Visar inlägg med etikett ätligatradgarden. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett ätligatradgarden. Visa alla inlägg

måndag 23 december 2019

Julbordskalender 2019, lucka 23



Gästbloggare idag är Charlotta (Lotta) Salomonsson som odlar matnyttigt utanför Linköping och har ett inspirerande konto på instagram där det experimenteras, utbyts kunskap och startas frökedjor /Anette



Rabarberglögg


Hemgjort fruktvin har enligt mig oförtjänt dåligt rykte, och är något fler borde prova på att göra.  Dessutom får man chans att göra egen rabarberglögg att värma sig med. Att göra vin hemma kräver lite specialutrustning, men det är det värt då det är så roligt. Dessutom kan man göra vin från en massa saker i trädgården, t.ex. frukt som körsbär eller äpplen, eller blommor som fläder. 

När vi flyttade in i vårt hus för några år sedan var en av de få ätbara växterna på tomten en enorm rabarberplanta. Eller det måste vara flera plantor, för vi kan lätt skörda tio kilo åt gången. För att ta vara på detta överflöd har vi varje år gjort en stor sats rabarbervin. Jag ska här försöka beskriva hur vi brukar göra.

Utrustning som man måste ha: 
  • Jäskärl t.ex. en tunna med tättslutande lock + vattenlås (och gör du mycket vin är det värt att ha två) 
  • En hävert eller slang att föra över vinet från tunna till flaska
  • Flaskor att hälla upp det färdiga vinet på - det kan vara flaskor med patentkork, petflaskor med skruvkork eller återanvända glasflaskor som du sätter kapsyl på (och då behövs en kapsylerare) 
  • Silduk med ställning
 Allt du använder ska vara rent och diskat, använd gärna vatten direkt från vattenkokaren och ev. rengöringsmedel för att göra rent jäskärlen.

För en sats på 20 liter: 
  • Minst 7 kg rabarber (gärna 10 kilo)
  • 6 kilo socker
  • Valfri vinjäst
  • Jästnärsalt
  • Vatten



Börja med att plocka rabarbern. Skölj, hacka upp den i bitar och frys in den. Genom att frysa rabarbern "spränger" du cellerna och juicen rinner ut av sig själv när du tinar den.

Ett par dagar senare diskar du ur en hink eller plastback och häller i din frysta rabarber för att tina. Denna behöver inte vara lufttät men det är bra om det finns ett lock du kan lägga över så att inga flugor hittar dit. Det går också bra att använda en kökshandduk som du lägger över. Häll på 7-8 liter vatten (det ska täcka rabarbern). När rabarbern tinat tillsätter du 3 kilo socker, vinjästen och jästnärsaltet. Rör om 2-3 gånger om dagen men ha locket på emellan. Efter en eller två dagar märker du att jäsningen kommit igång på att det skummar när du rör om. Det är jästen som gör om sockret till alkohol och biprodukten koldioxid. Gasen trycker fruktmassan uppåt och det är därför viktigt att flera gånger om dagen röra ner den i vätskan igen, dels för att få ut så mycket smak och färg ur frukten som möjligt, dels för att jäsningen skyddar mot dåliga bakterier. Låt jäsa i ett par, tre dygn innan du silar av frukten (här använder du silduken) och för över vätskan till ditt jäskärl. Fyll upp med vatten till 20 liter, häll i resten av sockret och rör om tills det löst sig. Sätt på locket och montera vattenlåset. Man jäser vinet i lufttätt kärl för att vinet inte ska få så mycket kontakt med syre - för syre gör vin till vinäger. Vattenlåset gör att koldioxiden som produceras vid jäsningen kan komma ut (annars skulle jäskärlet sprängas) utan att luft kommer in. Att det bubblar i vattenlåset betyder alltså att jästen jobbar med att omvandla sockret till alkohol. Jäsningen brukar pågå i en till två veckor i normal rumstemperatur. När du märker att jäsningen avstannar (det bubblar mer sällan i vattenlåset) kan du, om du har ett andra jäskärl, racka vinet. Det innebär att du med t.ex. en hävert för över vinet i ett nytt kärl och lämnar bottensatsen, som består av död jäst, i det gamla kärlet. Var försiktig i det här stadiet så att du inte rör upp bottensatsen innan du rackar! Lyft eller flytta inte tunnan i onödan och låt den helst stå helt still i minst ett par dagar innan du rackar. Man rackar vinet för att det ska bli klarare, och för att bottensatsen kan ge en smak av jäst till vinet. När du rackat vinet sätter du på nytt i vattenlåset i ditt nya jäskärl och låter vinet stå tills bubblandet i vattenlåset helt har avstannat och gärna lite till. Det finns särskilt jässtopp att köpa om du vill vara säker, men finns det inget mer socker i vinet har inte jästen något att jobba med och det bör vara säkert att tappa på flaska. Använd en hävert även här och var försiktig så att du inte rör upp bottensatsen i botten av jäskärlet. Det sista i botten av tunnan vill man aldrig ta med sig i någon flaska, det kommer bara smaka jäst. 



