Julbordskalender 2019, lucka 19

Här hittar vi trädgårdsmästare Kristine (Kitty) Vesterlund från Österbotten, Finland. I Blogglandia känd som Drömgården. Jag gästbloggade i hennes adventskalender i fjol och fick välja vilket ämne jag ville. Det var också det gästspelet som inspirerade till att bjuda in gästbloggare till mig i år för att göra ett gemensamt julbord, men jag är lite strängare med ramarna och har gett temat "Nåt till julbordet med odlat som huvudingrediens".

Blev så glad att Kitty valde en rätt som jag tycker representerar Finland. /Anette

Strax i utkanten av Jakobstad (Finland odlingszon 4) har jag i många år odlat olika ätbara växter och grönsaker till min familj. För tre år sedan ville jag slå på stort för att vi ska äta mera av det som vi odlat själva. Jag hyrde en odlingslott (ogräsåker) på 200 kvm som jag började bygga upp från ingenting. Har inte hela lotten odlingsklar ännu, men förhoppningsvis blir den klar under nästa säsong.

För mig har det varit viktigt att visa våra barn att maten inte växer på butikshyllan, utan den kommer från ett frö, som vi hjälper att växa i fin jord som vi själva bygger upp från naturmaterial och som mognar till fin mat via vår skötsel, kärlek och inga bestrutningsmedel! Att kunna plocka med sig ett gäng grödor och gå in och tillreda en måltid för familjen som är ren och närproducerad. Mina barn är redan 10 och 15 år, men de äter betydligt störra variation av grönsaker när vi odlar dem själva och har lärt sig uppskatta dem när de sett arbetet bakom, från frö till skörd, och även själva varit involverade. Det är något jag vill föra vidare.

Därför vill jag nu bjuda på ett recept som kan göras vilken årstid som helst, av både färska och frysta grönsaker.

Nu i jultiderna händer det sig att man har hem gäster titt som tätt. Varför inte göra något riktigt enkelt och snabb av något man själv odlat. En salt pirog som kan ätas som den är, till kaffet/glöggen eller tillsammans med sallad som en måltid. Enkel och snabb att göra, enkel att äta!

Jag gör ofta salta pajer som jag bjuder på när jag får hem gäster, eller tar med ifall jag åker hem till någon. Receptet är vegetariskt, men innehåller anemaliska produkter som enkelt kan bytas ut till veganska. Kikärterna som jag har med som extra protein, ger även en fylligare känsla i pirogen, men kan bra bytas ut mot exempelvis bondbönor eller morotstärningar.

Spenat-fetaostknyten

Recept:
10 smördegsplattor (1kg)
120 g spenat
50 g grönkål
1 charlottenlök (ca 70g)
1 pkt kokta kikärter (230g)
1 pkt fetaost (200g)
2 tsk grönsaksbuljong
svartpeppar
rosépeppar

Grovhacka spenaten och grönkålen och sätt ner dem i en stekpanna med olja, peppar och en finhackad lök och grovhackade kikärter. Tillsätt grönsaksbuljongen (jag använder pulver, fond går också) och vänd runt dem på medelhög värme tills de mjuknat lite.

Ta pannan av värmen och smula ner fetaosten o grova bitar. smaka av. Jag hade en ganska salt fetaost och tillsatte därför inget salt. Det ska gärna smaka av rosépepparn.
Halvera alla smördegsplattorna och klicka ut blandningen i mitten. Vik de små plattorna dubbelt och tryck till kanterna så att de inte öppnas.
Pensla med ägg och strö på lite sesamfrön.
Ställ in i ugnen på 200 grader varmluft ca 15 minuter.

Jag serverade mina knyten med en ljummen tomat-kikärtssallad.
Halverade körsbärstomater, hade tagit undan en näve av kikärterna som skulle till pastejerna, lite grovt fördelad spenat, salt, svartpeppar och en skvätt citron. Släng det runt en stund i en stekpanna tills det är lite ljummet och servera direkt.

Du kan lika bra plocka pirogerna i en korg och ställa på bordet så får gästerna äta dem med händerna.

Mer om mig, mina odlingar och skörderecept hittar ni på bloggen, youtube och instagram. Jag hinner inte uppdatera bloggen lika ofta i nuläget, men där finns massor av material att läsa. Är rätt aktiv på instagram dock.

