Odla vintergrönt i backar

Att så i backar inför vintern passar mig perfekt. Även om jag inte alls har samma behov av sallad på vintern så är det fräscht med nåt färskt grönt på tallriken.

Min lösning är att odla i backar som jag sår i september utomhus och täcker med odlingsväv. Att så på hösten har den fördelen att bäddarna i stort sett håller sig fuktiga på egen hand. 
I början av oktober fick vi en rejäl köldsvacka med temperaturer nedåt -6 och backarna fick hastigt och lustigt flytta in i lilla växthuset, eftersom det stora skulle städas. (Odling handlar mycket om logistik. Är det inte backar som ska flyttas är det olika högar med jord, gödsel och täckmaterilal.)

Fast jag odlar i zon 4 brukar det ändå vara tillräckligt många dagar mildväder emellanåt och även ljust nog för att sådderna ska hinna växa till sig innan det stora vintermörkret och den riktiga vintern kommer i januari, februari. Under vintern står backarna på ett upp-och-nervänt bord i stora växthuset med dubbel väv över. Temperaturen blir lite jämnare i större växthus och där är mer plats när jag vill plocka mina blad.

Allt passar sig inte riktigt att så på hösten, utan jag väljer sånt som tål några minusgrader utan att krascha. En av favoriterna som måste finnas med är vintersallat. Det är den som i butik säljs som små rosetter under det franska namnet mache med nötig god smak.


Pak choi är en annan superfavorit som tillhör kålsläktet utan att ha den kåliga smaken. Det finns både grön och röd och du kan ana en del röda blad lite över mitten i bild. Nu skördegallrar jag de 10-15 cm höga plantorna som har en tjock, krispig stjälk lämplig att woka. Det gröna hänger förstås med. Späda blad är även goda i sallader. Längre fram i vinter kommer de fem, sex plantor som är kvar att fylla upp hela backen.

Källfräne eller vattenkrasse som den också heter är nästa superfavorit. Tål inte riktigt lika mycket kyla som de övriga, men växer villigt om den inte får torka ut och känns så lyxig att kunna slösa med. Smaken är mild med en dragning åt pepparrot.

Ibland odlar jag också tatsoi som är en asiatisk snabbväxande kålsort, andra bladkålsorter, bindsallat, vinterportlak, rädisor,spenat och salladslök.

Poängen med bladgrönsakerna är att de hinner växa till sig tillräckligt på hösten för att kunna skördas under vintern medan salladslöken får en tjuvstart för kommande säsong.

Instagram @atligatradgarden

Länksamlingen TrädgårdsFägring

Septembersådden växer fint

Jag brukar så några snabbväxande grödor och ibland även babyleaves i mitten av september. Än så länge har ljuset och värmen räckt till, men snart avstannar tillväxten och växterna står stilla under vintern. Därför har jag sått lite tätare än jag skulle gjort annars.

I år blev det pak choi, rädisor och vintersallat, men jag skulle också kunnat så tat soi, spenat, bönskott, babyleaves av olika slag.

Jag sår i brödbackar av plast, klädda med ett par tidningar så att jorden inte rinner ut. Backarna behöver ha ett djup på 15-20 cm, beroende på vad man sår. Det är en stor fördel att först kunna ha dem utomhus och sen flytta in dem frostfritt när den riktiga kylan kommer. Här står de på en upp-och -nervänd odlingsbänk. När det blir minus i växthuset lägger jag helt enkelt dubbel odlingsväv över och bygger ett tält på klassiskt barnkojevis. Det är ändå enkelt att komma åt och vattna ibland. Pak choi växer nästa hela vintern och kan bli ganska törstig, medan vintersallat möglar om den blir för blöt.

Vintersallaten har bildat rosetter i storlek som de man köper i butik under namnet Mache. De kommer inte att växa så mycket mer. Jag har sått tätt och skördegallrar efter hand. Detta är en av mina favoritsallater med sin fräscha citrussmak.

När pak choien är fullvuxen får det bara plats sex plantor i backen. De kriskpiga stjälkarna är så goda att woka på, bladen är fräsha och som små är de goda i salladen. Nu gallrar jag runt de plantor som ska få växa till sig och stå kvar.
Det går inte åt alls så mycket grönt nu som på sommaren och det här kommer att räcka till januari, februari. Där kan det bli ett glapp innan varmbänken börjar leverera i slutet av mars, men då groddar jag på fönsterhyllan och får lite omväxling på köpet.

Det finns också en hel del grönt kvar utomhus som mangold, rödnervig trädgårdssyra, sandsenap och nyzeeländsk spenat. Dessutom använder jag rädisblasten från en av backarna som sallat. Det går bra att norpa ett blad här och var.

Allt gott