Färskt just nu

Att hålla sig med färskt året runt är inte så svårt om man har orangeri eller växthus och annars kan man ju alltid grodda och odla babyleaves inomhus, vilket jag också gör. Det har funnits en del färskt ätligt att välja på hela vintern, men nu ökar utbudet för varje dag med januarisådder, varmbänk, fleråriga grönsaker och naturens ätligheter.

Vinterportlaken trivs med kyligt klimat och man sår den med fördel på hösten. I det lilla drivhuset på 5 kvm är den kung hela vintern och brer ut sig i en tjock grön matta. Den kommer alldeles av sig själv efter att jag en gång sått. En och annan har också förirrat sig ut i trädgården men jag brukar samla ihop dem och sätta in i växthuset på hösten. Milda vintrar klarar de sig mycket bra under väv utomhus på friland. Nu när värmen kommer sjunger plantorna på sista versen. Jag ska passa på att skörda så mycket jag orkar sätta i mig de närmaste dagarna. De kommer att gå i blom, fröså sig och försvinna tills det åter blir svalare framåt senhösten. 

I backarna som såddes i januari och har stått i det stora växthuset mestadels frostfritt, är romansallat, spenat och en och annan rädisa skördeklara.

I varmbänken har rädisorna kommit längre. Det känns så lyxigt att redan nu ha en grönsallat med olika konsistenser och smaker; den stadiga romansallaten, spenatens gröna smak, syrligt och vackert från ängssyran, tunna neutrala blad från spenatskräppan, portlakens fräschör, gräslök och så de krispiga rädisorna med lite sting som kronan på verket. Mums, mums! Passar så bra nu när dagarna blir varmare.

Spenatskräppan i bakgrunden är perenn och kan skördas under hela säsongen. Växer nästan så man ser det nu och desto mer man plockar ju mer nytt fräscht kommer. Att gräslöken kommer samtidigt som nässlor och det första bladgröna är tacksamt.

En annan skräppasläkting är den rödnerviga ängssyran, samma som  ibland står bland matbutikens krukodlade sallater och kryddor. Perenn när den växer i trädgården, frösår sig lite lagom och kommer väldigt tidigt.

Jordärtskockor skördar jag nästan hela året, men denna vintern blev det ganska djup tjäle i januari, februari. Nu är det dags att ta upp allihop och plantera om en och en så de får näring och utrymme. Har du inte testat skivade, stekta jordärtskockor tillsammans med stekt svamp och lite färsk persilja så kan jag verkligen rekommendera det som topping på risotto, omelett eller till pasta.

En omgång kirskålspesto har jag också hunnit med. Jag gör på samma sätt som vanlig pesto men tar lite mer vitlök och använder kirskålen som bas, inget annat grönt i, parmesan, vatten, olja, salt, peppar och en näve solrosfrökärnor, mixa, smaka av.

Härlig tid nu när matutbudet breddas allteftersom i natur och trädgård och just det vilda och fleråriga har jag börjat uppskatta allt mer.

Allt gott

--//--

Fler färska trädgårdsinlägg hos länksamlingen TrädgårdsFägring

Septembersådden växer fint

Jag brukar så några snabbväxande grödor och ibland även babyleaves i mitten av september. Än så länge har ljuset och värmen räckt till, men snart avstannar tillväxten och växterna står stilla under vintern. Därför har jag sått lite tätare än jag skulle gjort annars.

I år blev det pak choi, rädisor och vintersallat, men jag skulle också kunnat så tat soi, spenat, bönskott, babyleaves av olika slag.

Jag sår i brödbackar av plast, klädda med ett par tidningar så att jorden inte rinner ut. Backarna behöver ha ett djup på 15-20 cm, beroende på vad man sår. Det är en stor fördel att först kunna ha dem utomhus och sen flytta in dem frostfritt när den riktiga kylan kommer. Här står de på en upp-och -nervänd odlingsbänk. När det blir minus i växthuset lägger jag helt enkelt dubbel odlingsväv över och bygger ett tält på klassiskt barnkojevis. Det är ändå enkelt att komma åt och vattna ibland. Pak choi växer nästa hela vintern och kan bli ganska törstig, medan vintersallat möglar om den blir för blöt.

Vintersallaten har bildat rosetter i storlek som de man köper i butik under namnet Mache. De kommer inte att växa så mycket mer. Jag har sått tätt och skördegallrar efter hand. Detta är en av mina favoritsallater med sin fräscha citrussmak.

När pak choien är fullvuxen får det bara plats sex plantor i backen. De kriskpiga stjälkarna är så goda att woka på, bladen är fräsha och som små är de goda i salladen. Nu gallrar jag runt de plantor som ska få växa till sig och stå kvar.
Det går inte åt alls så mycket grönt nu som på sommaren och det här kommer att räcka till januari, februari. Där kan det bli ett glapp innan varmbänken börjar leverera i slutet av mars, men då groddar jag på fönsterhyllan och får lite omväxling på köpet.

