Att bladverket är vintergrönt och verkar tåla det mesta höjde mitt humör och jag bestämde mig för att bevara och rensa upp. Min trädgård behöver en stomme av pålitliga trotjänare men däremellan kan jag absolut roa mig med raringar som behöver särskild omvårdnad och extra TLC. Dessutom gillar jag den historiska tråden, att behålla några växter från tiden då ursprungliga trädgården anlades. Vilket antagligen var i slutet av 1950-talet eller början på -60.
Stenpartiet bakom bergenian som var förre ägarens stolthet fick dock stryka på foten. Där växer nu smultron och en del av sedumväxterna har istället blivit grönt tak över soptunnan.
Framför bergenian en ganska torr rabatt mot öster där jag under åren satt ut diverse jullökar i udda färger som tidig vår bildar ett glatt sammelsurium. Övriga rabatter hålls striktare vad det gäller färger. Just nu blommar Judas silverpenningar i framkant och jag försöker bortse från att färgen skär sig med det faluröda. Om ett par veckor är allt förlåtet och inbäddat i höga bolltistlar och silver och vitt.
Till vänster kommer en vit paktröllika som har allt. Trevlig mjukvit blomning så småningom, god diskret doft, snygga blad, ingen stöttning, dessutom dekorativa fröställningar vintertid.
Ha det gott