Blogg Drömgården

Instagram @dromgarden_kitty

Youtube Dromgarden blogg

Anette Brunsell
Instagram @atligatradgarden

Julbordskalender 2019, lucka 17

Idag bjuder Anette Nilsson på Halländsk långkål och det är nåt vi gillar skarpt i Småland också! Anettes odlingar nära Söderåsen i Skåne är inte bara produktiva utan också färgkoordinerade i mönsterrutor som får nytt tema varje säsong. En potager i dess vackraste bemärkelse. Hon delar också med sig av fröjderna på visningsdagar, tar emot grupper och föreläser. Dessutom är hon en hejare på att ta hand om allt odlat, fylla skafferi och förråd. /Anette B

Halländsk långkål

En av mina absoluta favoriter på julbordet är långkålen, och den skall vara stuvad med grädde och sirap/socker som i de halländska recepten. Hoppa inte över sockret, det gör stor skillnad!
Plocka in grönkål, skölj och strimla den. Svartkål eller annan bladkål fungerar också, men de mörka sorterna ger en lite olustig gråbrun färg på stuvningen. Godast är faktiskt den klassiska krusiga grönkålen.
Har du kokspad efter skinka (eller saften efter en ugnsbakad) använder du det, annars koka upp en buljong från tärning, vegetarisk om så önskas. Buljongen skall vara ganska koncentrerad, mer än om du tänkt göra en sås.
Koka kålen tills den är mjuk, ta upp och låt rinna av lätt.
Stek sedan kålen i smör, späd med grädde till lagom konsistens, peppra och tillsätt lite sirap eller socker.
Ta bara mer salt om det verkligen behövs.
Servera med nåt knaprigt. Rostade nötter eller frön t ex.
Det här är en rätt som borde testas med fler smaker, jag har sett varianter med fänkålsfrö och kryddnejlika men kan också tänka mig att lite chili, muskot eller kummin skulle funka.
Men alltid en traditionell på julbordet.
Smaklig spis!

Anette på Boäng
Hemsida och blogg boang.se
Instagram @boaeng

Anette Brunsell
Instagram @atligatradgarden

Jullbordskalender 2019, lucka 14

Inlägget har flyttat till nya bloggen Ätliga trädgården

Julbordskalender 2019, lucka 11

Här hittar vi Ylvali Falk-Groblad som inte bor jättelångt ifrån mig fast i södra delen av Alvesta kommun. Hon är fenomenal på att odla och samla in ätligt från naturen. Tillsammans med Johanna Lindblomma driver hon Hjärpalyckans Trädgårdar med bland annat naturunderstödd rehabilitering. /Anette

Jag och min familj lever på en gård i byn Hjärpalyckan. Med hjälp av permakulturens principer bygger vi och flera i byn upp kretsloppssystem som gynnar både oss själva och naturen. Vi har bland annat etablerat en skogsträdgård och renar och återbrukar vårt eget gråvatten. I byn bor också min barndomsvän Johanna och tillsammans satsar vi på att utveckla vår verksamhet inom självhushåll och hälsa.

Ett gott te som kan stå och sjuda och sprida väldoft skapar en stämningsfull jul. Jag brukar ofta koka eget chaite hela året men det känns extra kul att kunna bjuda på det under julen eftersom smaken i sig är väldigt julig. Eget chaite smakar så mycket mer än det som går att köpa på påse i affären och jag tror att jag får i mig mer nyttigheter när jag använder hela och rivna kryddor och rötter. Jag brukar nästan aldrig följa ett recept utan jag använder recept som inspiration och använder det som jag har hemma. I det här receptet har jag använt alla de kryddor som brukar ingå i chaite men jag har också tillfört ingredienser som jag kan plocka i trädgården eller i skogen för att tillföra kroppen det lilla extra. I detta recept beskriver jag också hur du kan plocka maskrosrötter och samla sprängticka i skogen. 

Koka ditt eget chaite med maskrosrötter och sprängticka 

Det här behöver du: 

• 3 liter vatten
• 3 kanelstänger
• 5 kryddnejlikor
• 12 kardemummakapslar
• 1 bit färsk ingefära
• 1 liten bit färsk gurkmeja
• 1 msk anis
• Några maskrosrötter
• En bit sprängticka.
• Ev. valfria örter, jag använder mynta och timjan som växer i trädgården. 

Receptet kan anpassas beroende på hur starkt du önskar teet och beroende på vilka kryddor och örter du gillar.

