Att så i backar inför vintern passar mig perfekt. Även om jag inte alls har samma behov av sallad på vintern så är det fräscht med nåt färskt grönt på tallriken.
Min lösning är att odla i backar som jag sår i september utomhus och täcker med odlingsväv. Att så på hösten har den fördelen att bäddarna i stort sett håller sig fuktiga på egen hand.
I början av oktober fick vi en rejäl köldsvacka med temperaturer nedåt -6 och backarna fick hastigt och lustigt flytta in i lilla växthuset, eftersom det stora skulle städas. (Odling handlar mycket om logistik. Är det inte backar som ska flyttas är det olika högar med jord, gödsel och täckmaterilal.)
Fast jag odlar i zon 4 brukar det ändå vara tillräckligt många dagar mildväder emellanåt och även ljust nog för att sådderna ska hinna växa till sig innan det stora vintermörkret och den riktiga vintern kommer i januari, februari. Under vintern står backarna på ett upp-och-nervänt bord i stora växthuset med dubbel väv över. Temperaturen blir lite jämnare i större växthus och där är mer plats när jag vill plocka mina blad.
Allt passar sig inte riktigt att så på hösten, utan jag väljer sånt som tål några minusgrader utan att krascha. En av favoriterna som måste finnas med är vintersallat. Det är den som i butik säljs som små rosetter under det franska namnet mache med nötig god smak.
Pak choi är en annan superfavorit som tillhör kålsläktet utan att ha den kåliga smaken. Det finns både grön och röd och du kan ana en del röda blad lite över mitten i bild. Nu skördegallrar jag de 10-15 cm höga plantorna som har en tjock, krispig stjälk lämplig att woka. Det gröna hänger förstås med. Späda blad är även goda i sallader. Längre fram i vinter kommer de fem, sex plantor som är kvar att fylla upp hela backen.
Källfräne eller vattenkrasse som den också heter är nästa superfavorit. Tål inte riktigt lika mycket kyla som de övriga, men växer villigt om den inte får torka ut och känns så lyxig att kunna slösa med. Smaken är mild med en dragning åt pepparrot.
Ibland odlar jag också tatsoi som är en asiatisk snabbväxande kålsort, andra bladkålsorter, bindsallat, vinterportlak, rädisor,spenat och salladslök.
Poängen med bladgrönsakerna är att de hinner växa till sig tillräckligt på hösten för att kunna skördas under vintern medan salladslöken får en tjuvstart för kommande säsong.
Nåt jag inte alls tänkte på när vi byggde in golvvärme i växthuset var att den också ger en toppenmöjlighet att odla ätligt på vintern.
Häromdagen slängde jag ut backarna med höstsådderna av purjo, portulak, pak choi och mache som vi ätit av hela vintern och nu är några av årets sådder så stora att jag kan plocka några blad här och där.
Ett nytt experiment är vattenkrasse i back. Det är en riktig favoritgrönsak, supernyttig och god, men vill stå med fötterna i blöt och får absolut inte torka ut. Hittade en plastback på Harald Nyborg som är ännu större än backarna jag odlar i och som får fungera som vattenreservoar. I de andra backarna pak choi, spenat och rädisor. Rucolan i hinken hänger med sen i höstas. Har plockat av den hela vintern och det kommer nya blad hela tiden.
Samtliga de här växterna tål temperaturer runt nollan som det mestadels varit i växthuset och det finns ju dessutom många fler jag skulle kunnat sätta om jag hade haft lust, men det går inte åt lika mycket bladgrönt på vintern som annars. Försöker äta efter årstid, men sen är det ändå roligt att tänja på gränserna ibland.
Det här med golvvärme var egentligen inte så genomtänkt utan nåt mannen kom på i sista minut när plattan skulle gjutas. Det var ju inte mycket extra arbete att lägga rör när vi ändå höll på resonerade han. Värme kunde vara bra att ha om jag nån gång skulle tröttna på att odla (som om det skulle hända) och det blev mysrum av växthuset istället, dessutom möjlighet att förlänga säsongen vår och höst. Värmeväxlare, cirkulationspump, elpatron, termostat och shuntautomatik installerades också. Elpatronen slår till för att plattan inte helt ska kallna om vi slutar vedelda, men hittills har det gått förvånansvärt bra och de extra 30 kvadratmeterna har inte märkts av särskilt när det gäller varken el eller eldning, därför har golvvärmen fått fortsätta vara på. Vintern har förstås varit ganska mild.
Allt gott
Hyllorna gapar tomma i mataffärerna. Köldknäpp och översvämningar i södra Europa gör att det är brist på grönsaker. De sallater och tomater som fortfarande går att få tag på har stigit skyhögt i pris.
Jag är så tacksam för att jag tycker det är roligt att odla, för att inte vara beroende av faktorer jag inte kan påverka flera hundra mil bort. Jag känner mig nämligen inte alls berörd. Här finns det ätligt lite här och var på hyllor och bänkar. Inte så mycket av varje sort, men en hel del att välja på ändå.
