Även om det finns luckor i bassortimentet så gläds jag åt den färska löken som börjar spira trots en kall vår och minus på nätterna.
Ramslöken (Allium ursinum) i mörkaste delen av lunden trivs bra och kommer med blad i alla storlekar. De minsta i gången är fjolårets självsådd. Nu skyndar vi att äta av lagret i frysen så att vi kan börja på det nya. Mest smak har bladen som färska, som krydda på risotton, omeletten och pastan. Pesto på ramslök är gudomligt och den funkar bra i örtsalt. Hela växten har en lätt vitlökston och är ätlig inklusive blommorna som är fina att lägga in som kapris.
Förutom skugga, mullrik och lite fuktig jord gillar ramslöken väldränerat och det har den här för hela tomten vilar på en sandplatå. Lunden gödslas på hösten, mycket av löven och skrafset får ligga kvar och på vårvintern kalkar vi. Lök och kalk är generellt en bra kombo. Från början höstsådde jag löken i en lundrabatt andra sidan huset och sen har jag flyttat hit plantor eftersom de tenderade att ta över lite väl mycket i rabatten. Alltså ogräsvarning om de trivs för bra.
Skogslöken, kajplöken (Allium scorodoprasum) trivs också i lunden. Bulbiller sådda på plats. Första året ser löken ut som ett grässtrå och jag vet inte hur många jag råkat rensa bort av misstag. Ett trettiotal har i alla fall klarat sig och får nu självså sig bäst de vill. Används som pujolök och kajpsoppa är ju en delikatess.
En annan som fått flytta runt en del är den Kinesiska gräslöken (Allium tuberosum) som blir 50-60 cm hög med breda, platta blad och stora fina klotformade blommor i vitt. Frösår sig kopiöst där den trivs och om blommorna får vara kvar förstås. Jag upplever att den vill ha lite mer sol än kajplök och ramslök, men fortfarande väldränerat, mullrikt och lätt fuktigt på sommaren. Supergod och användbar med lätt vitlökssmak.
Den vanliga gräslöken har jag så gott om att det går att leka lite med tuvorna. Några har fått plats i kronor på armeringsjärn nerstuckna i pallkragarna. Tyckte det var ett kul sätt att ge lite höjd åt lådorna. Hittade dem på årets trädgårdsmässa i Älvsjö.
När den riktiga värmen kommer är de små krukorna dock inget bra ställe för den törstiga löken, då får de flytta tillbaka till kryddfacket och moderplantan.
Så här långt har det handlat om fleråriga sorter, men jag har för vana att höstså ettårig lök också, som hinner få ett bra försprång och kan bjuda på färskt hela vintern.
Salladslöken - knipplök i butik, såddes i en plastback med tidning i botten i september. Jag brukar tukta den efter hand, alltså klippa ner bladen en bit och använda i vinterns matlagning. Det gör plantorna lite kraftigare innan utplantering, men i år har jag inte alls hunnit med. Det har blivit ett väldigt trassel och nu lutar det åt att klippa ner till 8-10 cm även om jag inte har användning för allt grönt. Sen utplantering i kluster som en liten egen häck vid sidan om sparrisen. Håller sig fin långt in på sommaren som minipurjolökar tills den vanliga är tillräckligt stor. Det finns olika namnsorter. Jag har en röd snygg sort på gång också.
Sist men inte minst den ljuvliga vitlöken som sticker upp sina vassa spjut så fort tjälen gått ur jorden och spetsar spröda löv. Sådd i andra halvan av september. Viktigt att den rotar sig bra innan kylan kommer men ska inte hinna gro. Jag brukar täcka med ett lager löv som förhindrar att tjälen puttar upp lökarna. Sen gäller det ju att minska lagret när vårsolen tittar fram så blasten inte blir blek och kvävd därunder. Nu kan man nypa ett blad här och där till salladen och lite senare använda löken färsk innan den klyftat sig. Delikatess!
Nu när de kommit en bit på väg ska de få sig en dos kompost som jag myllar ner försiktigt mellan raderna och innan midsommar blir det en omgång till.