Så här gör du: 

1. Krossa kardemummakapslarna i morteln och tillsätt dem i en gryta.
2. Krossa även sprängtickan försiktigt och lägg sedan ner bitarna i grytan. (Jag använder endast en del av den stora sprängtickan på bilden).
3. Riv ingefäran och gurkmejan grovt på rivjärnet och lägg ner allt (även skal) i grytan.
4. Lägg i resten av kryddorna utom mynta och timjan som först läggs i efter att teet har sjudit.
5. Slå gärna kokande vatten över kryddorna och låt sjuda eller småkoka i ungefär 20 minuter.
6. Lägg i mynta och timjan eller valfria örter i en tesil och låt dra i ca 10 minuter. 
7. Teet serveras med mjölk eller havremjöl om så önskas.
8. Kastrullen med chaite kan stå framme och värmas upp igen så fort man blir sugen.
9. När teet är slut kan du använda kryddorna igen till ett nytt uppkok fast med lite mindre vatten så smaken fortfarande blir stark. Mynta och timjan gör sig bäst om de endast får dra i kastrullen och inte kokas med från början. Därför är det bra att örterna som tillsattes på slutet är i en tesil så att de kan bytas ut mot nya.

Skörda och använda maskrosrötter  

I de södra delarna av Sverige kan man nog fortfarande gräva upp maskrosrötter. Det rekommenderas att gräva upp rötter tidigt på våren eller på hösten då den mesta av energin och de verksamma ämnena har gått ner i roten igen. Jag tvättar rötterna noga med en diskborste och torkar dem. Jag brukar låta de smala rötterna torkas hela medan jag klyver de tjocka rötterna så de torkar snabbare. Jag torkar rötterna i torkugnen på 40 grader men det går lika bra att torka rötterna i en vanlig ugn. Jag märker om rötterna är torra genom att knäcka eller skära igenom dem. 

Hur hittar och skördar man sprängticka / chaga?

Sprängticka kallas också för chaga och lever som parasit inne i vissa björkar, men fruktkroppen ser man utanpå stammen där sotsvarta knölar bildas. Sprängtickan anses vara en medicinalsvamp och innehåller många och mycket av olika näringsämnen. Sprängtickan kan vara svår att upptäcka eftersom den är väl kamouflerad på björkens stam.

Om du hittar en sprängticka ska du först fråga markägaren om lov innan du plockar den. Låt 20 % av sprängtickan sitta kvar på trädet så att den kan fortsätta växa. Var försiktig med trädet så det inte skadas när du bryter och lossar sprängtickan. Torka sprängtickan i småbitar och förvara den i glasburk.

Vill du få inspiration och tips från vår vardag så besök gärna vår
 
Blogg gardenbergsnas.se

Vill du veta mer om vad vi gör? Kolla in vår
Hemsida Gården Bergsnäs
Instagram @ylvalifalkgroblad

Anette Brunsell
Instagram @atligatradgarden

Julbordskalender 2019, lucka 9

Bovetesylta låter väl inte så rasande gott i sig, men är en av mina favoriter på julbordet sen drygt 20 är tillbaka. God mustig kryddning och helt utan konstiga tillsatser som antioxidationsmedel och konserveringsmedel. Påminner lite grand om kalvsylta. Med en aning flyt kan dessutom hälften av innehållet komma från egen odling.
Kändiskocken Niklas Ekstedt presenterade i Efter fem, TV 4 den 5 dec i år, de fem områden "Blå zoner" i världen där flest människor blir över 100 år. En av de gemensamma nämnarna är att man är vegetarian eller äter ytterst lite animaliskt protein. Man äter lokalproducerad mat, man får motion som en del av dagliga livet, man har social samhörighet och lever relativt stressfritt. Läs mer HÄR

Nu satsar jag kanske inte på att bli 100 år, men försöker lyssnar på kroppen vad den vill ha och mår bra av. 
Bovetesylta går bra ihop med ägg- och kötträtterna på julbordet och inte minst med rödbetssalladen i lucka 5.

Bovetesylta

5 dl vatten

1 msk buljongpulver (Klar Lantbuljong)

1 lagerblad

1 liten gul lök

2 dl helt bovete

2 krm kryddpeppar, mald

1 krm nejlikor, malda

1 klyfta vitlök

1/2 dl gröna ärtor, frysta eller mungbönsgroddar

Koka upp vatten, buljong och lagerblad. Hacka löken och vitlök fint. Skölj bovetet först i hett vatten sedan kallt. Tillsätt lök, bovete och kryddor. Rör om och låt koka under lock på svag värme i ca 20 minuter. Ta bort lagerbladet och tillsätt de frysta ärtorna. Häll över smeten i sköljd form som rymmer ca 8 dl. Packa smeten med en sked. Låt svalna och stjälp upp.

