Lunden Äppelstunden

Äppelstunden är en lund med två äppelträd och en enkel sittplats.  Jag har ett annat lundområde också med tre äppelträd så att kalla detta äppellund hade känts fel, men nåt namn ska man ju ha. Sittplatsen är en del av en lind som vi behövde ta ner på parkeringen.

För tre år sen var här en hopplös gräsmatta där det växte ojämnt och dåligt i skuggan under buskar och träd. Täckte hela området med ett tjockt lager tidningar och ett lass jord ovanpå, gödsel och sen bark överst som ogrässkydd de första åren. Det ju inte meningen att det ska vara en surjordsplantering därför det har kalkats lite extra varje vinter för att motverka barkens låga ph. 

Nu har det mesta av barken förmultnat och lunden har fått ett lager välbrunnen kogödsel av den prydliga sorten man köper på säck. Sånt brukar jag inte använda egentligen eftersom jag har fri tillgång till välbrunnen gratis kogödsel och strävar efter att vara så självgående som möjligt i trädgården. Nackdelen med den egna gödseln är att det är svårt att få den så finfördelad som man önskar för att det ska se prydligt ut. Allt är en avvägning.

En del saker har funkat andra är mindre lyckade, som mitt försök att sätta rosor på ett par soliga ställen. Visserligen väl utvalda och tåliga, men nej... det är nog inte min grej att krypa runt bland taggar, ansa, reta sig på steklar och spana efter sjukdomar. De kommer att få ge plats åt pioner så småningom.

Annat har trivts över förväntan som liljekonvaljen, kanadaviolen och den riktigt invasiva ängsanemonen. Syns som en grön rundel på översta bilden just framför stocken. Är inne på att gräva ner rotspärr för det är en växt jag verkligen gillar men kanske ändå inte vill ha precis överallt.

Sippor och lungört är lättare att hålla ordning på och kanske några av tjugotalet pioner börjat slå ut till Drömrundan den 27-28 maj. Hoppas kan man ju alltid!

Allt gott

Snigelplåt runt Äppelstunden

Tack alla rara, för stöd och uppbackning i förra inlägget! Ni ska veta att det värmer och ger råg i ryggen.

Ett projekt som inte kunde vänta längre var att byta plåtkanten mellan äng och Äppelstund. Här väller sniglarna in och kastar sig över ramslök och hostor. Jag har inte en chans att hålla dem stången och det känns inte meningsfullt att plantera fler "roliga" växter förrän jag fått nån slags kontroll över sniglarna. Har redan nackat tre styck i vår.

De gamla rostiga kanterna var ca 15 cm höga och kom inte ner tillräckligt djupt för att hålla undan rotsystem från ängen bakom cykeln och mot sniglarna gjorde de ingen skillnad alls. Kycklingnätet är till för att hålla hönsen utanför nån månad innan grönskan kommit upp. Inte snyggt men i år har de farit runt som vettvillingar på ställen de normalt inte får vara. Antagligen för att jag berövat dom den väldigt sprättvänliga syrenhäcken mot skogen där växthuset nu står.

Åter till sniglarna...
Nu provar jag 40 cm breda plåtar med en bockad kant som är 4 cm. Hur stor eller liten vinkel som är lämplig för att sniglarna ska få svårt att ta sig över vet jag inte. Detta får helt enkelt bli ett experiment. 
Plåtarna har vi beställt från en verkstad som kan klippa och bocka större plåtar. De är i 2,5 meters längder som vi skruvat ihop efter det att vi provat ut djupet och försökt få linjerna så raka som möjligt.

Ramslöken som fick flytta från en annan del av trädgården i fjol har överlevt skapligt trots att den blev helt neräten av sniglarna innan den hunnit rota sig. Kommer att låta den vara ifred och endast skörda nåt enstaka blad.

Bakom äppelträden mitt i bild syns en del av den grå plåtkanten. Känns som den borde ner djupare ändå. Får se vad vi kan göra åt detta. Ture är förstås med och busar överallt.

