För mig är Earth Hour en hyllning till jorden och naturen, som jag älskar och inte skulle klara mig utan, som gett mig livet. Det är en kärlekshandling och jag känner ödmjukhet.
Det som gör verklig skillnad är alla vardagliga små beslut. Vilka transporter jag väljer, mina inköp, de beslut jag tar när jag veckohandlar, vilken livsstil jag väljer. När något går sönder och behöver förnyas finns det alltid möjlighet att göra mer eller mindre bra miljöval. Att välja billiga alternativ innebär att nån annan betalar, oftast naturen.
Det här är ett ämne jag verkligen går igång på, särskilt klimat och mat, men eftersom jag bestämt att bara blogga om trädgårdsrelaterat har jag de senaste dagarna tänkt efter lite vad jag gör och kan göra bättre i trädgården.
Mycket handlar om ett eget kretslopp i trädgården. Att producera och frakta bort så lite skräp som möjligt och behöva köpa så lite material som möjligt.
Löv, gräs, nerklippta perenner, grönsaksblast hamnar i nån av de tre varmkomposterna, används i täckodling eller snabbkomposteras vid djupgrävning. Är nästan självförsörjande på jord.
En bra balans med många olika sorters växter, även vissa ogräs och ett rikt fågelliv gör att det inte brukar bli några större problem med ohyra. De gånger jag behövt bekämpa bladlus har det räckt med nässelvatten.
Att ha några egna fruktträd, bärbuskar och odla egna grönsaker minskar belastningen på klotet, minskar transporterna och minskar det kommersiella användandet av bekämpningsmedel och konstgödning. Varje litet egenodlat salladsblad hamnar på pluskontot.
Min jord berikas med brunnen kompost, koskit, häsgödsel, flytande gödsel från hönsen, guldvatten och genom täckodling.
Ogräs plockar jag helt enkelt bort för hand. Odlingslådorna och gångarna vill jag gärna ha ogräsfria men gräsmattan däremot är ganska artrik. Fogar mellan stenar bränns, skrapas med fogkniv, även ättika används nån gång.
Vid anläggning av gångar och nya rabatter har jag i flera fall använt tjocka tidningslager iställer för markväv.
Grönsaksodlingen har ett soldrivet elstaket mot sniglar. En liten panel som driver ett bilbatteri.
Gräsklipparen har ett par somrar gått på E85 (etanol), men är svårstartad när det är kallt och just nu är det därför Aspen som gäller som är lite renare än vanlig bensin.
Letar gärna på loppisar, Blocket och Tradera efter material, verktyg och planteringskärl till täppan.
Att dela växter, ta sticklingar, samla frö, byta med varandra och ge bort är förstås både miljövänligt och trevligt.
Jag skulle kunna odla ännu mer ätligt, förbättra djurlivet med en damm och fler vattenblänk, sätta upp fler fågelholkar och ett rejält insektshotell, bli bättre på att samla grönsaksfröer och leta efter ekologiska vårlökar och plantor, kanske skulle jag kunna låta en del av gräsmattan bli en vild del året om. Ja det finns säkert mycket att förbättra, men jag jobbar på det lite efter hand.
Om jag tänker på att jag ska rädda världen och förbättra klimatet, känns uppgiften övermärktig och mina små insatser som en droppe i havet. Vad är ett barr i en myrstack... Men tänker man på att varje val är en kärlekshandling mot vårt älskade klot och att varje barr tillsammans blir en stor hög, att vi är många som gör vårt bästa var och en i sin egen trädgård och i våra dagliga handlingar så känns det bättre. Jag behöver inte ta ansvar för mer än mitt eget liv och min egen plätt. Visa ödmjukhet.
Och tänk att alla dessa små handlingar vi gör varje dag påverkar inte bara den egna täppan och hälsan utan indirekt även människors liv och hälsa i fattiga länder världen runt.
Önskar dig en fin dag