Instagram @atligatradgarden

Länksamlingen TrädgårdsFägring

Julbordskalender 2019, lucka 8

Claes Hellqvist är en av mina vänner på Instagram som ständigt imponerar med sin kunskap och stora, fina odlingar i östra Dalarna, zon 4-5. Själv säger han om sitt konto "En köksträdgårdsdagbok, om odlingens glädje och vedermödor. Två i hushållet men vi odlar som om vi fortfarande var fem" /Anette

Ingen jul utan sima (finskt mjöd) på julbordet

I slutet på 60-talet reste min far varje sommar runt i Tornedalen och inventerade skador och sjukdomar i bärodlingar. En varm julidag i Erkheiki norr om Pajala blev han bjuden på källarkall, läskande finskt mjöd, sima, hos en odlare. Tror inte att han någon gång, varken förr eller senare, bett om ett recept, så uppenbarligen blev han knockad av denna rätt alkoholsvaga slåtterdryck. Ett halvår senare stod några immiga, egenbryggda flaskor på julbordet så att även resten av familjen hemma i Umeå skulle få smaka.

Att påstå att det var kärlek vid första ögonkastet är nog att överdriva. Tvärtom, de där flaskorna med ett grumligt, ljusgult innehåll med några uppsvällda russin flytande högst upp betraktades med stor misstänksamhet och såg verkligen inte särskilt lockande ut jämfört med den söta julmusten. Men alla smakade och höll god min. Och siman den återkom, jul efter jul, och blev efter några år ett lika naturligt inslag på julbordet som skinkan, fårfiolen och sillen.

Åren gick, vi bildade familj och hamnade i en annan del av landet. En dag hittade jag ett stort bestånd förvildad humle längs en å inte långt hemifrån. En bit uppströms låg en gång Sveriges nordligaste kloster, Gudsberga, numera bara en ruin. Fantasin sattes i rörelse och vi lekte med den svindlande tanken att det kanske var rymlingar från den senmedeltida klosterträdgården. Några rotskott följde med i fickan hem och året efter skördade vi stolta vår första egna humle på några humlestörar. Såklart måste vi då testa att brygga vår egen sima efter farsans recept. Och det har vi gjort sedan dess, år efter år. Våra nu vuxna barn visade de första åren samma misstänksamhet som jag och mina syskon gjorde. Men smakpreferenserna förändras med tiden och för något år sedan fick vi frågan: ”Ni har väl kommit ihåg siman?” Men man ska väl vara ärlig med att de alla ännu inte förstått simans storhet …

Är man kinkig är väl sima egentligen inget mjöd. Mjöd ska innehålla honung, siman innehåller socker, förutom jäst, vatten, citron och russin. Nu i adventstider brygger vi i alla fall vår egen Kloster-sima efter vårt ärvda tornedalska recept (vi brukar göra en halv sats, det räcker).

Sima

• 5 l vatten
• 1-2 citroner, skivade
• 2 hg farinsocker och 2 hg strösocker
• en näve humle
• 1 tsk jäst
• russin

Koka upp vattnet och lägg i sockret, humlen och citronerna. Låt det svalna till fingervarmt. Smula ned jästen och låt stå över natten. Sila och häll upp på flaskor, tillsätt fem russin och en msk socker. Förslut med en bomullstuss och låt stå i rumstemperatur i 2–3 dygn eller tills russinen flutit upp till ytan. När den är klar ställer vi upp den på en kallvind och på julafton plockas några kalla flaskor fram strax innan julbordet serveras.

Instagram @cghellq

Anette Brunsell
Instagram @atligatradgarden

Julbordskalender 2019, lucka 7

Under lucka 7 finns Kjerstin Klaeboe med familj som ingår i nätverket Rotad i Vånga som är ett kunskapscentrum inom permakultur, har kursverksamhet och samarbetar med Holma folkhögskola. Permakultur är säkert ett diffust uttryck för många, men det handlar om att designa hållbara odlingssystem, att få ut så mycket som möjligt av sin odling med så lite inverkan på miljön som möjligt antingen man odlar på balkongen, villaträdgården eller har större områden till sitt förfogande. /Anette

Juliga mangolddolmar
Recept: Rotad i Vånga

På en liten permakulturgård i Villands Vånga i norra Skåne bor vi – Andreas, Kjerstin, Stilla och Vilje - tillsammans med katter, höns, ankor och bin. Här försöker vi, med gott stöd av många andra i bygden, att odla det mesta av den mat vi äter och att leva på ett sätt som inte utarmar, utan istället bygger upp, naturens och människans resurser. Vårt mål är helt enkelt att lämna den plats vi har fått till låns lite bättre och friskare än den var när vi kom hit.