Allt gott

 

Efter regn kommer sol

Först vill jag börja med att tacka för alla förslag till släntväxter i förra inlägget! De har googlats och listats.

På sistone har det mesta trädgårdsarbetet bestått av snigelplockning morgon, middag, kväll. Vi fullständigt invaderas från skog och hagar runtom, så att äntligen få koppla av med en fotorunda i Äppelstunden kändes befriande. Inspektera skadorna inte minst efter väder och vind.
Även om jag växlat ner några dagar har minsann inte trädgården tagit paus.

Trädpionen har nästan blommat över, men ett tiotal andra pioner stå på tur. Knoppningen är väl så snygg. Vill jag inte missa.

Under honungslöken blommar violerna troget och tobaken från Saras låda vid vägen.

 Ingen mormorsträdgård utan borstnejlikor och nävor.

Trädgårdsnäva 'Brookside'

Brunnävan finns i många nyanser och även vit, frösår sig som många mormorsväxter, men är lätt att rensa bort.

Blågullet har jag lite hatkärlek till. Just nu mest kärlek men sen kommer det tufsiga utseendet med alla frökapslar.

Stjärnflocka däremot en favorit i alla lägen och varianter. Här en ljus varigerad.

Denna planta är köpt som stjärnflocka men överraskar med helt annan blomning. Bladverket är ju inte helt olikt så jag kan föstå om nån tagit fel i all hast, men vad sjutton kan det vara? Kirskål?

Allt gott

Äppelstunden

I fjol påbörjade vi projekt Äppelsstunden. Cirka 100 kvm hopplös hörna med dålig gräsmatta och fula gamla buskar som blev lundmiljö.

Nu har barklagret förbättrats. Även om det ser ganska tomt ut, och det är nåt postivt i mina ögon, massor av plats att växa i, så har en hel del växter redan flyttat in som ett tiotal pioner, några rosor, hundratals lökar som nu blommat över och olika marktäckare som sippor, kåpor, nävor, violer, smultron och ramslök. I backar står skuggliljor, flikrabarber, hostor och annat kul och väntar på sin tur.

Förgätmigejen har jag dock inte planterat. Tycker det är trevligt att den poppar upp lite här och var och brukar spara plantor på lämpliga ställen som får fröså sig.

Gjorde ett gäng fågel- / insektsbad av uddakoppar och de här två för göra förgätmigejen sällskap så länge. Fast det är dåligt med insekter i kylan.  Hoppas de kommer snart. Jag vill se masssor av humlor och bin som ivrigt jobbar sig igenom alla blommor i fruktträden. Undrar om nån hann befrukta blåbärsbuskarna eller är de vindpollinerade...

Allt gott

Äppelstunden

Förra våren påbörjades projekt Äppelstunden, att göra om en hopplös hörna med tveksam gräsmatta och risiga buskar till ett ställe där jag kan samla vårblommor, pioner och framför allt ett ställe där jag vill vara.
Det blir en lundmiljö med två äppelträd, men eftersom vi har fem äppelträd i ett annat rum, kändes det inte rätt att kalla detta äppellund, men många äppelstunder hann det bli under sommaren.

Vi började med att justera lutningen något genom att gräva upp vänstra sidan och lägga den uppgrävda gräsmattan upp och ner på högra sidan. Istället för markväv använder vi dagstidningar och papperssäckar. Jag ville nämligen att gräset skulle kvävas men atten att papperslagret sen ska förmultna med tanke på marktäckare och andra växter.

Vi samlade tidningar ett bra tag och ytterligare fem hushåll hjälpte till. Vi dammsög byn på papper. Använde ca 24 tidnignar/kvm men det visade sig senare att det fanns maskrosrötter kvar som ändå trängde igenom. Dom måste ovillkorligen bort på ett eller annat sätt annars blir det alldeles för tungjobbat senare.
Av erfarenhet från andra liknande marktäckningsprojekt i trädgården vet jag att det här lagret räcker men inte för maskrosor. Det kväver till och med kirskål annars. Viktigt är dock att lägga ett överlapp med 25-30 cm och vara noggrann.

