medveten om sorlet från morgontrafiken och ett tåg på stambanan som rusar förbi långt bort. Bonden på väg till ungdjursstallet i sin stora gröna John Deere. Tuppen gal i hönshuset och den hemlöse gammelkatten  har väl synlig tagit plats under lutan i väntan på morgonmålet. Dagen har börjat.
Slänger ett getöga på tavlan på garageväggen och konstaterar att solpanelerna alstrat 0,6 kWh redan.

Skogen bakom huset

En lövkrans hänger fortfarande kvar i östra portalen till trädgårdslandet och en låda med krukade smågranar har tillfälligt landat på symaskinsbordet.

Det bär av på en liten tur. Målet är det enorma kornellbuskaget vid järnvägen som är rena guldgruvan så här års. Troligen har någon gjort sig av med trädgårdsavfall som med tiden självsått sig.

Passerar den här sommarladugården. Faktiskt den enda i länet som är inredd för mjölkning. Väl värd att bevaras, men kommer taket att klara en vinter till?

Taket ja... Är det nån som flyttat in och börjat elda... Nej, Ladugården har faktiskt ingen eldstad. Det är fjärrvärmeverkets skorsten som i en viss vinkel hamnade exakt på taket.

Ha det fint