Här lagas det mat varje dag. Fort och enkelt ska det gå dessutom, men färska kryddor lyfter verkligen den enklaste vardagsmat. Upp med en burk persilja, fryst från i somras och sen toppas basilikaplantorna. Vitlök från egna flätan, plus solrosfrökärnor, riven parmesan, olja/pastavatten, salt och peppar. Tar bara några minuter medan pastan kokar och vips har man en egen pesto. Ofta blir det mer än vad som går åt. Brukar hälla resten på senapsglas med lock och täcka peston med ett lager olja som förhindrar att såsen mörknar. Pesto passar ju till så mycket och jag älskar när det finns rester till kvällen nästa dag.
Det känns lyxigt att ha färska kryddor på fönsterbrädan, men man vänjer sig fort och blir bortskämd. Det ska bara finnas. Jag sår i omgångar året runt. När jag börjar äta av en omgång är det lagom att så två krukor igen. De hinner precis växa till sig innan de gamla plantorna blir tråkiga. Medan många krukväxter far illa ovanför elementet, älskar basilikan värmen. Törsten är därefter. Ibland sätter jag helt enkelt krukorna i djupa tallrikar som är lätta att fylla på och plantorna kan suga hur mycket de vill, men det tar lite mer plats och det har varit trångt om utrymmet ett tag.
Körvel är en annan favoritkrydda, smakar lite lakrits och är toppengod klippt över morotssoppan. I min matbutik ingår den inte i dagliga kryddsortimentet utan måste beställas. Den är så känslig för kyla att butiken har svårt att lagra den och de gånger jag specialbeställt på vintern har den fått köldskador och blivit svart trots väl inpackning i blomsterpåse, men på fönsterhyllan i värmen trivs den. Dessutom gillar jag det skira bladverket särskilt när morgonsolen prickar in sig på köket. Enda nackdelen skulle väl vara att den lätt får ohyra när den kommer upp i storlek, men oftast har den gått åt långt innan dess.
När den riktiga värmen kommer utomhus får plantorna flytta ut successivt. Liksom andra varelser blir de solbrända och får vita fläckar på bladen om övergången går för snabbt, så jag brukar börja med att sätta dem i vandrande skugga eller i växthuset när jag vet att de ska bli mulet några dagar. Basilikan trivs bäst längst in och högt upp i det lilla växthuset, där det är varmast.
Nån som känner igen ytterkrukorna... Nummer ett av magasinet Retroklassiker har Upsala-Ekeby tema, där de flesta ytterkrukor tillverkades under 1950-talet. Fyra härliga uppslag för den som vill göra en nostalgisk djupdykning. Den vänstra med basilika dock från Gabriel, Timmernabben.
Allt gott
Hyllorna gapar tomma i mataffärerna. Köldknäpp och översvämningar i södra Europa gör att det är brist på grönsaker. De sallater och tomater som fortfarande går att få tag på har stigit skyhögt i pris.
Jag är så tacksam för att jag tycker det är roligt att odla, för att inte vara beroende av faktorer jag inte kan påverka flera hundra mil bort. Jag känner mig nämligen inte alls berörd. Här finns det ätligt lite här och var på hyllor och bänkar. Inte så mycket av varje sort, men en hel del att välja på ändå.
Så jag tänkte tipsa om hur jag gör för att hålla oss självförsörjande med grönt under vintern. Nån bild har jag visat tidigare.
Förra året hade jag ett helt bord vid balkongdörren fullt av plantor. Portulak och krasse självsår sig överallt när man en gång introducerat dem i trädgården liksom syran. Bara att samla ihop och flytta in tillsammans med uppkrukad gräslök, kinesisk gräslök, trädgårdssyra och portulak.
Körvel, basilika, vinersallat, rucola, isbergsallat, vitlök sår jag i september och flyttar in. Allt klarar sig till efter jul utan belysning. Det som får extraljus växer hela vintern som babyleaves av sallater som jag sår i omgångar.
I år har jag minskat antalet krukor och utnyttjar växthuset istället. Sådde i september i backar av plast som jag klätt med tidningar. Backarna är placerade på ett upp-och-ner-vänt odlingsbord så jag får benställningen som tältpinnar när jag täcker med dubbel odlingsväv. Här är det närmast i bild pak choi och vinterallat, portulak och småpurjo längre bak. Gallringsskördat hela vintern.
En liten tuva senapskål, alltså den vilda formen av rucola som är perenn. Den övervintrar utomhus också, men i växthuset växer den dessutom så smått så fort den får ljus.
Malabarspenat i fönstret ger bra insynsskydd. Lagom att klippa ner i januari och låta börja om. Till nästa år räcker det med tre plantor. Det blir många ostmackor med grönt.
Fönstertomaten Vilma blir som namnet antyder inte så hög, bara ca 30 cm på en säsong. Dessa plantorna är på sitt tredje år och ca 50 cm höga. Näringsvattnar med svag lösning i varje vatten, handpollinerar. De har gett 10-20 tomater på varje nivå oavbrutet. De första åren fick de klara sig utan belysning, sen tyckte jag de var värda en egen lampa. Plågar dem lite genom att låta dem torka ut lätt mellan vattningarna för att få så söta tomater som möjligt.
När jag snabbt vill ha färskt grönt är det skott som gäller av bondbönor, mungbönor, solrosfrö och vanliga gula ärtor som jag först blötlägger. De gror fort och passar verkligen bra nu om man inte vill lägga en liten förmögenhet på köpegrönt.
Solrosskott är en favorit. Blötlägger fröna 1-2 dygn i ljummet vatten. Genomfuktar jorden och lägger fröna ovanpå. För att slippa få dem jordiga ställer jag ett lock från en skokartong över istället för att täcka med jord. När de börjar utveckla hjärtblad tas locket av och de får bli gröna i fönstret. Sen ställer jag dem svalt 10-15° för att de inte ska bli förvuxna och beska innan jag hinner äta upp.
Allra snabbast går det att grodda. På 3-4 dagar har man mängder av nyttiga, krispiga groddar. Mina favoriter är mungbönor, alfalfa och rättika, men det finns många fler man kan testa. Principen är densamma. Blötlägg 4-8 timmar beroende på fröstorlek. Lägg i glasburk eller groddtråg. Skölj morgon och kväll i ljummet vatten. Låt rinna av. Ställ i rumstemperatur i ett mörkt köksskåp tills de grott. För att bli gröna kan alfalfan sen stå nåt dygn i fönstret. Förvaras i kylskåpet upp till en vecka. Man fortsätter att skölja.
Allt gott