När vi började odla vår egen mat förändrades vårt sätt att leva. Utan att vi tänkte så mycket över det började vi till exempel att äta helt efter säsong och utifrån det som växer här vi bor. Det blev helt slut på att springa till affären för att köpa ingredienser till något särskilt recept. Det mesta vi äter idag tillagas istället lite på känn eller halvt efter recept som kan varieras och anpassas efter årstid och vad som finns i skafferiet. Vi, precis som alla självhushållare, kan nu verkligen konsten att återanvända rester och att använda det som finns. Ingenting går till spillo (dock möjligen till hönsen). Så med det sagt: idag vill jag bjuda på ett typiskt självhushållar-recept!

Min mormor gjorde några fantastiska kåldolmar när jag var liten. I vuxen ålder har jag insett att dolmar faktiskt är den perfekta självhushållningsrätten, just för att den går att variera och anpassa i det oändliga. Det är en perfekt rest-rätt som dessutom är väldigt grön och läcker på julbordet. Jag ska dock erkänna att det är lite som påminner om mormors kåldolmar i det vegetariska recept jag själv använder, förutom själva dolm-formen.

Här har jag använt mangold och quinoa som huvudingredienser, enbart på grund av att jag hade mangold som behövde skördas och att vi i år har odlat egen quinoa. Men i princip alla sorters kål kan användas att linda in nästan vilken som helst smetig fyllning i. Eftersom det är advent innehåller mina dolmar också juliga smaker denna gång. Men även där går det bra att variera efter smak. Se detta som ett bas-recept som du kan anpassa efter vad du tycker om eller har hemma. Mitt tips är dock att absolut inte fega med kryddningen!

Jag tycker det är enklast att ånga dolmarna. Då bibehålls dessutom näringen bäst. Vill jag lyxa till det åker dolmarna in i ugnen och får en skopa av någon sky över sig med jämna mellanrum.

Till 12 dolmar behöver du:
12 mangoldblad (eller andra kålblad)
1 dl solrosfrön (eller mandel)
3 ägg
1 dl ströbröd
1,5 dl kokt quinoa (eller potatis, ris eller annat)
ev lite buljongpulver eller fond (jag kokade quinoan i buljong istället)
En ostkant, riven
1 lök
3 – 4 klyftor vitlök
1 msk malen kryddpeppar
1 tsk nejlika
salt & peppar

Skär bort det mesta av stjälken på mangolden och doppa bladen i kokande vatten för att mjuka upp dem. Använder du tjockare kålblad kan du låta de ligga i det heta vattnet en stund.

Mixa solrosfröna. Blanda med resten av ingredienserna till en smet och se till att den håller ihop. Tillsätt lite mer ströbröd om smeten är för lös, eller lite mer ägg om den är för fast. Forma korta “korvar” som du lindar in i mangoldbladen. Jag placerar mina i en klassisk asiatisk ångkorg och ångar i kastrull under lock i 15 – 20 minuter (lite längre om du använder kål istället för mangold). I ugn: lägg dolmarna i smord ugnfast form och pensla med smör och lite sirap. Ha lite vätska i botten (buljong t.ex) och ös över dolmarna några gånger under tillagningen. 200 grader ca 30 minuter. OBS! Mangoldblad är tunnare än andra kålblad och bränns lättare i ugn, så var uppmärksam. Och eftersom alla ugnar beter sig olika kan tillagningstiden också variera.

Juliga dolmar passar bra att serveras med någon rotsakslåda eller kanske ugnsbakade rotsaker, äpplen och pumpa. Och gärna tillsammans med gelé på sommarens vinbär.

GOD JUL
önskar Kjerstin & resten av familjen

Facebook https://www.facebook.com/rotad.nu/

Instagram @rotadivanga

Hemsida rotad.nu

Anette Brunsell
Instagram @atligatradgarden