Ovanpå tidningslagret jord, kompost, gödsel och sist täckbark eftersom jag inte tänkte plantera hela området på en gång. Kommer nog att få justera Ph efter hand.

De utsparade gräsmattsremsorna blir gångar.

Viktigt att vika ner runt kanterna. Mot gräsmatta och äng kommer jag att komplettera med metallremsor.

En bit stam från en tidigare nedsågad lind tar plats under ett av äppelträden. Tack och lov för grannar med stora maskiner!

Det gick åt flera kubik av både bark och flis. Att köpa detta i småsäckar hade inte blivit lösbart utan vi hämtade själva på ett upplag.

Utsikt över parkering och uthus från sittplatsen. Man sitter verkligen bekvämt eftersom den är lite naturligt skålad för rumpan och det levande trädet blir ryggstöd. Här filosoferas det över vilka växter som ska få komma in. Strukturen är klar. På de soliga partierna blir det fler pioner, någon ros. Men kommer jag inte överens med rosorna blir de utbytta mot fler pionerutan pardon. Ett stort antal vårlökar återplanterades och över dem blir det marktäckare tills vidare. Räknar med att kunna plocka bort och sätta intressantare växter så småningom. Det känns så gott att ha lite utrymme att växa i. Hoppas alla sippor kommer att trivas också. Det vore härligt med stora mattor så småningom. Får se om barken är ett misstag eller hur det går. Räknar med att justera Ph med kalkning.

I sommar fortsätter arbetet med metallkanter och inplantering av roliga växter. Äppelstunden ska också bindas ihop med Fulbulans rabatt och ett riktigt fulhörn vid gavlen på garaget. Jag önskar också ett tradtionellt Smålandsstaket av enestörar och granslanor, men vi hinner det vi hinner.

Allt gott

Fulbulan del 1

För fem år sen uppgraderade vi vårt avlopp och den utdömda trekammarbrunnen byttes mot ett miljövänligt reningsverk där gojset samlas och bryts ner med hjälp av bakterier och luft som sprutas in med hjälp av kompressor. Kvar blir en påse näringsrik torv som vi tömmer själva två gånger om året. Den får torka upp och används som gödning på perennerna. Det renade vattnet går sen ut i naturen och ska i princip vara drickbart. Så långt allt väl. Det känns bra att ha ett eget kretslopp och vara miljövänlig.

Mindre bra kändes det att plötsligt ha fått en nästan 2 meter i diameter stor grön fulbula precis vid infarten, nåt jag inte hade räknat med... men nu har jag äntligen blivit av med den!

 Burken som grävdes ner är tre meter hög

Den gröna fulbulan skymtar till höger i gropen

 

Vill jag leva med denna fulbula resten av mitt liv... Absolut inte! Kunde den döljas av en bokhäck, plantering eller ett lock av trä... Nej, ingen lösning kändes så där hundra. Till slut verkade ett litet hus vara den bästa lösningen. 

Att bygga runt är lite knepigare och dessutom har vi alltid fullt upp av olika projekt och fritidsintressen, så vi tog hjälp av hantverkare och det gick i ett huj.

Fulbulan har fått ett hus som dessutom skyddar lite från insyn och jag kan klä in det med klätterväxter så småningom. En av väggarna går att öppna helt så vi kan lyfta på bulan inuti och tömma påsen.

Där skottkärran står nu, växte en ståtlig lind som vi med sorg i hjärtat beslutade att såga ner, dels växte den in i telefonledningen och skräpade ner taken så till den milda grad, men det avgörande själet blev att vi nu kan få ut 20% mer solel från panelerna på garagetaket som inte är i bild.

Den tjocka änden av linden sparade jag till sittplats i lundbygget som också pågår.

Framför håller en plantering i lila toner på att ta form och bakom har det blivit en lund döpt till Äppelstunden. Fortsättning följer...

Allt gott