Så jag tänkte tipsa om hur jag gör för att hålla oss självförsörjande med grönt under vintern. Nån bild har jag visat tidigare.
Förra året hade jag ett helt bord vid balkongdörren fullt av plantor. Portulak och krasse självsår sig överallt när man en gång introducerat dem i trädgården liksom syran. Bara att samla ihop och flytta in tillsammans med uppkrukad gräslök, kinesisk gräslök, trädgårdssyra och portulak.
Körvel, basilika, vinersallat, rucola, isbergsallat, vitlök sår jag i september och flyttar in. Allt klarar sig till efter jul utan belysning. Det som får extraljus växer hela vintern som babyleaves av sallater som jag sår i omgångar.
I år har jag minskat antalet krukor och utnyttjar växthuset istället. Sådde i september i backar av plast som jag klätt med tidningar. Backarna är placerade på ett upp-och-ner-vänt odlingsbord så jag får benställningen som tältpinnar när jag täcker med dubbel odlingsväv. Här är det närmast i bild pak choi och vinterallat, portulak och småpurjo längre bak. Gallringsskördat hela vintern.
En liten tuva senapskål, alltså den vilda formen av rucola som är perenn. Den övervintrar utomhus också, men i växthuset växer den dessutom så smått så fort den får ljus.
Malabarspenat i fönstret ger bra insynsskydd. Lagom att klippa ner i januari och låta börja om. Till nästa år räcker det med tre plantor. Det blir många ostmackor med grönt.
Fönstertomaten Vilma blir som namnet antyder inte så hög, bara ca 30 cm på en säsong. Dessa plantorna är på sitt tredje år och ca 50 cm höga. Näringsvattnar med svag lösning i varje vatten, handpollinerar. De har gett 10-20 tomater på varje nivå oavbrutet. De första åren fick de klara sig utan belysning, sen tyckte jag de var värda en egen lampa. Plågar dem lite genom att låta dem torka ut lätt mellan vattningarna för att få så söta tomater som möjligt.
När jag snabbt vill ha färskt grönt är det skott som gäller av bondbönor, mungbönor, solrosfrö och vanliga gula ärtor som jag först blötlägger. De gror fort och passar verkligen bra nu om man inte vill lägga en liten förmögenhet på köpegrönt.
Solrosskott är en favorit. Blötlägger fröna 1-2 dygn i ljummet vatten. Genomfuktar jorden och lägger fröna ovanpå. För att slippa få dem jordiga ställer jag ett lock från en skokartong över istället för att täcka med jord. När de börjar utveckla hjärtblad tas locket av och de får bli gröna i fönstret. Sen ställer jag dem svalt 10-15° för att de inte ska bli förvuxna och beska innan jag hinner äta upp.
Allra snabbast går det att grodda. På 3-4 dagar har man mängder av nyttiga, krispiga groddar. Mina favoriter är mungbönor, alfalfa och rättika, men det finns många fler man kan testa. Principen är densamma. Blötlägg 4-8 timmar beroende på fröstorlek. Lägg i glasburk eller groddtråg. Skölj morgon och kväll i ljummet vatten. Låt rinna av. Ställ i rumstemperatur i ett mörkt köksskåp tills de grott. För att bli gröna kan alfalfan sen stå nåt dygn i fönstret. Förvaras i kylskåpet upp till en vecka. Man fortsätter att skölja.
Allt gott
Nej, jag tänker inte på buxbomshäckar och barrväxter utan grönsaker förstås!
Jag har inte lika stort sug efter sallader på vintern, men lite färskt då och då är ändå gott och känns lite vardagslyxigt. Jo, jag vet att det finns påsar i affären, men varför köpa när jag lika gärna kan odla själv och få pinfärskt. Eget grönt till julmaten. Det är grejer det!
Tills frosten slog till för en vecka sen har jag haft sallater att plocka både utomhus och i lilla växthuset, så backarna har jag inte börjat nalla av ännu.
Sådde vintersallat och pak choi i september som hunnit växa till sig rätt bra på 7-8 veckor innan dagarna blev för korta. Några småpurjo och självsådda portlak samlades ihop i en egen back från odlingen utomhus och en tuva rucola fick också följa med in. Den växer fortfarande fast det bara är nån plusgrad i växthuset.
Använder plastbackar som jag isolerar med tidningar. Rötterna kommer inte att bli så djupa så 15-20 cm jord räcker. Detta är vintersallat som jag gallrar efterhand som jag plockar några rosetter.
Pak choi är en superfavorit. Otroligt snabbväxande och krispig. Tål nån minusgrad. Använder den främst som wokgrönsak, men de här späda bladen går bra till sallad också.
Grönsaksbackarna står under ett upp-och-ner-vänt bordsstativ, så det blev enkelt att bygga ett litet tält över av dubbel väv och fortfarande lätt att komma åt och plocka. Har ingen värme på i växthuset utan räknar med att det klarar sig bra ändå även om det blir smällkallt.
Allt gott