Det finns också en hel del grönt kvar utomhus som mangold, rödnervig trädgårdssyra, sandsenap och nyzeeländsk spenat. Dessutom använder jag rädisblasten från en av backarna som sallat. Det går bra att norpa ett blad här och var.

Allt gott

Det första gröna - tänja gränser

Det större växthuset har gett nya odlingsmöjligheter eftersom vi hållit det frostfritt hela vintern med vedeldad golvvärme och bubbelplasttält, men har man ett inglasat utrymme funkar det ju minst lika bra om man vill hålla sig med färskt grönt hela vintern, vår- och försommar.

 Röda och vita rädisor

Zonknäckeri
Jag är varm förespråkare av att äta efter säsong, men om möjligheten till färskt grönt finns utan större ansträngning eller kostnad, utan att importera från andra delar av världen och dessutom alldeles giftfritt så är jag inte den som är den. Det sätter guldkant på tillvaron att tassa ut och plocka lite fräscht eget grönt när man behöver och särskilt på vintern och vårvintern.  Det är också kul att tänja på gränserna och se var man hamnar. Lite av samma lycka som zonknäckeri ger när det gäller andra växter.

  

 Tat soi och pak choi för woklunch

Odla i back 
Det finns olika sätt att gå tillväga.  Det mesta av det vi äter av nu sådde jag i januari i backar. Bäst gillar jag djupa brödbackar av gallerplast som jag klär med dagstidningar och fyller med näringsrik jord. Där hamnar förgrodda plantor, men det går förstås att direktså också. Fördelen med att förgo är att plantorna då startar inomhus och får en snabbstart, för att sen succesivt vänja sig vid lite svalare miljö via belysning i garaget och sen växthuset. Att ta in hela stora backar skulle ta för mycket plats.
Om jag direktsått på plats hade det tagit ytterligare nån månad innan det gått att börja skörda.
Jag har också satt rädisor i en SAMLA-box från IKEA, förgrodda i pluggbrätte. Boxen har fått hål i botten. Det är viktigt annars blir det lätt för blött och möglar, eller för torrt om man håller igen.

Här har pak choi, spenat, rucola, vattenkrasse, ekbladssallat, och några morötter fått flytta ut i den lilla ouppvärmda växthuset. Nackdelen är att jag får bära ut de jag inte vill ska växa för fort de dagar solen står på.

Ett par backar fick plats i en kallbänk, där jag enkelt bara lyfter av locket dagtid. I tunneln övervintrad mangold.

När man odlar i ett relativt svalt utrymme håller sig backarna fuktiga rätt länge. Jag har vattnat cirka en gång i veckan eller i alla fall tittat till dem. Det går ju snabbt när man ändå är där och norpar några blad.

Alla växter lämpar sig inte att så, så här i januari, utan jag har satsat på de som tål lite svalare miljö eller rent av gillar svalt lite extra.

Att låna in perenner
Rucolaplantan tillhör de växter som kan vara gröna hela vintrar i södra Sverige, men i och med att den fick flytta in i höstas, började den dessutom växa när ljuset kom i januari. Att vi nästan skövlat den flera gånger de senaste månaderna märks knappt. Det har blivit både pesto, sallader och pizzatopping.
Detta är den perenna varianten som egentligen heter Sandsenap (Diplotaxis tenuifolia.) Det finns också en ettårig variant i handeln. Rucola eller Ruccola är det italienska namnet och handelsnamnet.

Varmbänken

Här börjar nu morötter, rödbetor och svartrot titta upp...

...och i mitten förgrodda sallatsplantor, tatsoi och salladslök.


Tidiga ätliga växter ute 
Fleråriga ätliga perenner är nåt jag kommer att satsa på ännu mer och särskilt bladgrönsaker. Är så glad för Spenatskräppan (Rumex patientia) som till och med är tidigare än nässlorna och används som vanlig spenat och gräslöken passar så bra till. 
Dessutom har hönorna värpt som bara den ett bra tag och plötsligt har man helt härodlade rätter hur enkelt som helst. Spenatsoppa eller nässelsoppa med egna små äggöar toppade med gräslök eller en spenatomelett med gräslök, rädisor och sallad.

Allt gott

Odla på golvvärmen

Nåt jag inte alls tänkte på när vi byggde in golvvärme i växthuset var att den också ger en toppenmöjlighet att odla ätligt på vintern. 

Häromdagen slängde jag ut backarna med höstsådderna av purjo, portulak, pak choi och mache som vi ätit av hela vintern och nu är några av årets sådder så stora att jag kan plocka några blad här och där.

Ett nytt experiment är vattenkrasse i back. Det är en riktig favoritgrönsak, supernyttig och god, men vill stå med fötterna i blöt och får absolut inte torka ut. Hittade en plastback på Harald Nyborg som är ännu större än backarna jag odlar i och som får fungera som vattenreservoar. I de andra backarna pak choi, spenat och rädisor. Rucolan i hinken hänger med sen i höstas. Har plockat av den hela vintern och det kommer nya blad hela tiden.

