I år testar jag klockranka för första gången. Jag kan inte säga att jag drunknar i blomning precis, men de som kommit är snygga från knopp till vissna.
Knopparna är faktiskt ganska svåra att skilja från de överblommade i början, men plötsligt behöver man inte tveka längre.
Alla börjar som vita och ändrar sen sakta färg.
Kanske kommer nån ihåg att jag i våras planerade en levande vägg som avgränsning mot parkeringen....
och så här blev det...
Klockrankorna växte mig högt över huvudet redan för nån månad sen, trots att jag beskar småplantorna två gånger. Växtkraften är enorm och jag har varit tvungen att toppa två meter till. Nån ranka har fått fäste i häggmispeln bredvid, så jag ser hur höga de hade varit utan beskärning. Tyvärr kommer blommorna högt upp så de flesta har jag nog klippt bort, men de som finns är stora och snygga, blommar cirka en vecka. Många har faktiskt kommit på skuggsidan av väggen.
Jag har några plantor på andra ställen också i trädgården. Ska bli kul att se framåt hösten var de bäst kommer till sin rätt. Detta får bli en testsommar.
Allt gott
Ett av mina problem är att man ser rakt in i växthusrummet från parkeringen. Jag har funderat mycket på detta, men mannen är van vid att kunna köra in för att t.ex. lasta av hönsburar och annat tungt.
På loppisrundan i helgen tror jag att lösningen dök upp.
Jättestora zinklådor som kan radas upp och planteras i. En tredje har jag redan. De var sorgligt misshandlade med inbuktade väggar, men mannen riktade upp dem riktigt bra.
Så här skulle det kunna se ut. Behöver vi komma in med ett fordon går de till nöds att flytta. Det känns i alla fall som ett bra sätt att prova sig fram på, känna efter under sommaren. Funkar det kanske det kan bli en permanent avskärmning med en bokhäck. Det skulle också gå att plantera häck i zinklådorna, kanske en hallonhäck. Möjligheterna är många. Till sommaren har jag i alla fall tänkt börja med klockrankor som får klättra i armeringsmattor.
Allt gott
