Visar inlägg med etikett djupgrävning. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett djupgrävning. Visa alla inlägg

måndag 29 september 2014

Ajöss och goodbye

Sommarastern har tjänat mig väl, blommat och blommat, men nu har den gjort sitt. Tar farväl med att bjuda på en sista färgsprakande bukett.




 

Korgen bakom taggtrådsbollen fylls. Stökar vidare i rabatten och funderar lite på vad jag ska göra med min boll. Den kom till hastigt och lustigt en kväll efter det att jag hittat en stor rulle taggtråd i skogen. Kanske klär jag den med belysning till vintern, ett lysande klot. Kanske får den omfamnas av en slingerväxt till nästa sommar, vi får se...



Älskade kannor... Som det har burits vatten denna sommar. Nu ska de upp på sina långa handsmidda spikar i uthuset. Tillsammans med övriga bildar de en prydlig rad i olika storlekar och former, gamla och nya. Gillar den raden.


Du ser väl jordgubben i förgrunden... Lååång säsongen har det blivit för mina remonterande gubbar och så här års är de sötare och godare än nånsin.

Den första odlingslåda som blir tom i köksträdgården blir också djupgrävd tillsammans med kompost. Det börjar med ett dike som fylls med klipp och löv. När det är fullt grävs ett nytt bredvid och jorden läggs över i det första diket. Upprepar tills hela lådan är djupgrävd och fylld med material. 
Så mycket som möjligt av trädgårdsavfallet tas till vara, egentligen allt utom det som gott i frö. Det mesta i lådan är förmultnat till våren och har blivit utmärkt gödsling. Detta kan man säga är början på min växtföljd. Till våren blir det squash eller kål här, men inte rotsaker direkt efter kompostering. Jag har sju odlingslådor i denna storleken så minst två får bli komposter. En del material varvas också ner i varmkomposterna, medan annat blir marktäckning i hallonland och tomma lådor under vintern. 
När man hållit på så här ett tag blir jorden oerhört mullrik, luftig, porös och en fröjd att jobba med. Det gör också att man inte behöver gräva mer än vart fjärde år, sparar kroppen, sparar tid och stör inte mikrolivet i jorden.


 
Nerklippta hängpelargonier som prytt en fönsterlåda tillsammans med mörkröd sötpotatis. Ja, inte den man äter utan en släkting.

I år har det bildats potatisstora knölar under, rosa och granna. Borde väl gå att spara dem till våren för nya plantor. Nån som har provat?




Ha det så gott