Odla vintergrönt i backar

Att så i backar inför vintern passar mig perfekt. Även om jag inte alls har samma behov av sallad på vintern så är det fräscht med nåt färskt grönt på tallriken.

Min lösning är att odla i backar som jag sår i september utomhus och täcker med odlingsväv. Att så på hösten har den fördelen att bäddarna i stort sett håller sig fuktiga på egen hand. 
I början av oktober fick vi en rejäl köldsvacka med temperaturer nedåt -6 och backarna fick hastigt och lustigt flytta in i lilla växthuset, eftersom det stora skulle städas. (Odling handlar mycket om logistik. Är det inte backar som ska flyttas är det olika högar med jord, gödsel och täckmaterilal.)

Fast jag odlar i zon 4 brukar det ändå vara tillräckligt många dagar mildväder emellanåt och även ljust nog för att sådderna ska hinna växa till sig innan det stora vintermörkret och den riktiga vintern kommer i januari, februari. Under vintern står backarna på ett upp-och-nervänt bord i stora växthuset med dubbel väv över. Temperaturen blir lite jämnare i större växthus och där är mer plats när jag vill plocka mina blad.

Allt passar sig inte riktigt att så på hösten, utan jag väljer sånt som tål några minusgrader utan att krascha. En av favoriterna som måste finnas med är vintersallat. Det är den som i butik säljs som små rosetter under det franska namnet mache med nötig god smak.


Pak choi är en annan superfavorit som tillhör kålsläktet utan att ha den kåliga smaken. Det finns både grön och röd och du kan ana en del röda blad lite över mitten i bild. Nu skördegallrar jag de 10-15 cm höga plantorna som har en tjock, krispig stjälk lämplig att woka. Det gröna hänger förstås med. Späda blad är även goda i sallader. Längre fram i vinter kommer de fem, sex plantor som är kvar att fylla upp hela backen.

Källfräne eller vattenkrasse som den också heter är nästa superfavorit. Tål inte riktigt lika mycket kyla som de övriga, men växer villigt om den inte får torka ut och känns så lyxig att kunna slösa med. Smaken är mild med en dragning åt pepparrot.

Ibland odlar jag också tatsoi som är en asiatisk snabbväxande kålsort, andra bladkålsorter, bindsallat, vinterportlak, rädisor,spenat och salladslök.

Poängen med bladgrönsakerna är att de hinner växa till sig tillräckligt på hösten för att kunna skördas under vintern medan salladslöken får en tjuvstart för kommande säsong.

Instagram @atligatradgarden

Länksamlingen TrädgårdsFägring

Septembersådden växer fint

Jag brukar så några snabbväxande grödor och ibland även babyleaves i mitten av september. Än så länge har ljuset och värmen räckt till, men snart avstannar tillväxten och växterna står stilla under vintern. Därför har jag sått lite tätare än jag skulle gjort annars.

I år blev det pak choi, rädisor och vintersallat, men jag skulle också kunnat så tat soi, spenat, bönskott, babyleaves av olika slag.

Jag sår i brödbackar av plast, klädda med ett par tidningar så att jorden inte rinner ut. Backarna behöver ha ett djup på 15-20 cm, beroende på vad man sår. Det är en stor fördel att först kunna ha dem utomhus och sen flytta in dem frostfritt när den riktiga kylan kommer. Här står de på en upp-och -nervänd odlingsbänk. När det blir minus i växthuset lägger jag helt enkelt dubbel odlingsväv över och bygger ett tält på klassiskt barnkojevis. Det är ändå enkelt att komma åt och vattna ibland. Pak choi växer nästa hela vintern och kan bli ganska törstig, medan vintersallat möglar om den blir för blöt.

Vintersallaten har bildat rosetter i storlek som de man köper i butik under namnet Mache. De kommer inte att växa så mycket mer. Jag har sått tätt och skördegallrar efter hand. Detta är en av mina favoritsallater med sin fräscha citrussmak.

