För växternas del innebär det att jag helst finner nya hem till överskott och "ogräs". Inte ens den nerklippta malörten kan få hamna direkt i komposten utan att passera "vasen".
Malört Artemisia absinthium används som brännvinskrydda och i vermouth, fast jag odlar den för sitt fina silvriga bladverk som gör sig bra i buketter, lyfter fram andra växter och doftar kryddigt. Här får den finbladiga Romerska malörten stötta upp en trio vita Solhattar.
Historiskt har den används mot olika magåkommor och man trodde att den kunde hålla borta malen, därav namnet.
Malörten kan bli ett riktigt ogräs med sitt invasiva växtsätt, men min romerska växer i kryddlandet som består av nergrävda metallplåtar som bildar fack och är 40 cm djupa. Den vanliga malörten bor i en nergrävd zinkhink utan botten. Ändå gäller det att titta till plantorna ibland så ingen reva slinger igenom nån liten springa.
Med denna lilla bukett önskar jag er en fin trädgårdshelg och förhoppningsvis uppehållsväder.
Kram