När du tappat upp vinet på flaska får du gärna låta det mogna lite, minst sex månader och gärna ett år. Men har du gjort en sats på 20 liter kan du gott unna dig en flaska då och då för att undersöka vad lagringen gör med vinet. 

Glögg: så var vi framme vid jul! Krydda en flaska av ditt rabarbervin med några kardemummakapslar, hela nejlikor och en kanelstång. Du kan så klart göra en alkoholfri variant av genom att använda rabarbersaft i stället. Låt stå ett par dagar och värm sen försiktigt med kryddorna i. Drick och njut av frukten av ditt arbete! God jul!
Instagram @odlamer

Anette Brunsell

tisdag 17 december 2019

Julbordskalender 2019, lucka 17


Idag bjuder Anette Nilsson på Halländsk långkål och det är nåt vi gillar skarpt i Småland också! Anettes odlingar nära Söderåsen i Skåne är inte bara produktiva utan också färgkoordinerade i mönsterrutor som får nytt tema varje säsong. En potager i dess vackraste bemärkelse. Hon delar också med sig av fröjderna på visningsdagar, tar emot grupper och föreläser. Dessutom är hon en hejare på att ta hand om allt odlat, fylla skafferi och förråd. /Anette B




Halländsk långkål



En av mina absoluta favoriter på julbordet är långkålen, och den skall vara stuvad med grädde och sirap/socker som i de halländska recepten. Hoppa inte över sockret, det gör stor skillnad!
Plocka in grönkål, skölj och strimla den. Svartkål eller annan bladkål fungerar också, men de mörka sorterna ger en lite olustig gråbrun färg på stuvningen. Godast är faktiskt den klassiska krusiga grönkålen.
Har du kokspad efter skinka (eller saften efter en ugnsbakad) använder du det, annars koka upp en buljong från tärning, vegetarisk om så önskas. Buljongen skall vara ganska koncentrerad, mer än om du tänkt göra en sås.

Koka kålen tills den är mjuk, ta upp och låt rinna av lätt.
Stek sedan kålen i smör, späd med grädde till lagom konsistens, peppra och tillsätt lite sirap eller socker.
Ta bara mer salt om det verkligen behövs.

Servera med nåt knaprigt. Rostade nötter eller frön t ex.
Det här är en rätt som borde testas med fler smaker, jag har sett varianter med fänkålsfrö och kryddnejlika men kan också tänka mig att lite chili, muskot eller kummin skulle funka.
Men alltid en traditionell på julbordet.

Smaklig spis!



Anette på Boäng
Hemsida och blogg boang.se
Instagram @boaeng

Anette Brunsell
Instagram @atligatradgarden

måndag 16 december 2019

Julbordskalender 2019, lucka 16


Dagens gästbloggare heter Anna Rökaeus och Olof Söderén, stadsodlare i Göteborg som skrivit boken Spenat i stan. De är goda inspiratörer för hållbar livsstil på många sätt och visar verkligen på hur man kan få till odlandet även i en storstad och det som funkar där, funkar överallt annars också. De finns på lite olika sociala plattformar, själv följer jag dem på instagram och tittar gärna in på bloggen där det finns många fler trevliga recept./Anette
 


Den som följt oss på vår blogg eller läst vår bok Spenat i stan, vet att bondbönor är en av våra absoluta favoritgrödor. Vårt kanske säkraste kort som ger fina skördar trots minimal skötsel, och som vi alltid odlar i sådan mängd att det ska räcka hela året. En delikatess att koka färska och äta som de är, men också perfekta att torka eller frysa och använda som bas i såväl biffar som röror.

Självklart förtjänar denna fantastiska böna en plats även under högtider, och på vårt julbord - som är helt växtbaserat och består av förhållandevis få, men väl valda, favoriter - får de i år vara med i from av dessa vegobullar.