När pak choien är fullvuxen får det bara plats sex plantor i backen. De kriskpiga stjälkarna är så goda att woka på, bladen är fräsha och som små är de goda i salladen. Nu gallrar jag runt de plantor som ska få växa till sig och stå kvar.
Det går inte åt alls så mycket grönt nu som på sommaren och det här kommer att räcka till januari, februari. Där kan det bli ett glapp innan varmbänken börjar leverera i slutet av mars, men då groddar jag på fönsterhyllan och får lite omväxling på köpet.

Det finns också en hel del grönt kvar utomhus som mangold, rödnervig trädgårdssyra, sandsenap och nyzeeländsk spenat. Dessutom använder jag rädisblasten från en av backarna som sallat. Det går bra att norpa ett blad här och var.

Allt gott

Det första gröna - tänja gränser

Det större växthuset har gett nya odlingsmöjligheter eftersom vi hållit det frostfritt hela vintern med vedeldad golvvärme och bubbelplasttält, men har man ett inglasat utrymme funkar det ju minst lika bra om man vill hålla sig med färskt grönt hela vintern, vår- och försommar.

 Röda och vita rädisor

Zonknäckeri
Jag är varm förespråkare av att äta efter säsong, men om möjligheten till färskt grönt finns utan större ansträngning eller kostnad, utan att importera från andra delar av världen och dessutom alldeles giftfritt så är jag inte den som är den. Det sätter guldkant på tillvaron att tassa ut och plocka lite fräscht eget grönt när man behöver och särskilt på vintern och vårvintern.  Det är också kul att tänja på gränserna och se var man hamnar. Lite av samma lycka som zonknäckeri ger när det gäller andra växter.

  

 Tat soi och pak choi för woklunch

Odla i back 
Det finns olika sätt att gå tillväga.  Det mesta av det vi äter av nu sådde jag i januari i backar. Bäst gillar jag djupa brödbackar av gallerplast som jag klär med dagstidningar och fyller med näringsrik jord. Där hamnar förgrodda plantor, men det går förstås att direktså också. Fördelen med att förgo är att plantorna då startar inomhus och får en snabbstart, för att sen succesivt vänja sig vid lite svalare miljö via belysning i garaget och sen växthuset. Att ta in hela stora backar skulle ta för mycket plats.
Om jag direktsått på plats hade det tagit ytterligare nån månad innan det gått att börja skörda.
Jag har också satt rädisor i en SAMLA-box från IKEA, förgrodda i pluggbrätte. Boxen har fått hål i botten. Det är viktigt annars blir det lätt för blött och möglar, eller för torrt om man håller igen.

Här har pak choi, spenat, rucola, vattenkrasse, ekbladssallat, och några morötter fått flytta ut i den lilla ouppvärmda växthuset. Nackdelen är att jag får bära ut de jag inte vill ska växa för fort de dagar solen står på.

Ett par backar fick plats i en kallbänk, där jag enkelt bara lyfter av locket dagtid. I tunneln övervintrad mangold.

När man odlar i ett relativt svalt utrymme håller sig backarna fuktiga rätt länge. Jag har vattnat cirka en gång i veckan eller i alla fall tittat till dem. Det går ju snabbt när man ändå är där och norpar några blad.

Alla växter lämpar sig inte att så, så här i januari, utan jag har satsat på de som tål lite svalare miljö eller rent av gillar svalt lite extra.

Att låna in perenner
Rucolaplantan tillhör de växter som kan vara gröna hela vintrar i södra Sverige, men i och med att den fick flytta in i höstas, började den dessutom växa när ljuset kom i januari. Att vi nästan skövlat den flera gånger de senaste månaderna märks knappt. Det har blivit både pesto, sallader och pizzatopping.
Detta är den perenna varianten som egentligen heter Sandsenap (Diplotaxis tenuifolia.) Det finns också en ettårig variant i handeln. Rucola eller Ruccola är det italienska namnet och handelsnamnet.

Varmbänken

Här börjar nu morötter, rödbetor och svartrot titta upp...

...och i mitten förgrodda sallatsplantor, tatsoi och salladslök.