Samtliga de här växterna tål temperaturer runt nollan som det mestadels varit i växthuset och det finns ju dessutom många fler jag skulle kunnat sätta om jag hade haft lust, men det går inte åt lika mycket bladgrönt på vintern som annars. Försöker äta efter årstid, men sen är det ändå roligt att tänja på gränserna ibland.

Det här med golvvärme var egentligen inte så genomtänkt utan nåt mannen kom på i sista minut när plattan skulle gjutas. Det var ju inte mycket extra arbete att lägga rör när vi ändå höll på resonerade han. Värme kunde vara bra att ha om jag nån gång skulle tröttna på att odla (som om det skulle hända) och det blev mysrum av växthuset istället, dessutom möjlighet att förlänga säsongen vår och höst. Värmeväxlare, cirkulationspump, elpatron, termostat och shuntautomatik installerades också. Elpatronen slår till för att plattan inte helt ska kallna om vi slutar vedelda, men hittills har det gått förvånansvärt bra och de extra 30 kvadratmeterna har inte märkts av särskilt när det gäller varken el eller eldning, därför har golvvärmen fått fortsätta vara på. Vintern har förstås varit ganska mild. 

 Allt gott

Varmbänk del 2

Så här såg det ut i slutet av mars 2016

Det är varmbänken som levererar pak choi, tatsoi, spenat, knipplök och rädisor.
  

I år kommer jag att använda den permanenta varmbänken som vi byggt ihop med växthuset. Den är 240 x 80 cm. Det jag är mest spänd på är hur isolerblocken som den är byggd av kommer att fungera, hur mycket värme de kommer att stjäla så småningom.
Just nu är den täckt med ett lager av snö och fylld med halm för att inte frysa i botten. 

Jag lovade ju i höstas att ni skulle få följa med på hela proceduren i detalj och nu är det dags att förgro plantor för utplantering i mitten/slutet av februari beroende på hur vintern blir. Jag satsar på tatsoi, pakchoi, spenat, vårgyllen och salladslök i ytterkanterna. Det tål lite kyla och i mitten där det blir varmare sallatsväxter och rädisor. Morötter kommer jag att direktså i bakre kant mot växthuset där utrymmet uppåt mot glaset är högst. Morötterna ska ju stå kvar längst av det jag sår nu.

Dessa frö är värmegroende och därför får de kickstarta på badrumsgolvet. Enda stället vi har golvvärme nämligen. Så snart det tittar upp minsta lilla grönt kommer jag att flytta sådden under belysning och lite svalare 15-18°. 

Det brukar vara svårt att inte få några plastaskar med sig hem varje vinter även om man äter efter säsong och använder egna påsar. Som tur är går de att återanvända många gånger. Jag lägger en bit dubbelt tidningspapper i botten för att täcka hålen och låter locken stå på glänt genom att bara trycka fast det ena hörnet. De som saknar lock har fått en plastpåse över sig istället. I den stora lådan från IKEA stor ett pluggbrätte med rädisor. Jag har borrat hål i locket men det brukar ändå bli för fuktigt och därför lägger jag på det lite snett istället. 
Nu gäller det att kolla burkarna morgon och kväll och spreja med vatten så snart det börjar torka till eller vända påsarna om det blir kondens.

Här kan du läsa förra inlägget om principen för varmbänk och hur jag förberedde i höstas.

Allt gott

Inte bara skörda

Första och andra omgången morötter är så gott som slut, nån sallat börjar bli ganska storvuxen och har gjort sitt, vitlöken hänger på tork och de flesta dillkronor har gått åt till gurkinläggningar och kräftkok.

Så snart det blir ett utrymme ledigt fyller jag i med ny gröda och än är det inte för sent.

Nu har jag satt ut förgrodda små pakchoiplantor (sellerikål) som får växa i tunnel av odlingsväv till långt in på hösten. Blir det ett milt avslut på året kanske jag kan skörda in i december. Det ljusgrå runt plantorna är stenmjöl som jag tycker funkar bra för att hindra jordloppor att äta hål i bladen och det bruna är gräs som täckt ytan för att inte lämna jorden bar. Jag gör bara en liten fåra i materialet där jag kan plantera.
Pak choi gror snabbt, ofta på bara 5-6 dagar. Det gäller förstås att komma ihåg att hålla jorden lite fuktig, vilket kan vara lätt att glömma bort så här i slutet av säsongen när det mesta inte behöver vattning.

På förgroning står vintersallat och en ny omgång rädisor är direktsådda.
Andra grödor man kan så nu är tatsoi och trädgårdsportlak.

 Pak choi med sina köttiga stjälkar känns oumbärlig i woken. (Bild Impecta)

Machésallat (vintersallat) kan jag ibland skörda hela vintern under väv här i zon 4. Kan sås på friland fram till september och jag odlar den även inomhus. (Bild Impecta)

Tatsoi brer ut sig något, är en kålväxt som jag också gärna skyddar mot jordloppor och kållarver. (Bild Impecta)

Olika färger på rädisorna är kul även om grobarheten kan variera. (Bild Impecta)

 Gulbladig trädgårdsportlak tycker jag piggar upp i salladen både var det gäller färg och fräschör. (Bild Impecta)

Allt gott