Bondbönebullar

(ca 35 st)
  • En stor gul lök
  • Två klyftor vitlök
  • 0,5 dl vetemjöl
  • 1,5 dl havregryn
  • 350 g skalade gröna bondbönor (ej torkade)
  • 0,5 dl vatten
  • Salt och peppar efter smak
  • Rapsolja till stekningen
Tina bondbönorna om de är frysta. Skala löken och vitlöken och hacka fint i matberedare. Häll i bönorna och övriga ingredienser och mixa en stund till, men inte alltför länge om du föredrar att känna texturen av bönorna.

Forma smeten till små bollar och lägg dem på en plåt med bakplåtspapper.
Grädda bullarna i 175 grader i 15 minuter (efter halva tiden brukar vi vända dem och även passa på att försiktigt rätta till formen på dem om de plattat till sig mot plåten). Så här långt går det fint att göra klart bullarna i förväg, och sedan förvara dem i frysen eller någon vecka i kylskåp.
När det är dags att äta bullarna är det bara att ta fram och lägga direkt i stekpannan så att de tinar och får lite färg. Detta sista moment kan såklart också göras direkt efter att de varit i ugnen, ifall att de ska ätas direkt.
Hoppas att de ska smaka och att ni alla får en riktigt god jul!
//Anna och Olof
Blogg spenatistan.se
Instagram @spenatistan
Podcast Odlarna (finns i alla vanliga podd-appar eller på odlarna-podcast.blogspot.se)


Anette Brunsell
Instagram @atligatradgarden

onsdag 11 december 2019

Julbordskalender 2019, lucka 11


Här hittar vi Ylvali Falk-Groblad som inte bor jättelångt ifrån mig fast i södra delen av Alvesta kommun. Hon är fenomenal på att odla och samla in ätligt från naturen. Tillsammans med Johanna Lindblomma driver hon Hjärpalyckans Trädgårdar med bland annat naturunderstödd rehabilitering. /Anette


Jag och min familj lever på en gård i byn Hjärpalyckan. Med hjälp av permakulturens principer bygger vi och flera i byn upp kretsloppssystem som gynnar både oss själva och naturen. Vi har bland annat etablerat en skogsträdgård och renar och återbrukar vårt eget gråvatten. I byn bor också min barndomsvän Johanna och tillsammans satsar vi på att utveckla vår verksamhet inom självhushåll och hälsa.

Ett gott te som kan stå och sjuda och sprida väldoft skapar en stämningsfull jul. Jag brukar ofta koka eget chaite hela året men det känns extra kul att kunna bjuda på det under julen eftersom smaken i sig är väldigt julig. Eget chaite smakar så mycket mer än det som går att köpa på påse i affären och jag tror att jag får i mig mer nyttigheter när jag använder hela och rivna kryddor och rötter. Jag brukar nästan aldrig följa ett recept utan jag använder recept som inspiration och använder det som jag har hemma. I det här receptet har jag använt alla de kryddor som brukar ingå i chaite men jag har också tillfört ingredienser som jag kan plocka i trädgården eller i skogen för att tillföra kroppen det lilla extra. I detta recept beskriver jag också hur du kan plocka maskrosrötter och samla sprängticka i skogen. 




Koka ditt eget chaite med maskrosrötter och sprängticka 




Det här behöver du: 

  • 3 liter vatten
  • 3 kanelstänger
  • 5 kryddnejlikor
  • 12 kardemummakapslar
  • 1 bit färsk ingefära
  • 1 liten bit färsk gurkmeja
  • 1 msk anis
  • Några maskrosrötter
  • En bit sprängticka.
  • Ev. valfria örter, jag använder mynta och timjan som växer i trädgården. 

Receptet kan anpassas beroende på hur starkt du önskar teet och beroende på vilka kryddor och örter du gillar.