Tidiga ätliga växter ute 
Fleråriga ätliga perenner är nåt jag kommer att satsa på ännu mer och särskilt bladgrönsaker. Är så glad för Spenatskräppan (Rumex patientia) som till och med är tidigare än nässlorna och används som vanlig spenat och gräslöken passar så bra till. 
Dessutom har hönorna värpt som bara den ett bra tag och plötsligt har man helt härodlade rätter hur enkelt som helst. Spenatsoppa eller nässelsoppa med egna små äggöar toppade med gräslök eller en spenatomelett med gräslök, rädisor och sallad.

Allt gott

Odla på golvvärmen

Nåt jag inte alls tänkte på när vi byggde in golvvärme i växthuset var att den också ger en toppenmöjlighet att odla ätligt på vintern. 

Häromdagen slängde jag ut backarna med höstsådderna av purjo, portulak, pak choi och mache som vi ätit av hela vintern och nu är några av årets sådder så stora att jag kan plocka några blad här och där.

Ett nytt experiment är vattenkrasse i back. Det är en riktig favoritgrönsak, supernyttig och god, men vill stå med fötterna i blöt och får absolut inte torka ut. Hittade en plastback på Harald Nyborg som är ännu större än backarna jag odlar i och som får fungera som vattenreservoar. I de andra backarna pak choi, spenat och rädisor. Rucolan i hinken hänger med sen i höstas. Har plockat av den hela vintern och det kommer nya blad hela tiden.

Samtliga de här växterna tål temperaturer runt nollan som det mestadels varit i växthuset och det finns ju dessutom många fler jag skulle kunnat sätta om jag hade haft lust, men det går inte åt lika mycket bladgrönt på vintern som annars. Försöker äta efter årstid, men sen är det ändå roligt att tänja på gränserna ibland.

Det här med golvvärme var egentligen inte så genomtänkt utan nåt mannen kom på i sista minut när plattan skulle gjutas. Det var ju inte mycket extra arbete att lägga rör när vi ändå höll på resonerade han. Värme kunde vara bra att ha om jag nån gång skulle tröttna på att odla (som om det skulle hända) och det blev mysrum av växthuset istället, dessutom möjlighet att förlänga säsongen vår och höst. Värmeväxlare, cirkulationspump, elpatron, termostat och shuntautomatik installerades också. Elpatronen slår till för att plattan inte helt ska kallna om vi slutar vedelda, men hittills har det gått förvånansvärt bra och de extra 30 kvadratmeterna har inte märkts av särskilt när det gäller varken el eller eldning, därför har golvvärmen fått fortsätta vara på. Vintern har förstås varit ganska mild. 

 Allt gott

Vintergrönt

Nej, jag tänker inte på buxbomshäckar och barrväxter utan grönsaker förstås! 

Jag har inte lika stort sug efter sallader på vintern, men lite färskt då och då är ändå gott och känns lite vardagslyxigt. Jo, jag vet att det finns påsar i affären, men varför köpa när jag lika gärna kan odla själv och få pinfärskt. Eget grönt till julmaten. Det är grejer det!
Tills frosten slog till för en vecka sen har jag haft sallater att plocka både utomhus och i lilla växthuset, så backarna har jag inte börjat nalla av ännu.

Sådde vintersallat och pak choi i september som hunnit växa till sig rätt bra på 7-8 veckor innan dagarna blev för korta. Några småpurjo och självsådda portlak samlades ihop i en egen back från odlingen utomhus och en tuva rucola fick också följa med in. Den växer fortfarande fast det bara är nån plusgrad i växthuset.

Använder plastbackar som jag isolerar med tidningar. Rötterna kommer inte att bli så djupa så 15-20 cm jord räcker. Detta är vintersallat som jag gallrar efterhand som jag plockar några rosetter.

Pak choi är en superfavorit. Otroligt snabbväxande och krispig. Tål nån minusgrad. Använder den främst som wokgrönsak, men de här späda bladen går bra till sallad också.

