Mina odlingar - krukor, byttor, hinkar

Tidigare publicerat i serien: 
-Södra filialen
-Trädgårdslandet
-Pallkragarna 
-Ätliga skogsbrynet

I en liten trädgård är alla upptänkliga utrymmen tänkbara odlingsytor, krukor, byttor, hinkar, korgar, amplar och vad som kommer i min väg. Man skulle kunna tro att odling i lösa kärl inte gör nån större skillnad eller knappt är värda att nämna i självförsörjningssammanhang, men 40 tomathinkar täcker mer än väl in vad vi behöver för att förädla och vara helt försörjda med egna tomatprodukter året runt. Lägg därtill ett tjugotal stora krukor med godistomater.

Detta är Tomatgången i början av säsongen innan plantorna börjat ge.

Tomathinkarna fyller ut och ramar in längs väggar och passager och det brukar kännas tomt vid denna tiden när de är på avveckling. 

Pendulina

 Det hamnar också tomater i rostiga zinkkärl, amplar och en och annan korg som dekoration i potteriet runt växthuset, där de blandas med murgrönor, gräs och sommarblommor i en röra som jag tycker känns hemtrevlig.  

I åtta av de specialgjorda jätteamplarna som hänger på ställningar i trädgårdslandet (det finns alltså en ställning med fyra till) har jag remonterande jordgubbar. Fördelen med att utnyttja luftutrymmet är ju uppenbar, men också att plantorna får vara ifred för sniglar och sork. Till och med fåglarna lämnar dem i fred.

Mycket förgros för att planteras ut i plantor och då blir det ibland en och annan växt över som hamnar i Bullens stora korvburkar som fått hål i botten. Plantor som jag för tillfället inte vet var jag ska göra av som de rosa jordgubbarna jag fick i present, kan också mellanlanda i en burk. Det må se stökigt ut, men finns det struktur och ordning bland odlingarna i övrigt tycker jag några färgglada burkar rätt av kan pigga upp.

Myntor och andra invasiva växter är ett kapitel för sig. De måste hållas kort för att inte trassla till odlandet och ställa till med en massa extra arbete. Varje sort har en egen korg som de tycks bli fler för varje år. Korgarna fungerar ypperligt så länge man är noga med att plantera om åtminstone vartannat år. Det är nytillväxten som levererar stora friska blad medan mitten blir mer torr och tråkig. Efter omplantering återplanterar jag en tuva på ca 10x10 cm som ger fräsch nytillväxt och i stort sätt fyller korgen på ett år, lite beroende på sort. Fyra hinkar skördade 2-3 gånger per säsong räcker till en kopp mynta per dag tills det är dags att plocka igen. De övervintrar dessutom som de står i korgarna under hela vintern i zon 4.

Citrontimjan i balkonglåda som planterades tidigt på säsongen. Så här i efterhand tycker jag att det kunde varit snyggt med nåt blommande mellan timjanplantorna, salvia kanske. Lådan har levererat hela säsongen, blommat klippts ner och laddat om så här fint. Nu skördar jag för torkning och sätter sen in lådan i kallväxthus för citrontimjan brukar inte övervintra på friland hos mig. Jag har en liknande balkonglåda att byta med. Dags för lite höstfägring.
Tips: De flesta kryddor gillar sol, kan klara uttorkning om olyckan skulle vara framme och passar ypperligt i kruka och balkonglåda.

Nackdelen med alla byttor skulle väl vara vattningen. Det tar sin lilla tid varje kväll, särskilt om det är en riktigt varm sommar. Man får också tänka på att blanda i långtidsverkande gödsel i form av pellets vid planteringen och gärna gödselvattna dessutom när det gäller tomater och jordgubbar, men faktum är att korgar och hinkar är ett ypperligt sätt att odla på i den lilla trädgården, på en uteplats eller balkong. Man behöver inte heller låsa sig för en möblering utan kan flytta runt som det passar när som helst och sniglarna lämnar oftast grödorna i fred.

Instagram @atligatradgarden

Länksamlingen TrädgårdsFägring

Mina odlingar - pallkragar

Från början hade jag inte alls tänkt mig att odla i pallkragar eftersom det känns lite pluttigt när grönsakerna ska räcka året runt. En av mina lådor i trädgårdslandet motsvarar tre pallkragar, men så ville en tidning ha ett stort jobb om odling i pallkrage och det var svårt att hitta nån inom räckhåll som hade lyckats bra den sommaren. Det krävdes dessutom olika varianter därav blev det pallkragar även hos mig.

Det är absolut inget jag ångrat för det behövs ytor för sånt som måste roteras. Jag tänker på kål, bönor och lök som lätt för sjukdomar som sen kan ta ett helt  odlingsliv att bli av med. Lök och ärtor/bönor vill jag dessutom odla så långt ifrån varandra som möjligt eftersom lök ogillas av ärtplantorna.
Dessutom är det trevligt när det händer nåt framför växthuset, grönskar och frodas.

Det är lätt att starta en odling i pallkrage. Den kan placeras var som helst utan att nåt förarbete behövs, mer än en hyggligt plan yta och ett lager tidningar i botten, kanske därför det blivit så populärt, men när det sen kommer till skötsel är pallkragarna det svåraste sättet att odla på, tycker jag.
Eftersom de är små och upphöjda blir de snabbt uppvärmda och det krävs mycket mer vatten än på friland för att de inte ska torka ut, men är man duktig att vattna kan det bli enormt frodigt. Jag vattnar dessutom dubbelt så mycket längs kanterna som i mitten för där torkar det ut mest. 

Jag tillämpar serieodling vilket innebär flera skördar efter varandra i samma bädd. Här är det vitlök, satt i november som kommit så här långt till midsommar.

När den skördades i juli hade jag förgrodda blomplantor som väntade på att komma ut, eterneller och zinnia.

 
I en av lådorna odlade jag kålrabbi som är snabbväxande och skördas som primörer.

Medan de växte till sig började den självsådda krassen ta fart. Även om jag skördar många frön blir det alltid mängder av självsådder, men det är jätteenkelt att gallra bort överflödet. Det behövs nämligen bara ett par plantor för att täcka flera kvadratmeter. För mycket skulle bre ut sig över alla lådorna och kväva övrigt.

Älskar krassedoften, gnisslet av bladen och den kryddiga smaken. Hela plantan är ätlig. De små bladen gör salladen lite kaxig, blommorna kan också gå i salladen, men även på tårtan. Omogna frön lägger jag in med kapriskryddning och de mogna sparas för inomhussådd av babyleaves till vintern. Alltså en väldigt användbar "prydnadsväxt" som tacksamt återkommer varje år.
Blommorna kommer att ge upp vid första frosten som nästan alltid kommer veckan innan älgjakten. I år borde det bli första veckan i oktober, lika med vecka 40. Då har jag två val: antingen plantera ur förgrodda köldtåliga plantor som tatsoi och pak choi som dessutom är snabbväxande eller vintersallat och salladslök för övervintring. Om jag inte sätter nånting, får de istället tjäna som kompostlådor för blast och höstlöv som förmultnar under vintern.

@atligatradgarden

Länksamlingen TrädgårdsFägring