Visar inlägg med etikett självhushåll. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett självhushåll. Visa alla inlägg

fredag 4 augusti 2017

Egen ketchup är mums


Jag tröttnar aldrig på tomater. De har så många olika smaker, konsistenser, utseende och det går att göra så mycket med dem. Just nu är det högsäsong för de små sorterna, men även de stora har börjat leverera lite mer på bred front. Körsbärstomaterna använder jag mest som smågodis och till varma och kalla sallader. Det blir ändå mer än vi hinner äta. De större blir till röror och såser som konserveras till vinterbehovet. Faktum är att vi är helt självförsörjande på tomatprodukter. En del torkas och marineras i goda inläggningar. Det brukar gå åt ungefär 50 kg tomater i olika former på ett år.




Egen ketchup är ett av hushållets måsten. Sen vi började med den egna, friska, syrliga går det inte att tänka sig den fadda köpeketchupen längre. Dessutom går den egna att använda både på pizzan och i andra sammanhang. Oumbärlig helt enkelt.




Det här receptet går att göra på hela konserverade tomater också ifall du inte har eget överskott. Det går förstås att använda småtomater också, men det tar lite längre tid.




8 hg solmogna tomater (stora, små och vilka färger som helst)

1/2 gul lök

1 vitlöksklyfta

1 dl honung

1/2 dl ättika (12 %)

1 dl tomatpuré





1. Koka upp vatten i medelstor gryta. Lägg tomaterna i det kokande vattnet några sekunder och skålla. Har du olika storlekar lägg i de största först och sist de minsta. Plocka upp de små först. Skölj i kallt vatten, skala och hacka dem grovt.



2. Skala och finhacka lök och vitlök.



3. Stek löken blank på svag värme i tjockbottnad gryta. Tillsätt tomaterna, honung, ättika och tomatpuré.



4. Koka på medelvärme i ca 30 minuter och rör ofta.



5. Mixa och sila ketchupen riktigt slät. Slå den varm på väl steriliserade, varma glasburkar eller flaskor. Oöppnad flaska håller i upp till ett år i kylen.







Önskar skön augusti med en växt som jag inte vet namnet på. Den är säkerligen inte ovanlig, men jag är så dålig på gula och varmröda blommor. Det här var en liten planta som fick följa med hem från växtloppis i våras. Såg ut som en liten fibbla med långa smala blad direkt från stjälken, både blad och stjälk håriga.
-Det är en sån där som kommer i massa olika färger, sa säljaren.
Jag kände mig inte så mycket klokare av den informationen, men tänkte att det kanske var nån slags vallmo. Nu ser jag ju att det är nåt helt annat. Plantan är ca 50 cm hög och har börjat förgrena sig högst upp. Blir säkerligen betydligt mycket högre eftersom den fortfarande står kvar i kruka. Blomman är ca 7-8 cm i diameter. Nån som kan hjälpa mig?


Allt gott










söndag 16 juli 2017

Bra för plånboken och själen

Jag står där i kassan med min shoppingvagn, kollar veckans inköpslista en gång till. Det känns som jag glömt nåt. Behöver jag verkligen inte mer. I vagnen mest mejerivaror, en flaska olja, nötter, torkade bönor, frukt och choklad. Frukten hade jag kunnat strunta i för det finns mycket bär i trädgården. Men det är bra mellanmål att ta med sig när man är än här än där. Chokladen förstår ju var och en att man inte kan välja bort... Har ändå knappt fyllt botten på vagnen.







Nästan omärkligt har de egna odlingarna börjar leverera för fullt och stå för merparken av allt vi äter. Det kommer lite som en överraskning varje år när det plötsligt märks så där tvärt i plånboken. Detta magiska infaller när squashen mognar och kan fyllas med kantareller och gratineras. Potatislandet levererar, morötterna börjar skördas och det kan bli varma sallader av klyftade rödbetor. Sockerärtorna sprutar fram och ersätter försommarens sparris, kålen gratineras, wokas och blir till sallader. Svala dagar blir det färgglada grytor och soppor med dignande salladstallrik bredvid.







Den kålen jag tänker använda först står utplacerad lite här och var i trädgården och har klarat sig utan angrepp hittills, men nu börjar kålfjärilar och liknande djur sväva över landen. I tunneln på Södra filialen däremot står den trygg och säker till framåt höstkanten.




Fänkål går snabbt i blom. Jag hinner med tre omgångar per säsong. Så god grillad eller i pasta, med vitlök och parmesan.

Mycket av det jag odlar räcker året runt, som persilja, dill, örtsalt, basilika timjan, mynta, örtteer, tomater och tomatprodukter, färsk sallat, mangold, spenat, grönkål, vitlök, lök, vinbär, blåbär.
Annat räcker nästan hela vintern eller åtminstone fram till jul.  Jag vet helt enkelt inte vad veckohandlingen skulle kosta om jag hade behövt köpa allt året runt.

Potatis är en av de råvaror som jag har svårt att odla mycket av eftersom bara en sjättedel av jorden kan användas till knölarna när man tillämpar växtföljd och det gör man för att slippa sjukdomar. Den är också svår att lagra i mindre kvantiteter om man inte har jordkällare. Periodvis kan det ändå gå flera veckor mellan potatisrätterna eftersom det finns så mycket annat att variera med. Så det är inget stort problem.



Själv äter jag inte kött och fisk, men även mannen har omärkligt börjat dra ner. Måltiderna känns helt enkelt kompletta ändå.  När jag för länge sen gick över till vegetariskt var det viktigt att även lägga till kött för mannens skull, men numera får vi anstränga oss att planera in en kötträtt (Jag äter då nåt grönt sparat i frysen). Boxarna är fulla av vilt och fisk. Att ha egna ägg är förstås värdefullt, både i bak och som proteintillskott.

Idag blir det blank potatissallad, med mycket grönt, sallad, solvarma tomater i olika färger och pesto på basilika och persilja. Mannen får stekt vildsvinskorv till.

 Ha det så fint