Grönsaksbackarna står under ett upp-och-ner-vänt bordsstativ, så det blev enkelt att bygga ett litet tält över av dubbel väv och fortfarande lätt att komma åt och plocka. Har ingen värme på i växthuset utan räknar med att det klarar sig bra ändå även om det blir smällkallt.

Allt gott

Pak choi

I stort sett kan jag dela in livet i före och efter jag upptäckte pak choi. Denna underbara och helt oumbärliga grönsak som man kan så
redan vid +5° på våren och sen i omgångar under hela säsongen. Växer snabbt och tål lite kyla.

Nu skördar jag krispiga fina blad som är supergoda att woka. Jag brukar plocka de yttersta grova och låta de mindre mittbladen växa vidare. Det är de tjocka vita delarna som blir matiga och krispiga i woken, men det bladgröna får förstås följa med. 

Så här såg den ut den 8 augusti, knappt sex veckor sedan. Små ynkliga plantor som knappt gick att hålla i när jag planterade ut. Snacka om snabbväxande! Med lite tur kan jag skörda långt in i december.


Wokade grönsaker med pak choi
Att woka är inte detsamma som att steka. Jag använder olja för att få hög temperatur, har alla grönsaker färdigansade i lagom bitar när jag börjar och fräser allt ganska hastigt. Man vill ha krispet kvar i grönsakerna. Här är det ofta en hänt-i-veckan-rätt på grönsaker som rensas ur kylskåpet innan veckohandlingen. Pak choi blir bra stomme tillsammans med morötter och nån lök, sen kan det bli broccoli, blomkål, paprika, cashewnötter, helt enkelt det som finns, men brukar tänka på att få med alla färger och nån kokböna (kokt) för proteinet.

Medan grönsakerna wokas kan man passa på att göra en sås.
2 1/2 dl god grönsaksbuljong (vatten + 1 msk buljongpulver)
3 msk majsstärkelse
4 msk Tamari (Sojasås) 
3 msk cherry eller fruktjos
Peppar

Blanda allt och häll över grönsakerna när de i stort sett gått klart. När såsen tjocknat är allt färdigt. Dra några varv med pepparkvarnen över. Servera på en gång med quinoa, råris, risnudlar eller hirs till.

Inte bara skörda

Första och andra omgången morötter är så gott som slut, nån sallat börjar bli ganska storvuxen och har gjort sitt, vitlöken hänger på tork och de flesta dillkronor har gått åt till gurkinläggningar och kräftkok.

Så snart det blir ett utrymme ledigt fyller jag i med ny gröda och än är det inte för sent.

Nu har jag satt ut förgrodda små pakchoiplantor (sellerikål) som får växa i tunnel av odlingsväv till långt in på hösten. Blir det ett milt avslut på året kanske jag kan skörda in i december. Det ljusgrå runt plantorna är stenmjöl som jag tycker funkar bra för att hindra jordloppor att äta hål i bladen och det bruna är gräs som täckt ytan för att inte lämna jorden bar. Jag gör bara en liten fåra i materialet där jag kan plantera.
Pak choi gror snabbt, ofta på bara 5-6 dagar. Det gäller förstås att komma ihåg att hålla jorden lite fuktig, vilket kan vara lätt att glömma bort så här i slutet av säsongen när det mesta inte behöver vattning.

På förgroning står vintersallat och en ny omgång rädisor är direktsådda.
Andra grödor man kan så nu är tatsoi och trädgårdsportlak.

 Pak choi med sina köttiga stjälkar känns oumbärlig i woken. (Bild Impecta)

Machésallat (vintersallat) kan jag ibland skörda hela vintern under väv här i zon 4. Kan sås på friland fram till september och jag odlar den även inomhus. (Bild Impecta)

Tatsoi brer ut sig något, är en kålväxt som jag också gärna skyddar mot jordloppor och kållarver. (Bild Impecta)

Olika färger på rädisorna är kul även om grobarheten kan variera. (Bild Impecta)

 Gulbladig trädgårdsportlak tycker jag piggar upp i salladen både var det gäller färg och fräschör. (Bild Impecta)

Allt gott