Så här gör du: 

  1. Krossa kardemummakapslarna i morteln och tillsätt dem i en gryta.
  2. Krossa även sprängtickan försiktigt och lägg sedan ner bitarna i grytan. (Jag använder endast en del av den stora sprängtickan på bilden).
  3. Riv ingefäran och gurkmejan grovt på rivjärnet och lägg ner allt (även skal) i grytan.
  4. Lägg i resten av kryddorna utom mynta och timjan som först läggs i efter att teet har sjudit.
  5. Slå gärna kokande vatten över kryddorna och låt sjuda eller småkoka i ungefär 20 minuter.
  6. Lägg i mynta och timjan eller valfria örter i en tesil och låt dra i ca 10 minuter. 
  7. Teet serveras med mjölk eller havremjöl om så önskas.
  8. Kastrullen med chaite kan stå framme och värmas upp igen så fort man blir sugen.
  9. När teet är slut kan du använda kryddorna igen till ett nytt uppkok fast med lite mindre vatten så smaken fortfarande blir stark. Mynta och timjan gör sig bäst om de endast får dra i kastrullen och inte kokas med från början. Därför är det bra att örterna som tillsattes på slutet är i en tesil så att de kan bytas ut mot nya.



Skörda och använda maskrosrötter
 

I de södra delarna av Sverige kan man nog fortfarande gräva upp maskrosrötter. Det rekommenderas att gräva upp rötter tidigt på våren eller på hösten då den mesta av energin och de verksamma ämnena har gått ner i roten igen. Jag tvättar rötterna noga med en diskborste och torkar dem. Jag brukar låta de smala rötterna torkas hela medan jag klyver de tjocka rötterna så de torkar snabbare. Jag torkar rötterna i torkugnen på 40 grader men det går lika bra att torka rötterna i en vanlig ugn. Jag märker om rötterna är torra genom att knäcka eller skära igenom dem. 

Hur hittar och skördar man sprängticka / chaga?

Sprängticka kallas också för chaga och lever som parasit inne i vissa björkar, men fruktkroppen ser man utanpå stammen där sotsvarta knölar bildas. Sprängtickan anses vara en medicinalsvamp och innehåller många och mycket av olika näringsämnen. Sprängtickan kan vara svår att upptäcka eftersom den är väl kamouflerad på björkens stam.

Om du hittar en sprängticka ska du först fråga markägaren om lov innan du plockar den. Låt 20 % av sprängtickan sitta kvar på trädet så att den kan fortsätta växa. Var försiktig med trädet så det inte skadas när du bryter och lossar sprängtickan. Torka sprängtickan i småbitar och förvara den i glasburk.

Vill du få inspiration och tips från vår vardag så besök gärna vår
 

Blogg gardenbergsnas.se

Vill du veta mer om vad vi gör? Kolla in vår
Hemsida Gården Bergsnäs
Instagram @ylvalifalkgroblad


Anette Brunsell
Instagram @atligatradgarden

måndag 9 december 2019

Julbordskalender 2019, lucka 9




Bovetesylta låter väl inte så rasande gott i sig, men är en av mina favoriter på julbordet sen drygt 20 är tillbaka. God mustig kryddning och helt utan konstiga tillsatser som antioxidationsmedel och konserveringsmedel. Påminner lite grand om kalvsylta. Med en aning flyt kan dessutom hälften av innehållet komma från egen odling.
Kändiskocken Niklas Ekstedt presenterade i Efter fem, TV 4 den 5 dec i år, de fem områden "Blå zoner" i världen där flest människor blir över 100 år. En av de gemensamma nämnarna är att man är vegetarian eller äter ytterst lite animaliskt protein. Man äter lokalproducerad mat, man får motion som en del av dagliga livet, man har social samhörighet och lever relativt stressfritt. Läs mer HÄR

Nu satsar jag kanske inte på att bli 100 år, men försöker lyssnar på kroppen vad den vill ha och mår bra av. 

Bovetesylta går bra ihop med ägg- och kötträtterna på julbordet och inte minst med rödbetssalladen i lucka 5.






Bovetesylta




5 dl vatten

1 msk buljongpulver (Klar Lantbuljong)

1 lagerblad

1 liten gul lök

2 dl helt bovete

2 krm kryddpeppar, mald

1 krm nejlikor, malda

1 klyfta vitlök

1/2 dl gröna ärtor, frysta eller mungbönsgroddar



Koka upp vatten, buljong och lagerblad. Hacka löken och vitlök fint. Skölj bovetet först i hett vatten sedan kallt. Tillsätt lök, bovete och kryddor. Rör om och låt koka under lock på svag värme i ca 20 minuter. Ta bort lagerbladet och tillsätt de frysta ärtorna. Häll över smeten i sköljd form som rymmer ca 8 dl. Packa smeten med en sked. Låt svalna och stjälp upp.



Länksamlingen TrädgårdsFägring